- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1895 /
47

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 8 februari 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN
1895
Detsamma tänkte jag i fråga om den här lilla
uppsatsen. — Skall den månne verka något godt?
Kära lilla fru, var min bundsförvant! Kanske
skola många små telefonister välsigna er därför.
Och nu: »Au revoir», alla älskvärda abonnen-
ter och rysliga telefonister! Hvem vet? Kanske
träffas vi om en stund — i telefon.
%
Ur notisboken.
Anders Fryxell och Wallinska flicksko-
lan. Hundraårsdagen af Anders Fryxells födelse-
dag högtidlighölls i går torsdag af Wallinska flick-
skolan härstädes. Fryxell var nämligen, jämte
dåvarande pastor primarius J. 0. Wallin, en af
stiftarne af den välkända skolan. I nästa n:r af
Idun komma vi med anledning af den nämnda
minnesdagen att meddela en intressant skildring
från det Fryxellska hemmet jämte porträit och
biografi af den bekanta skriftställarinnan fröken
Fea Fryxell, hvilken dotter till den store historie-
skrifvaren var sin fader verksamt behjälplig vid
hans vetenskapliga arbete.

*


Sveriges första kvinnliga urmakare har
i dagarne aflidit Härstädes’ efter ett längre lidände
i en ålder af 57 är. Det var fru Hilda C. Petrini,
af hvilken Idun redan för några år sedan med
delade porträtt och biografi. Den aflidna öppnade
pä sin tid ett nytt område för kvinnlig verksam-
het i Sverige, i det hon efter genomgången ut-
bildning i urmakeriyrket på 1860-talet erhöll bur-
skap som borgare i Stockholm och sålunda blef
Sveriges första kvinnliga yrkesutbildade borgare.
Tillhörande en gammal ansedd, Södermalmssläkt,
med ett öppet, hjärtevinnande väsen, arbetsam
och hjälpsam, efterlämnar den aflidna ett i vida
kretsar kärt och hedradt minne.
t-
Småskolelärarinnornas rättsliga ställ-
ning. Bestyrelsen för elfte allmänna svenska
folkskolelärarmötet har, på grund af uppdrag, in-
lämnat en petition till regerihgen, huru vida ej
sådana ändringar i folkskolestadgans bestämmel-
ser rörande antagande och afskedande af lärare
och lärarinnor vid mindre folkskolor och små-
skolor skulle kunna åvägabringas, att dessa lärare
och lärarinnor blefve i rättsligt afseende i möjli-
gaste mån likställda med lärarpersonalen i den
egentliga folkskolan och sålunda finge en mera
tryggad ställning i skolans tjänst sig tillförsäkrad.
Den nyaste societetsdansen, pas de quatre, ]
som i dagarne vid spanske ministerns senaste
soaré gjort sin entré i hufvudstaden och som har
utsikt att blifva säsongens dans par préférence,
är af engelskt ursprung. Från Thamesstadens
finaste, balsalonger har den sedan öfverförts till
Paris. Dansen är graciös och musiken sprittande
liflig. - Den kan dansas af hur många par som helst.
För dem af våra läsarinnor, som kunna vara
roade af koreografiska repetitioner meddelas här
receptet: Kavaljer och dam dansa de fyra första
takterna (16 steg) bredvid hvarandra, kavaljeren
hållande sin högra hand om damens vänstra.
Båda taga tre steg framåt, kavaljeren börjande
med högra, damen med vänstra foten. De höja
den andra foten framåt och göra ett lätt hopp.
Denna rörelse upprepas en gång, men med om-
bytt fot. Sedan opp och hoppa igen! Därpå upp-
repas båda turerna för att utfylla de fyra första
takterna. Därpå dansas med lätta valssteg fyra
hvarf, liknande den senare delen af första turen
i en scottisch.
Teater och musik.
Kungl. operan gifver, som vi förut meddelat, en
festföreställning om måndag för att fira minnet af
vår store nationalskald Bellmans död, Att denna
minnesfest skall omfattas med det lifligaste in-
tresse af allmänheten, är lätt alt förutse. Det ut-
förliga programmet återfinnes i de dagliga tidnin-
garna.
Det svenska originalstycke, som då kommer att
uppföras under titel »Ett svenskt minne», är af
gammal aktad svensk penna, skildrande en liten
historisk episod, men hufvudsakligen baseradt på
figurer ur Fredmans epistlar med användande af
de populäraste Bellmansmelodier, arrangerade af
vår populäre tonsättare Ivar Hallström.
