- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1895 /
85

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 15 mars 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1895 85
IDUN
matbordsmattan (om den är af ylle) aftagas
och behörigen skakas i fria luften. Är bords-
mattan af vaxduk, aftvättas den efter sop-
niugen med en grof svamp och vatten. —
En större handduk blötes i vatten och urvri-
des samt viras om en styf russinviska
(sådana finnas till pris af 1 kr. eller 80 öre
i hvarje specerihandel och blifva i läDgden
både billigare och drygare, men framför allt
snyggare än de vanliga grofva granviskorna,
hvilka äro tunga och ohandterliga) och fast-
sättes med ett band eller en nål i viskskaftet,
så att den ej hasar af under begagnandet,
hvarefter detta »sopredskap» föres från höger
till vänster, rakt fram efter tiljans hela längd,
och så alltjämt tilja efter tilja, till dess
salen är sopad. Man aftager handduken
så ofta man anser nödigt och afsköljer det
därå fångade, nu bundna dammet, till dess
arbetet är fulländadt. Man akte sig blott
att ej ha handduken så våt, att den dryper
af vatten, ty då uppstår »skurfukt» i rum-
met, hvilket alldeles uteblir vid riktigt förfa-
rande, enär brasan drar åt sig såväl den ringa
fukt som äfven det oundvikliga dam, hvilket
uppstår vid den sopandes rörelse med armen.
Viktigt är att »tjänsteanden», hon må nu
vara tjänare eller dotter i huset (dotter?
fi donc, säga många, skall min dotter
behöfva sopa rummen, när vi ha jungfru,
som skall göra’t), som utför sysslan, ikläder
sig en slät bomullsklädning, såsom varande
mindre damförande än en af ylle, och allde-
les icke begagnar samma skodon inne, som
brukas ute på gator och stigar, i ur och skur,
äfven om de utanpå skulle skina blanka, ty
under hålfoten och vid klacken kan man vara
säker på, att det sitter torr gatsmuts kvar,
som vid begagnandet af kängorna inne i varma
rummen lätt pulvériseras för att där spridas
omkring och till sist hamna — kanske på
själfva smörgåsbordet; och det vore då litet
osmakligt. — Nu fortsättes samma sopnings-
metod i serveringsrum och barnkammaren, för
så vidt detta senare rum ej är mattbelagdt,
då annorlunda skall förfaras, som vi sedan
skola påvisa.
Herrns rum antages vara mycket väl om-
bonadt, med mattor och portiörer, hvarför
mattan dels kan sopas lätt af med urkokta
teblad, som sker i många hus, eller, om
man ej konsumerar så mycket te, att man
har tillräckligt till daglig städning därmed,
kan man med fördel låta sina små barn sön-
derklippa väl rengjorda rester af bomulls-
och linnelappar och behandla dem (lapparne
förstås) som tebladen, och vågar jag påstå,
att detta sätt att gå till väga med gamla
lappar är mycket praktiskt, då man vill lätt
rengöra mattor.
Vanligen begås ett stort fel vid golfstäd-
ningen, vare sig det är mattan eller bara golf-
vet som skall sopas. Viskans loppända är
det, som i allmänhet berör golfytorna, och ej
nog härmed, somliga hafva för sed att göra
en »knyck» med armen för hvarje »soptag»,
hvilket har till följd, att dam och sopor föras
upp från golfvet i luften i stället för att föras
framåt golfvet och där omhändertagas, sedan
en liten hög bildats.
När nu miniatyrsophögen, förlåt realisten,
jag menar de hopade dampartiklarne ändtli-
gen skola föras upp på skyffeln, så sker detta
visserligen de första »tagen» temligen sakta,
men så snart högen blifvit uppfångad, ökas
farten med viskan i oroande grad, ja så att
själfva damkornen på skyffeln börja ana oråd
och ge sig af ut i rymden igen i lustig dans,
för att nästa dag börja om samma lek. Så
bör det ej få vara. Man måste »lägga till»
med viskans bredsida och sopa sakta samt
så ofta som möjligt föra upp damtofvorna
på skyffeln, som, märk vål, bör vid rinnande
vattenledning vara väl spolad från föregående
tjänstgöring och vid nytt bruk alltid hållas
våt, då man skall »sopa på», ty därigenom
fäster dammet sig fast vid skyffeln och går
ej öfver bord vid hastigt tempo af viskan.
Damborstar äro ej lämpliga att begagna
vid städning inom hus icke ens för att upp-
raspa dammet ur golfspringorna, där sådana
finnas. Härtill användes med mycket bättre
resultat en visp, som topphugges för att bli
styf och blötes i vatten för att få mera dam
att hänga vid den, och hvarmed man »krat-
sar» ur springorna direkt på våta skyffeln;
det går mycket lätt, stora tofvor komma i
dagen utan »rök». Detta lilla arbete kan man
utföra om aftonen, sedan rummet blifvit ledigt
för dagen, och behöfver förmodligen ej upp-
repa det mer än ett par gånger i veckan.
All städning vintertiden bör så vidt möjligt
är ske vid flammande härd, och ofta bör man
röra om i eldstaden, ty där ha vi en präktig
damförbrukare, en konkurrent till våra och
barnens lungor.
En kakelugn med godt drag är en ovär-
derlig vän, icke endast för den värmande, hera-
trefliggörande känsla, som genomströmmar oss
vid åsynen af en väl skött brasa, utan
mest för dess förmåga att befria oss från
myriader ohälsosamma atomer samt i före-
ning med ett öppet fönster tillföra oss en
verkligt ren luft, ty först då blir det rätt
varmt och friskt och luftigt i våra bostäder,
när dessa båda faktorer få samverka.
