Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 15 februari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 IDUN öl
från förgångna tider, som så enkelt och så
1efvande framställas i den sistnämnda bo-
ken, vara på ett helt eget sätt tilldragande.
Vi kunna icke annat än lyckönska Eva
Fryxell, som fått rikta vår litteratur med
dessa pärlor af ädel skönhet.
Ar 1886 utgaf hon under pseudonymen
F. A, Ek en ny skrift i dagens brännande
frågor : Omstörtning eller utveckling, och äf-
ven denna rönte välförtjänt uppmärksam-
het. En dag yttrade en person till den
ännu okända författarinnan: »Jag har gif-
vit bort sex exemplar af den präktiga boken
af Ek — hvem månde väl denne författare
vara?»
Sedan 1882 är Eva Fryxell sekreterare i
styrelsen för Stockholms Läsesalong. Hon
har ock under flere år varit en verksam
medlem af styrelsen: »Adresskontoren för
arbeterskor», hvilken med 1895 börjat fem-
tonde året af sin verksamhet för anvisande
af arbetsförtjänst åt behöfvande kvinnor.
Äfven nykterhetsverksamheten har af den
för allt godt så varmt nitälskande kvinnan
omfattats med varmt intresse. Ofvertygad
om exemplets stora betydelse, har hon själf
anlqgt »blå bandet», i hopp att därigenom
komma någon svag medvandrare till hjälp
och uppmuntran.
Eva Fryxell är sedan flere år för vint-
rarne bosatt i Stockholm. Vid inträdet i
hennes arbetsrum märker man genast af de
gedigna bokhyllorna, att hon lefver och rör
sig midt i kretsen af äldre och yngre för-
fattare. För somrarne har hon byggt sig
eu stuga vid Sandhamn, omkring hvilken
hon själf till stor del uppbrutit marken, och
där friska vindar och enkelt landtlif stärka
kropp och sinne för fortsatt arbete i den
svenska odlingens tjänst.
Vi sluta denna fragmentariska teckning
af ett innehållsrikt lif med önskan, att det
måtte vara Eva Fryxell förunnadt att ännu
länge fortsätta sitt gagnande lifsarbctc.
L. S.
Kvällsstämning.
Mjupt i mitt bröst en fiol jag har,
som spelar för mig i ensamma stun-
der —
den klingar som lärksång, jublande klar,
den klagar soin höstvind i gulnade hinder.
Och om jag en kväll ut ät vägen går,
när västern i gyllene färger skimrar
och månen, som tätt ofvan skogen står,
sin glimmande spång öfver böljorna timrar,
då sakta . . . helt sakta strängarna rörs —
jag lyssnar och ord till tonerna sätter,
och buren af drömmar bort jag förs
från sofvande skogar och dimhöljda slätter.
All världens vrånghet och lögn och svek
förvandlas till guldstoft i kvällssolsglöclen,
och jag känner mig då så sällsamt vek,
som var jag ett barn och blef vyssjad af
döden . . .
Daniel Fallström.
Juridisk rådgifvare åt kvinnor.
senaste 50 åren hafva medfört åtskil-
liga förbättringar i vår lagstiftning,
hvilka göra kvinnans ställning i lifvet helt
olika mot förr. Sä har t. ex. syster erhållit
lika arfsrätt med broder, hon blir myndig vid
21 års ålder, har rösträtt vid stadsfullmäktig-
val samt vid val af präst, klockare m. fl.
och är själf valbar till ledamot af skolråd
och fattigvårdsstyrelse. Samtidigt hafva ock
kvinnans verksamhetsområden väsentligt för-
ändrats. Hennes arbetskraft användes ej mera
uteslutande i hemmet; hon har erhållit rätt
att blifva organist, fältskär, tandläkare, läkare,
apotekare m. m , att vinna anställning vid
post- och telegrafverken samt järnvägarne,
äfvensom att aflägga mogenhetsexamen och
de flesta akademiska examina, hvarförutom
hon erhållit utvidgade handelsrättigheter. Äf-
ven en del af de lagar, som röra äktenskapet,
hafva ändrats till förmåu för kvinnan. Så
är hon t. ex. numera sin egen giftoman och
har rätt att råda öfver, hvad hon genom eget
arbete förvärfvar.
Dessa och åtskilliga andra förändringar
hafva ställt kvinnan inför uppgifter och för-
hållanden, för hvilka hon hittills i de flesta
fall stått alldeles främmande. Förr voro släk-
tens manliga medlemmar hennes naturliga så-
väl förmyndare som beskyddare. Nu däremot
måste kvinnan, särskildt den ogitta, till myn-
dig ålder komna kvinnan, i allmänhet själf
svara för sitt görande och låtande, för sin
ekonomi, ja, för hela sin framtid.
Men då blir också frågan: äger kvinnan i
allmänhet de insikter och kunskaper, som äro
nödvändiga för en sä själfständig och ansvars-
full verksamhet i lifvet? Tyvärr torde denna
fråga i de flesta fall böra besvaras nekande.
I kvinnans uppfostran ingår nämligen i all-
mänhet ännu ingen undervisning om de rät-
tigheter, som tillkomma, och de skyldigheter,
som åligga henne i samhälleligt hänseende.
