Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 1 mars 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 I D U N 1895
icke minst på familjeförsörjaren själf, som af
otrefnaden i hemmet lätt nog drifves till krogen,
likasom barnen drifvas ut på gatan. Att under
sådana förhållanden undervisningen i hushålls-
göromål är en angelägenhet af den största bety-
delse för folkets uppfostran till inre kraft och yttre
välstånd, ligger i öppen dag.
Regering och riksdag anslogo år 1892 5,000 kr.
för beredande af undervisning i huslig ekonomi
åt eleverna i den vid högre lärarinneseminariet
anordnade fjärde årskursen. Det undervisnings-
ämne, som sålunda blifvit upptaget i läroplanen
för de högre flickskolorna, bör icke heller undan-
hållas folkskolorna, anser motionären, som erinrar,
hurusom på senare tiden den viktiga frågan till-
dragit sig synnerlig uppmärksamhet, ej blott af
pedagoger, utan äfven af statsmän och national-
ekonomer. I Frankrike och Belgien har regerin-
gen tagit den om hand, i England och Skottland
regeringen och kommunerna, i Tyskland och
Schweiz föreningar och enskilde. Öfver allt anses
den som en sak af största vikt.
Första försöket i vårt land gjordes i Stockholm
1881, där f. n. undervisning i hushållsgöromål
meddelas i 4 folkskolor. I Göteborg inrättades tio
år senare ett skolkök, hvarest öfver 400 flickor
från stadens folkskolor åtnjutit dylik undervisning.
Exemplen från Stockholm och Göteborg hafva bland
andra orter följts af Malmö, Nyköping och Lysekil.
Svårigheten har emellertid varit att anskaffa
fullt dugliga lärarinnor, och det är för att afhjälpa
denna brist, som hr Liljeholm föreslår ett anslag
om 3,000 kr. för år 1896 att användas till under-
stöd åt läroanstalter, som utbilda lärarinnor i
hushållsgöromål med särskildt afseende fäst vid
folkskolans flickor.
Den behjärtansvärda motionen synes förtjänt
af all framgång.
Så ,återstår då att nämna några ord om rege-
ringens förslag till en pensionsanstalt för barn-
morskor. Det har tillkommit på initiativ af riks-
dagen, som år 1888 aflät en skrifvelse i ämnet
till regeringen. Redan året förut hade ett i Stock-
holm hållet barnmorskemöte petitionerat i samma
syfte.
Att verkligen något måste från statens sida göras
för att bereda uttjänta barnmorskor en bättre lott
på gamla dagar än den, som kommer många af
dem till del, har utan undantag erkänts af alla
de myndigheter, som haft att yttra sig i frågan.
1 riksdagens ofvanberörda skrifvelse framhölls sär-
skildt, att då staten en gång åtagit sig barnmorske-
väsendets ändamålsenliga ordnande, staten också
borde sörja för, att barnmorskorna blefve bättre
tillgodosedda i ekonomiskt hänseende och ej be-
höfde motse att tillbringa sin ålderdom i nöd;
»blott på sådant sätt kunde man nämligen begära
ett fullt tillfredsställande uppfyllande af de med
yrket förenade plikter och hindra att dugliga kvin-
nor afskräcktes från att ägna sig åt barnmorske-
kallet.»
Den sist framhållna synpunkten borde i och
för sig vara afgörande. Allt allmännare hör man
den önskan uttalas, att äfven bildade flickor oftare
än nu är händelsen måtte ägna sig åt en verk-
samhet, som i sanning kräfver eller borde kräfva
icke allenast gedigna kunskaper, utan äfven fram-
stående personliga egenskaper hos dem, som ut-
öfva densamma. Men förutan större trygghet mot
misère i åldrens dagar, kan detta önskningsmål
helt visst icke förverkligas.
Regeringens förslag innebär upprättandet af en
ålderdomsunderstödsanstalt, hvars kostnader skola
bestridas genom afgifter af kommuner och i deras
tjänst anställda barnmorskor samt genom fyllnads-
bidrag af staten; enskildt praktiserande barn-
morskor skola icke erlägga några afgifter till an-
stalten, men i stället vidkännas minskning i un-
derstödsbeloppet.