Yi återvända till den sopade salen, som nu
skall undergå torrdamning å möblerna, men
röra först om ett slag i brasan, som ännu
glöder hett.
Damtrasan föres lätt öfver de väggprydna-
der, som tilläfventyrs befinnas å väggar,
panellister och panelsoffhyllor, i form af kru-
kor, vaser, koppar, skålar och kannor m. m.
m. m., därefter afdammas den med sina »bu-
teljbottnar» utsirade kakelugnen och så vidare
buffeten med sina eleganta och tidsenliga
damgömmor sniderierna och slutligen stolar
och bord. Blomsterbord, om sådant finnes,
måste bäras ut i kök eller förstuga att ord-
nas och spritas, om ej hvarje dag, så ett par
dagar i veckaD.
På släta och polerade ytor bör man aldrig
föra damtrasan fram och åter, utan endast
från en sida till en annan, ty annars suddas
dammet tillbaka, där man först tog det, och
ytan blir fläckig. Man bemöde sig att vid
all damning så mycket som möjligt i dam-
trasan »fånga in» dammet och ofta genom
fönsteröppningen afslå det, såvida ej vinden
ligger på, ty då kommer allt dammet in igen.
I stället göre man sig då besvär gå ut på bal-
kongen eller i värsta fall i förstugan att
afbörda damduken dess innehåll.
Sängkammaren, där man alltid borde till-
låta bäddarnes ordnande för natten redan på
morgonen, och barnkammaren äro kinkiga
rum att göra daglig städning uti, såvida de
äro helt mattbelagda, enär där antingen icke
bör sopas, utan endast stråkvägarne tvättas
med grof, fuktig handduk och själfva sop-
ningen ej ske oftare än en gång i veckan ;
eller ock bör man taga ut mattorna en eller
par gånger och piska dem grundligt, då sä-
kert alls ingen sopning blefve af nöden.
Har man däremot endast gångmattor och
i öfrigt bart golf, så skall som regel stipu-
leras, att dessa dagligen skakas i fria luften,
och blir man blott van vid denna ordning,
så går det nog bra att finna sig däri.
I barnkammaren borde golfven, åtminstone
i förmögnare hem, vara heltäckta med kork-
matta, enär den är så obeskrifligt lätt att
hålla damfri genom daglig aftvättning.
Man kan ju för natten ha sängmattor af
ylle, som borttagas på dagen. För dem, som
föredraga rena golfvet, är det att under-
kasta sig den osunda skurfukten, som ej för-
svinner på en dag.
För att i möjligaste måtto reducera dam-
met i barnens rum till en bråkdel af hvad
som finnes i den öfriga våningen, så ombedjas
innerligen alla mammor och deras ställföre-
trädarinnor att ej belamra väggarna i de små
älsklingarnes rum med »gräs och strå» eller
å byråar och skåp med »gubbar», ty de äro
trogna damförvarare. Samma förhållande med
de charmanta draperierna, stilenligt anbringade
för fönster och dörrar, man må nu ha kom-
mit öfver dem för huru fabulöst billigt pris
som helst på den eller den fashionabla rea-
lisationen. Skyll sedan på dammet, då man
gör allt för att locka det till sig, bereder
härdar för dess fortkomst och tillvaro. Dra-
perier äro endast på sin plats i praktvåniugar,
men alldeles omöjliga i barnkammare. Ju
enklare ett barnrum är möbleradt, desto hälso-
sammare och för barnen trefligare är det ock.
För att under natten skydda våra små för
direkt inandning af otjänliga och osynliga i
alla bostäder befintliga mer eller mindre skad-
liga bakterieatomer är bra att bädda hufvud-
gärden så, att ansiktena vetta åt kakelugnen,
ty dit drager sig som en ström allt dam,
natt såväl som dag, vare sig spjället är öppet
eller slutet, emedan såväl oorganiska som
organiska kroppar sträfva efter värmen och
ljuset. Nu slippa de ligga motströms och
undgå därigenom, äfven om de andas med
öppen mun, att inandas de hotande partik-
larne.
Salongen eller förmaket, detta den fina
smakens profkarta, är i många hus inredt
som ett fullständigt museum och måste då
städas som ett sådant höst och vår! I åter
andra hus är det nästan att betrakta som ett
hôtel. Där »tar man in», viss på att träffa
den goda vännen då, en annan då, värdfolket
frågas ej alltid efter. Där är ett kommande
och gående hela långa förmiddagen, som räc-
ker i fina hus till kl. 4—5 e. m. Glädjen
och dammet stå högt i sky, hand i hand
vandra de in, men ut? Dammet stannar tro-
get kvar.
Daglig städning i detta rum’ är ganska
vansklig, man får åtnöja sig med afdamning
af soff- och stolsitsar medels handdukar, ej
»vippor» eller borstar, de sprida för mycket.
Divansmattorna afskakas och hela tiden be-
söken vara, bör eldstaden fungera som stor-
ätare. Möbelytorna, böcker och planschverk
behöfva en afputsning, äfvenså speglar och
taflor, men i öfrigt göres en gång i veckan
en grundlig städning, och den dagen känna vi
alla till, då hålla vi oss hemma och göra
sammaledes hos oss.
Tambur och kök böra helst sopas om aft-
narne, efter slutadt dagsarbete, på det att
natten må få sänka sig öfver de fina dam-
» vaddar», som väfva sig öfver alla större
ytor, såsom vedlårar, skänk, spiskupa, att ej
tala om kopj)arhyllorna m, fl. ställen.
Önskligt vore att golfven i dessa rum an-
tingen målades eller enkelbonades, då man
lättare kunna afhålla dammet genom aftvätt-
ning.
- . ..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free