Då därtill kommer, att kvinnan icke heller
har samma tillfällen som mannen att i um-
gänget ute bland kamrater af olika yrken
skaffa sig dessa kunskaper sä att säga »sam-
talsvis», blir följden numera ofta deD, att
kvinnan äger en del rättigheter, hvarom hon
är okunnig, eller som hon ej förstår att be-
gagna, och äfven att hon har en del skyldig-
heter, som hon ej kan på önskvärdt sätt full-
göra.
En viktig faktor härvidlag är äfven kvin-
nans naturliga blyghet och hennes motvilja
så väl för offentligt uppträdande, som ock för
all inblandning af främmande personer i hen-
nes angelägenheter; hellre låter hon mången
gång och till stor, ofta ohjälplig skada för
sig själf »udda vara jämnt» och blir i det
praktiska lifvet3 många invecklade förhållan-
den ett lätt byte för dem, som icke draga i
betänkande att ockra på hennes godtrogenhet
och — okunnighet.
För att under sådana förhållanden värt
lands kvinnor skulle äga tillgång till en ju-
ridiskt bildad och i öfrigt kompetent person,
till hvilken de vid förefallande behof kunde
med förtroende hänvända sig i juridiska och
ekonomiska angelägenheter af hvarjehanda
slag, har Fredrika-Bremer-förbundets juridiska
afdelning kommit till stånd, och vi hoppas,
att förbundet därigenom fyllt ett af många
länge kändt behof.
Fredrika-Bremer-förbundets jurist besvarar
frågor såväl muntligen som skriftligen, såväl
till medlemmar af förbundet, som till utom-
stående samt träffas å förbundets byrå, 54
Drottninggatan, Stockholm, hvarje onsdag och
lördag kl. 10—11 f. m.
4^
Iduns läkarartiklar.
i.
Huden och dess vård.
Af D:r Arvid Afzelius.
(Forts.)
’jC|e i handeln, förekommande skönhetsmedlen äro
Cif sä talrika, att det här ej kau bli fråga om
att omnämna mer än några få till namnet mera
allmänt kända, dels för att visa, att priset i all-
mänhet är oskäligt högt oeh dels för att, livad
viktigare är, varna för dem, som innehålla far-
liga och skadliga beståndsdelar. Till det förra
slaget höra bland många andra de skönhets-
medel, som utbjudas under namn af jungfru-
mjölk (lait virginal), orientalisk iiljemjölk, eau
de Bayaderes oeh åtskilliga andra slags »mjölk»
eller »skönhetsvatten», hvilka samtliga hufvud-
sakligen bestå af en mjölklik uppslamning af
hartsartadt ämne (oftast benzoöharts) i rosen-
vatten med eller utan tillsats af borax eller
också helt enkelt af en parfymerad lösning af
borax eller andra alkalier. Deras verkan är
vanligen minst sagdt tvifvelaktig, men priset
är ganska högt, trots det att ingredienserna cj
kosta många ören. Samma är förhållandet med
s. k. björkbalsam (en parfymerad lösning af
kolsyradt kali i vatten utan ett spår af björk-
saft) och s. k. odalin (med fuchsin färgadt
boraxvatten). Andra skönhetsmedel dela vis-
serligen med de nyss nämnda egenskapen att
vara oskäligt dyra i förhållande till ingredien-
sernas verkliga pris, men innehålla därjämte
mer eller mindre giftiga ämnen, som kunna
vara mer eller mindre skadliga för huden. Hit
höra t. ex. s. k. fräknemjölk (lait antépheli-
que), som innehåller blyoxid oeh kvieksilfver-
sublimat i betydlig mängd, prinsessvatten (eau
de princesses), som innehåller blyoxid och kvick-
silfver (calomel), samt vidare de sminkpreparat,
som äro blyhaltiga eller cinnoberhaltiga (rödt
smink), äfvensom många andra. Om den förra
gruppen skönhetsmedel åtminstone i vanliga fall
äro oskadliga, om ock oskäligt dyra, så äro
däremot de sist nämnda ingalunda ofarliga och
liafva nog mer än cn gång framkallat hudsjuk-
domar (cczem). Man gör därför i alla hän-
delser klokast uti att ej på god tro använda
dessa hundratals skönhetsmedel, hvilkas be-
ståndsdelar och verkliga egenskaper (oftast alls
ieke motsvarande de uppgifna) man ej känner.
De bästa skönhetsmedlen äro cn förståndig all-
män hygien och god tvål och vatten. Behöfver
huden utöm detta af vissa orsaker fett, puder
eller dylikt, så bör man hålla sig till af läkare
föreskrifna eller indifferenta dylika, hvilkas be-
ståndsdelar man känner. Bland fetter äro att
rekommendera mandelolja (helst med tillsats af
litet salicylsyra) eller en blandning af lika delar
lanolin och vaselin eller också s. k. coldcream
(en blandning af vax, valraf, mandelolja och
rosenvatten), hvilket sist nämnda preparat har
fördelen att verka kylande på samma gång som
lenande. Glycerin, hvilken liksom de nämnda
fetterna mycket begagnas för torr, spröd eller
spriekig hud, är däremot ej så lämplig, emedan
den verkar något irriterande och uttorkande på
huden. När det behöfves pudring till skydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