Den afgift som årligen af hvarje barnmorska
skulle erläggas, är föreslagen till 5 kronor. Högsta
pensionsbeloppet är 200 kr., att tilldelas barn-
morska, som under fast anställning i kommuns
tjänst förvärfvat minst 30 tjänsteår och antingen
uppnått 65 års ålder eller ock fyllt 55. år och
genom obotlig sjukdom eller vanförhet blifvit ur-
ståndsatt att vidare utöfva sitt yrke.
För en utförlig redogörelse för det omfattande
förslaget i öfrigt sakna vi utrymme. Den som sär-
skildt intresserar sig för detsamma kan för en 10
eller 25 öre köpa det i Deléens bokhandel, Stora
Nygatan 12, då k. m:ts proposition n:r 5 efter-
frågas.
Detta är i korthet hvad innevarande års riks-
dag har att erbjuda af frågor, som mera direkt
beröra kvinnan och hennes ställning i samhället.
Naturligtvis finns det motioner, som också äro af
beskaffenhet att tilldraga sig en del kvinnors sär-
skilda uppmärksamhet, såsom hr Söderbergs om
rätt för lärare och lärarinnor i geografi att mot
half afgift beresa statens järnvägar, hr A. Ericsons
om förändrad tid för den s. k. »pigflyttningen»
eller i allmänhet tjänstfolks flyttningstid m. m.
De höra dock till ett särskildt kapitel och torde
ej i denna redogörelse vara på sin rätta plats.
Damernas älsklingsdryck.
Något om kaffet, dess tillagning,
surrogater m. m.
af En gammal kaffemosier.
(Forts. o. slut från föreg. n:r.)
I England, der te drickes oändligt myc-
ket mera än kaffe, får man i regeln eländigt
kaffe. Detta beror pä, att i England nästan
allt det kaffe, som säljes till konsumtion i
hemmen eller restauranterna, är brändt och
malet kaffe, som tillhandahålles i fina pake-
ter med prunkande etiketter. Men både »Fi-
nest Mocha coffee», »Noted old mocha»,
»Finest Plantation Coffee» och »Delicious
Family Coffee» äro i regeln intet annat än
cikoria, potatis eller rötter, brändt och malet
tillsammans med en försvinnande portion kaffe.
I Frankrike däremot får man oftast ett
förträffligt kaffe, liksom i Belgien och Hol-
land. Dessa tvänne sistnämnda land kon-
sumera, räknadt pr person, det mesta kaffet.
Därnäst komma Schweiz, Danmark, Tysk-
land, Sverige och Frankrike. England och
Ryssland stå sist i fråga om kaffekonsumtion.
Ett alldeles särskildt rum i vår kaffedrick-
ning intaga kaffesurrogaterna, som äro legio.
Det allra mest bekanta kaffesurrogat.et är
cikorian, en växt med blåhvita blommor och
en frukt som, väl kultiverad, blir stor och
köttig. Denna frukt torkas, brännes och ma-
les som kaffe och blandas sedan med vatten,
till dess man erhåller en brunsvart, fet och
tjock massa. Den vid brânnÏDgen utvecklade
oljan gifver cikorian en kaffelik smak, men
förtärd i större kvantiteter kan cikorian vara
ganska skadlig. Själfva cikorian förfalskas
ofta med tegelmjöl, ockra, torfpulver, sten-
kolsaska.
Man upptäcker emellertid ytterst lätt, om
kaffe är tillsatt med cikoria, ty dylikt malet
kaffe färgar kallt vatten, som hälles däröfver,
genast brunt.
Andra, mer eller mindre skadliga eller
onyttiga kaffesurrogater, äro »Natronkaffe»,
»Löweland» m. fl. Till tillverkningen af dessa
surrogat användas hvete, hafre, råg, bönor,
ärtor, potatis, ollon, rötter, kastanjer, Johan-
nisbröd m. m. Ja, jag har en gång i min
UDgdom druckit kaffe, kokt på — brända
brödkanter !
Tyskland är det land, där kaffesurrogater
i kolossal skala användts, och i Tyskland
är det också, som man på senare åren fram-
kommit med ett alldeles nytt kaffesurrogat,
som intager en helt och hållet särskild ställ-
ning bland kaffesurrogaten och tillsättningarna.
Det är Kathreiners Kneipp-maltkaffe.
