Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 8 februari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 IDUN 1895
ken öm vänlighet i ett ljudrent talande med
barnen? Och vore det icke skäl att tilläm-
pa den metoden, så fort sig göra låter, så
att man sluppe höra sju-, åttaåringar, af hvil-
ka det i skolan fordras, att de snart kunna
läsa rent, i hemmet och utom skolan, i lek
och allvar, jollra två-, tre-åringens förbistra-
de idiom?
Jag har observerat, hur det där jollret an-
vändes som ett litet fult knep. När stora
tolfårs flickan vill beveka söta mamma till
något, smyger hon sig intill henne med plöts-
ligt försötmad eller gudsnådligt hängfärdig
min och andrager sin supplik på det där
pjollerspråket, som skall låta sä behändigt
rnställsamt och oemotståndligt näpet, att mam-
ma väl måste ge med sig. Det hela är så
motbjudande, tillgjordt och • lögnaktigt som
hvarje manipulation med oärliga medel, söm
hvarje illfundigt skrymteri. Men mamma är
nog af gammal vana blind härför och gör
säkert sin älskling till viljes med ett: »gärna,
töta du!»
Som vuxna damen ansätter fröken kära
pappa i och för hatt och sidenklädning, tea-
terbiljetter och slädpartier med samma för-
ledande barnkammarspråk, som väl bör göra
åsyftad verkan, ty annars (med den allra
som sötaste martyraktighet) —- »gjåtej ja,
du tyggä pappa!»
Dixi et salvavi animam meam . . .!
Eller —- för Iduns icke latinkunniga läsa-
rinnor: Jag har talat och fredat mitt sam-
vete!
Emy.
%
Ett pris.
För alt uppmuntra våra läsarinnor att,
allmännare än hvad hittills skett, godhets-
fullt ifylla och insända de frågoformulär
angående Iduns nästa julnummer, som
återfinnas i annonsbilagan till n:r 4 för i
år, ha vi beslutit utdela
etipris af25 kronor
åt den, som före denna månads åt-
gång, med användande af dessa formu-
lär, synes oss framställa det bästa för-
slaget. Därför bör ingen utebli med sina
funderingar i ämnet. Vill’ Ni ej ifylla
alla punkterna i formuläret, kan Ni be-
svara dem delvis, ja, blott ey enda. Alla
äro välkomna. Och hvem vet, om -ej just
m vinner priset!
Iduns läkarartiklar.
I. : - ..
Huden och dess vård.
Af D:r Arvid Afzelius.
(Forts.)
■
ed dessa antydningar -angående bad och
tvättningar har jag sökt visa deras be-
tydelse för att bibehålla cn normal hud och
en frisk hy och i viss mån äfven för att före-
komma hudsjukdomar. Men detta är, så att
säga, blott den yttre sidan af saken. Huden
är nämligen icke en yttre beklädnad eller ett
plagg, som man kan hälla rent och fint blott
med tvättningar och andrå rénlighetsmedel. Lik-
som man säger: en frisk själ i en frisk kropp,
så skulle man nämligen också i allmänhet
kunna säga: en frisk hud på cn frisk kropp,
emedan, huden står. i ett innerligt samband med
och beroende af de inre organens och kroppens
allmänna tillstånd. Hudens vård sammanhän-
ger därför i hög grad med kroppens allmänna
hygien." I)å denna berör en mångfald af fak-
torer, kan jag naturligtvis med .det begränsade
utrymme, som Kär står mig till buds, blott
antydningsvis beröra detta stora och. ’viktiga
ämne. Här inå blott nämnas, att motion och
frisk luft .äro bättre »skönhetsmedel» än de
otaliga, som utbjudas åt allmänheten, och det
är också ej en tillfällighet, att landtflickorna
med sitt friluftslif och sitt mera naturenliga
lefnadssätt i regeln hafva friskare hy än stads-
flickorna, och att de, som -af sitt -arbete tvin-
gas att dagen igenom - sitta innestängda, oftast
få blek och »oren» hy. Utom frisk luft hafva
äfven bad (tagna i vidsträcktare mening än de
ofvan nämnda renlighetsbaden) en stor bety-
delse för kroppens välbefinnande och därigenom
indirekt för huden. I detta afseende kunna
äfven s, k. afrifningar vara af stor nytta för
dem, som öfver hufvud taget tåla vid denna
nervstärkande och härdande badform. Att natt-
vak och i allmänhet ett oregelbundet lefnads-
sätt äro saker, som störa kroppens (och där-
igenom hudens) välbefinnande, torde blott be-
höfva påpekas. Och slutligen spelar dieten i
denna allmänna hygien en stor roll, hvilken
gör sig gällande redan i den tidigaste barna-
åldern. De hos späda barn så vanliga och
så plågsamma utslagen, såsom »mjölkskorf»,
»skrofler» o. d., bero i det öfvervägande anta-
let fall, utom på andra hygieniska bristfällig-
heter, på en felaktig diet, som barnet under-
kastas ofta nog i trots af läkarens råd och
föreskrifter. Och äfven vid mera framskriden
ålder skvallrar lraden ofta om, att vederbörande
ha åtskilligt att förebrå sig i fråga om dieten.