De uppträdande personerna i stycket äro : kron-
prins Gustaf (fru Linden), grefve Sparre, grefve
Horn (hr Lejdström), kapten Hästesko (hr Valle-
nius), fröken Ulla Fersen (fr. Frödin), Fredman (hr
Johanson), korpral Mollberg (hr Seliergren), Mo-
vitz (hr Brag), Greta (Movitz hustru), Christian
Wingmark (hr Nygren), Fader Berg (hr Grafström),
Madam Berg (Mutter på Tuppen) (fru Strandberg),
Kalle, deras son, Ulla Winblad (fr. HolmstrancO,
Lotta (fru Heintz) (båda i tjänst hos Mutter på
Tuppen), Jergen Puckel, Tullnär Norström (hr
Lundmark) m. fl.
Handlingen försiggår 1768. l:sta akten i en sal
på krogen »Tre byttor», 2:dra akten i parken på
Drottningholm, 3:dje akten i källarsalen på »Tre
byttor», epilogen å Djurgården.
En Schumann-afton gafs i måndags i Vetenskaps-
akademiens hörsal af hrr Vilh. Stenhammar och
Knut Bäck. Programmet upptog Schumanns stora
c-dur-fantasi, som erhöll ett alltigenom gediget ut-
förande af hr Stenhammar. Genom tolkningen af
en del af fantasistyckena ur opus 12 dokumente-
rade sig äfven hr Bäck som en god pianist. Till-
sammans föredrogo de Schumanns verkningsfulla
andante med variationer för 2 pianoforte. Pro-
grammet utfylldes med några visor affru Sterky,
hvilken som vanligt framkallade det lifligaste bi-
fall från den ganska talrika publiken.
Hr Sven Scholander Bellmar,s-afton till åminnelse
af den odödlige skalden äger rum om måndag i
Musikaliska akademien, och man kan taga för gif-
vet att den illustre Bellmanstolkaren ej behöfver
knäppa på lutan för tomma bänkar.
Musikföreningens trettionionde konsert äger rum i
.Musikaliska akademiens stora sal nästkommande
torsdag med biträde af fru Dina Edling, fröken
Gudrun Torpadie, hrr W. Dorph och E. Borgstedt
samt k. hofkapellet under anförande af prof. Franz
Neruda. Programmet upptager »Husitskå», dram,
uvertyr af Dvoråk, »1 skogen», sopransolo med
orkester af A. Rubenson, andante för stråkorkester
af Rubinstein samt en katolsk messa af A. Söder-
man.
ii*
Bakom grannasmors
kulisser.
Bakom grannasmors kulisser kan det vara
hälsosamt nog att få titta ibland, när det ej
sker i ond eller tom nyfikenhetsafsikt, utan
för att genom jämförelser med andras förhål-
landen och erfarenheter hämta råd, lärdomar,
uppmuntran och stöd. Så har det också visat
sig, att A. M:s lilla artikel i Idun om »Följ-
derna af ett olycksfall» väckt ett lifligt intresse.
»Fru Anna B—d» fann sig genast uppkallad
till ett svaromål, och sedan ha flere nya skrif-
velser i saken inströmmat till redaktionen,
bevisande att de för alla hem viktiga frågor,
som här vidrörts, varmt sysselsätta våra läsa-
rinnor. Idun skulle illa motsvara sin upp-
gift, om den ej med nöje öppnade sina spal-
ter för ett dylikt tankeutbyte,’ och fortsätter
därför i dag med ett urval ur det insända,
så långt utrymmet medgifver.
%
#
Äfven jag har med nöje läst A. M:s och fru
Anna B—ds artiklar i föregående nummer, och jag
kan ej underlåta att bedja få säga min mening
uti den frågan. A. M:s artikel låter mig få blicka
in uti et.t litet lugnt och förnöjsamt hem, där
familjemedlemmarne söka på bästa sätt vara sina
egna tjänare och göra sig oberoende af en nutida
dyrbar tjänarinna. Vinsten blir alltid A. M:s, om
vi frånse den ekonomiska, ty den kanske ej blir
någon, men lugnet.och trefnaden äro en vinst, som
åtminstone jag skattar högre än några kronor mer
eller mindre i månaden. Jag har såsom A. M.
gjort mig oberoende af tjänarinna och har mitt
hushåll stäldt sålunda:
Vår vedkarl (ty en sådan måste man ju alltid
ha, äfven om man har en tjänarinna, ty hon vill
47
då inte åtaga sig bära upp ved och kol från käl-
laren) kommer tidigt på morgonen, borstar skodon
och kläder, sköter om kaminen, eldar i kakelug-
narne och fyller på lamporna samt går sedan på
förmiddagen ärenden och biträder med städning
m. m, Hvarje fredag hjälper han till med matt-
piskning och, när så behöfs_, rengöring i gardero-
berna och vid storstök gardinuppsättning, fönster-
urtagning och rengöring af dem m. m. d. Lör-
dagen gör jag mina torguppköp, jag köper då nä-
stan för hela veckan, och det får vår karl bära
hem. Telefon har jag ej och anlitar aldrig sådan
vid uppköp, ty jag vill alltid se varan, innan jag
betalar den; dessutom kan jag på torget få se
något, som mer behagar mig, än det jag förut
bestämdt mig att köpa. Dessutom tror jag, att
det, som skickas hem från bodarne, blir några öre
dyrare än det man bär hem själf. Budet skail
bafva drickspengar och lön hos handlanden, det
kommer på köparens utgiftskonto.