Under det de flesta hittills kända kaffesurro-
gater äro fullständigt värdelösa ifråga om
kaffets viktigaste egenskap, aromen, och som
näringsmedel, ja, i de flesta fall kunna be-
tecknas som skadliga, är Kneipp-kaffet icke
blott ett utmärkt näringsmedel, som, blandadt
med äkta kaffe, tillför detta en ny, god egen-
skap, utan det har kaffets egen, speciela smak
och arom.
Kneipp-kaffet består nämligen af utvaldt
malt, som rostats i hela korn; men genom
en särskild procedur impregneras dessa malt-
korn med en stark kaffeessence, som distille-
rais ur kaffefrukten och hvarigenom malt-
kornet tillföres det verkliga kaffets smak och
arom och det, som är kaffets a och o, kaf-
fets »själ» så att säga: koffeinet.
Kneipp-kaffet har vunnit en oerhörd mark-
nad och har nu äfven börjat säljas i Sverige.
De förnämsta mediciniska auktoriteter i Sve-
rige ha uttalat sig med största erkännande
om detsamma och särskildt rekommenderat
det som familjekaffe.
Kaffets smak, allt kaffes smak, vare sig
man använder enbart kaffe eller blandar det
med en eller annan kaffetillsättning är emel-
lertid i sista hand beroende af tillagningen.
Och, ehuru konsten att koka en kopp godt
kaffe är ganska lätt, är det likväl mången
som icke kan densamma, utan förstör kaffet
genom felaktig tillagning.
Den urgamla, vanliga kokningen i panna
har, som mera ekonomisk, sina företräden.
När kaffet är kokt och afklaradt, bör det
upphällas på ett annat kärl, så att ej bitter-
ämnena i kaffet må försämra smaken. Kaffe-
pannan bör åtminstone en gång i veckan ur-
kokas med litet soda och vatten.
»Pumpan» öfvergifves allt mer och mer.
Dess egentliga företräde är, att den håller
sig renare än kaffepannan, hvars mörka inre
är mera otillgängligt och sällan så noga efter-
ses. Slarfvigt tjänstfolk och små olycks-
händelser, som ofta inträffa med pumpan,
göra bruket af densamma kostbarare än an-
skaffandet af en ändamålsenlig filtrerapparat,
med hvilken man ovillkorligen bäst får fram
kaffets finaste och angenämaste egenskaper.
Dylika kaffekokningsapparater fiunas i mängd,
men de dyraste och mest invecklade äro icke
alltid de bästa. För 2 à 3 kronor erhåller
man i ett välsorteradt bosättningsmagasin en
god kaffe-filtrerapparat af bränd lera.
Tillagningen på en dylik apparat ställer
sig kanske en liten, liten smula dyrare än
att koka i panna, men denna olägenhet bjäl-
pes lätt, om man — jag talar nu hufvudsak-
ligen om familjer och till husmödrarna! —
tillsätter en tredjedel eller mer af det Kath-
reiners Kneipp-maltkaffe jag förut talat om.
En annan sak är, att man alltid bör blanda
flere kaffesorter tillsammans. Detta är en af
hemligheterna att man alltid i Frankrike får
så godt kaffe, ty där blandar man i regeln
tre sorter tillsammans. En blandning af t. ex.
en tredjedel hvardera af Java, Santos eller Gua-
temala och Kathreiners Kneipp-kaffe ger ett
helt enkelt ypperligt familjekaffe. Beträffanda
detta senare iakttages följande. Kneippkaffet
bör malas groft på vanlig kaffekvarn. Det
slås därefter på kokkärlet och öfvergjutes med
kallt vatten. Sedan det kokat upp, låter
man det sakta koka ett par minuter och slår
sedan på det andra malna kaffet, rör om det
hela och kokar det ytterligare ett par minu-
ter. Ännu bättre är, om det malda kaffet
slås på en filtrer-kaffe-apparat, hvarefter det
öfvergjutes med det kokande Kneipp kaffet.
Till morgonkaffe kan man gärna taga t. o. m.
hälften Kneipp-kaffe eller mera, till eftermid-
dagskaffe mindre. En utmärkt fördel med
Kneipp-kaffet är, att det icke, som andra
kaffetillsättningar, kan förfalskas, då det säl-
jes i hela korn, i förseglade paket.
Mycket mera vore att säga om kaffet, dess
intressanta historia, öden och äfventyr, men
jag har redan pratat nog. I ett äro vi nog
i alla fall ense: att
»kaffetåren den bästa är
af alla jordiska drycker I»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