Så äro; t. ex. den röda näsan ocb den »orena»
hyn ofta bevis på, att man förtär för mycket
spirituösa, öl, kaffe eller eljes allt för mycket
skattar åt1 bordets nöjen, och därför får också
å andra sidan mången, hvars »röda näsa» he-
ror på andra orsaker, oskyldigt beskyllningen
för att ha dyrkat Bacchus.
i samband med dessa antydningar om lmdens
allmänna hygien i afseende på frisk luft, regel-
bundet lif, diet o. d., torde det vara lämpligt
säga några ord om hudsjukdomarnes viktigaste
orsaker. Att brott emot dessa allmänna hygie-
niska lagar och felaktig hudskötsel i öfrigt
kunna framkalla hudåkommor, liar jag redan
antydt, men dc uppstå lättare hos vissa per-
soner på grund af medfödd svaghet och- käns-
lighet hos huden. ■ Äfven med afseende på hud-
sjukdomarna kan dessutom ärftligheten ha stor
betydelse, i det. vissa hudåkommor förekomma
hos, flère släktmédlenrmar i olika generationer.
Genom’ smitta kunna hudsjukdomar öfverföras,
inen detta är på långt när icke så vänligt som
man i allmänhet tror; det gäller liufvudsakli-
gast om vissa parasitiska hudåkommor, såsom
skäggsvamp, hårsvamp, skabb och s. k. impe-
tiginösa. (valiga). eczemer. Yrke och sysselsätt-
ning spela en stor roll; vid uppkomsten af vissa
hudåkommor, så ock rubbningar i nervsystemet.
Däremot spelar blodet en vida mindre roll trots
den motsatta meningen hos allmänheten, som,
ren begär något af dessa »blodrenande» medel,
som stå så högt i kurs hos allmänheten, men
så lågt hos läkaren, som på grund af sitt me-
dicinska vetande förstår, att dessa äro ett non-
sens; en-efter hvarje särskild sjukdom ordnad
diet, bad, frisk luft o. d. — det är hans
»blodrenande» medel. Då tal om liudåkom-
mornas orsaker är också skäl att varna för alla
dessa- annonserade ocb utpuffade s. k. universal-
medel vid hudsjukdomar. Hudåkommorna äro
nämligen af så olika slag och ha så vidt skilda
orsaker, att det helt enkelt är en omöjlighet,
att ett och samma medel skall kunna hjälpa
så godt som möt alla. Om köparen har tur,
kan det utpuffade medlet passa hans åkomma,
men myéket oftåre slår det fel ’och skadar i
stället - för att- gagna.- - Ju fleré - åkommor det
annonserade universalmedlet uppges kunna bota,
desto tveksammare» bör man: vara i att använda
detsamma. På samma sätt kunna åtskilliga
huskurmedél förvärra en från början obetydlig
liudåkömma’, ja rent af framkalla en svår sådan,
dä dylika- medeP af annan orsak auvändts. Jag
vill härvidlag, för-att tåga ett exempel, blott
nämna ett par mycket använda dylika nämligen
janiniplåster och sensalva, livilka genom sina
starkt retande egenskaper kunna på en känslig
hud framkalla mycket svåra och plågsamma
utslag. Jag kari här ej heller underlåta att
påpeka ett annat tillvägagående, som allmän-
heten ofta skadar sig med, när det gäller hud-
åkommor. När man nämligen får en hudsjuk-
dom, får man af en bekant, »som haft det-
samma», något medel, som hjälpt denne, och
använder det, men det onda blir värre för
hvarje dag. Hvarför? Jo, det var ej alls
samma hudåkomma, fastän vederbörande trodde
det på grund af någon viss yttre, skenbar lik-
het, och därför hjälpte samma medel den ene,
men stjälpte den andre. Jag ber, för att ytter-
ligare få varna för dylika själfordinationer, att
få påpeka, att den hudsjukdom, som kallas
eczem, är en mycket vanlig hudåkomma, men
att det ges många olika former däraf, som alla
kräfva olika medel och olika behandling, under
det att allmänheten vanligen tror, att eczem
är ett och detsamma. Det har därför händt
mig mer än en gång, att patienten uttryckt
den högsta förvåning öfver, att hans eczem
förvärrats i betydlig grad genom t. ex. en tjär-
salva, som en af hans bekanta rådt bonom eller
henne att använda, därför att denne blifvit bra
från sitt eczem just genom nämnda salva. För-
klaringen på detta för patienten obegripliga för-
hållande är helt enkelt den, att deras eczem
var af olika slag och därför kräfde olika be-
handling, och att tjära, som är ett utmärkt
medel vid vissa kroniska, torra eczem, retar
och i hög grad förvärrar ett akut, vätskando
eczem.
1 samband med dylika olämpliga medel bör
jag också beröra frågan om s. k. skönhetsme-
del (cosmctica). Dessa datera sig ända från
deu grå forntiden; ja, begäret att försköna sig
med mer eller mindre konstlade medel är nog
lika gammalt som människosläktet själft. Denna
människans svaghet har också samvetsgrant
eller rättare sagdt samvetslöst begagnats af åt-
skilliga gcschäftsmakare, ofta tillhörande par-
fymfabrikanternas eller s. k. teknicis krets.
Deras fabrikat utbjudas åt allmänheten i ståt-
liga annonser, om hvilka man i regeln kan
säga, att de »lofva rundt och hålla tunt», och
hvad värre är, dessa skönhetsmedel innehålla
ofta nog för huden retande eller rent af far-
liga saker, så att de kunna inregistreras bland
hudsjukdomar framkallande orsaker.
(Forts.)
när det gäller hudutslag, nästan alltid af läka-
rsamma
Fruar!
Handväfda Tvinnehevioter, Klädnings-, Kostym-
och Kapptyger samt Gosskläder, Schalar, Filtar,
Garner, Gairdiner etc. billigast, då nil o. stickylle inlämpas.
Färgning, beredning o. ke-
misk tvätt verkställes mycket
billigt.
Alla färger äkta o. giftfria !
HILDUR ANDJKBSSON
Hufvudaffär : Hötorget 12.
Itikstel. 163. Allm. tel. 76 53.
Filial: Södermalmstorg 4.
Allm. tel. 30 485.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