Till hjälp i köket har jag min Klara. Hon är
gift, har förr varit kokerska på hotell, hon är där
för skicklig i finare matlagning, men är nu en
mycket präktig och förståndig hustru åt en ordent-
lig arbetare och förstår sig på att laga enkel och
verkligt god husmanskost. Hennes man har en
jämn, men liten månadspenning, och Klara vill
tjäna en liten slant för sig, därför kommer hon
till mig hvarje dag kl. 1 e. m. Jag lämnar då
fram och säger till hvad som skall vara till mid-
dagen. Har jag ej själf tid eller lust att vara
med i köket, så styr Klara om att allt är i ord-
ning till kl. 5, då vi äta vår middag. Under det
maten kokar, hjälper hon mig med att tvätta ylle
eller med andra smågöromål jag behöfver uträttade.
Ungefär kl. 7—’(28 e. m. har Klara slutat diskning
och allt, då går hon hem, och så är stöket slut
för den dagen. Te och smörgås till aftonen styr
jag själf med.
Fredagarne skurar Klara, d. v. s. tvätlar af kork-
mattorna i tamburen och de öfriga rummen samt
piskar och borstar de lösa, mjuka mattorna vi
hafva ofvanpå korkmattorna. 1 förmaket hafva
vi matta öfver hela golfvet.
De gånger vi hafva främmande till middag eller
supé, är Klara mig till större nytta än en okunnig
ung tjänstflicka. Helgdagsaftnar, då vi behöfva
Klara kvar till kvällen, får hon inbjuda sin man
till gäst, på det att han icke skall fira t. ex. jul-
eller nyårsafton ensam hemma. Vedkarlen har
maten hos oss nästan hela dagen, d. v. s. då han
ej sköter om vedhuggningen på två andra ställen,
och Klara får äta middag, om hon så vill, då hon
i alla fall lagar maten. Deras aflöning tillsam-
mans går på 15 kr. i månaden, det är hvad en
tjänstflicka kostar, när jag beräknar lyse, tvätt,
tvål, presenter och lön till henne ensam.
Min 16-åriga brorsdotter, som vistas i vårt hem,
har sedan sitt 12:te år haft att ombestyra mid-
dagsdukning och kaffets serverande, det har hon
haft som motion efter stillasittandet i skolan.
Förmakets och sängkammarens städning och sän-
garnes bäddning hjälpas vi båda åt med, och det
skulle vi göra, äfven om vi hade tjänarinna. Såsom
jag nu har mitt hushåll ordnadt, går allting så
lugnt och stilla, göromålen blifva gjorda, och där-
till ordentligt gjorda. Jag för min del vill ej hafva
det annorlunda. Jag vill därmed ej säga, att jag
ringaktar tjänstflickornas klass eller tror dem alla
vara pretentiösa och odugliga, ej heller har jag i
den vägen gjort några sorgliga erfarenheter, men
jag hör och ser dagligen denna oro och dessa
ombyten, som vållas i hemmen af tjänarinnor, och
jag är glad att vi ha det så lugnt som vi ha det.
Hvems skulden till detta missförstånd mellan mat-
mödrar och tjänare är, vet jag ej. Nog förstår
jag, att det finns många goda och bra tjänarinnor,
som missförstås af kinkiga och oförståndiga fruar,
men hvad jag ej förstår, det är, att mången ung,
älsklig, vänlig och hjärtegod kvinna, som vid en
makes arm lycklig och förhoppningsfull träder uti
eget hem, inom en kort tid får skuld för att vara
elak, orättvis och fordrande mot sin tjänarinna
och märkvärdigt nog aldrig mot någon annan än
tjänarinnan. Förklara mig det! Hvad är det inom
äktenskapet, som så har omdanat det unga, hus-
moderliga sinnet att blifva oädelt och bittert samt
blott mot en enda inom familjen — den beroende
tjänarinnan? Det är en fråga jag ofta bråkat min
hjärna med och kommit till den slutsatsen, att de
elaka fruarna numera höra till det, som varit
hafver. Jag respekterar de unga arbetande tjäna-
rinnornas sträfvan att komma till något högre och
bättre än de simpla göromålen inom familjerna
(hvilka göromål dock i mitt tycke blott äro en för-
beredande skola för en blifvande matmoders göro-
mål), men så betraktas de ej af nutidens unga
arbetarekvinnor. Därför vill jag ej binda någon
hos mig och vid de enkla förhållandena mitt hem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free