Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 5 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 I DU N 109
det späda barnet, är hon doek alltid ett godt
och billigt födoämne. Under formen af mjölk-
kur har man velat använda mjölken ensam
såsom näringsämne äfven för äldre; det är
dock opraktiskt och, som ofvan nämnts, i läng-
den omöjligt. Härmed vare ingalunda sagdt,
att ej en mjölkkur under några dagar vid vissa
sjukdomstillstånd, t. ex. ett öppet magsår, är
nödvändig; men här gäller frågan att för en
kort tid skona magen från allt retande, till
dess läkningen så framskridit, att en kraftigare
föda fördrages. Använd jämte andra lämpliga
födoämnen är mjölken af stor vikt och skall
alltid försvara sin plats i dieten vid magsjuk-
domar. Vid den slemmiga magkatarren är
mjölken mindre lämplig; vid några andra mag-
sjukdomar måste hon användas med försiktig-
het och i små doser. Härom måste dock lä-
karen efter noggrann pröfning af fallet döma,
allmänna regler duga ej.
Bland födoämnena intager otvifvelaktigt köt-
tet förnämsta rummet. Ej så att det ensamt
kan fylla kroppens behof af föda. Detta vore,
om ens tänkbart, åtminstone opraktiskt och
alltför dyrt.
Af köttsorterna har oxköttet största använd-
ningen, men köttet af kalf, får och svin läm-
nar äfven värdefulla ämnen för vår näring.
Köttet af kalf, höns och vildt har i allmän-
het fina trådar och ringa fetthalt och fördra-
ges därför bättre vid magsjukdomar än kött
af’ oxe, får och svin.
Oxköttet kan förtäras i rått tillstånd, fint
skrapadt eller hackadt, och är då ganska lätt-
smält, samt fördrages väl af känsliga magar
på grund af sin fina fördelning och mjukhet.
Vanligen användes det dock stekt eller kokt.
Lagom fett är det bäst. Det bör vara lätt
stekt och inuti ha kvar sin röda färg, annars
blir det torrt och mera svårsmält. Vid stek-
ningen får det ej »simma i flott». Det blir
då mindre smakfullt och svårare tillgängligt
för matsmältningsvätskorna. Stor omsorg bör
ägnas åt såsen. En väl lagad sås är smaklig
och befordrar matsmältningen; men flottiga så-
ser äro osmakliga och fördärfva magen. I
vårt svenska kök begås stora missgrepp vid
köttets stekning genom användande af smör i
tid och otid, till stort men för kassan och ma-
gen. Kokt kött är mindre smakfullt än stekt,
men ganska användbart i den mindre bemed-
lades hushåll.
Buljong är ett afkok på ox- och kalfkött,
har en tilltalande smak, verkar upplifvande och
anses stegra saftafsöndringen i magen. Är allt-
så en lämplig början af måltiden. Något stort
näringsvärde har ej buljongen, då den väsent-
ligast består af de i vatten lösta köttsalterna
jämte lim, men föga eller ingen löst ägghvita.
Sitt största värde får buljongen vid beredning
af såser och såsom grundämnet för de flesta
finare soppor, som få sitt egentliga näringsvär-
de genom tillsats af ägg, kött, bröd, grönsaker
m. m. — -—-
Fisken håller något mindre ägghvita, än våra
vanliga köttsorter, är ett godt födoämne, men
fördrages oftast ej så väl som kött af en käns-
lig mage. Lämpligast för magen äro gös, torsk,
kolja, gädda, aborre, sik, piggvar, flundra och
lake. Vissa fisksorter såsom ål, sill, ström-
ming, makrill och lax hålla mycket fett och
böra helst undvikas vid magsjukdomar. Fisken
bör helst kokas och anrättas med sås på kort
spad; mindre lämpligt är skirdt smör eller ma-
jonässås. En väl lagad fiskfärs är ock en
lämplig rätt för magsjuke.
Äggen äro goda och närande ; gulan har ge-
nom sin rikedom på fett och ägghvita ett långt
högre näringsvärde än hvitan, som håller myc-
ket vatten. Lättsmältast äro de löskokta eller
förlorade; stekta ägg passa ej vid magsjukdo-
mar. Sin största användning få äggen inom
kokkonsten. De utgöra en viktig beståndsdel
i flere af våra finaste och mest närande rätter.
Kaviar är ett närande och- smaken tilltalan-
de ämne, som gärna kan tillåtas den magsju-
ke. Den får dock ej vara starkt kryddad.
Rysk kaviar är alltså den bästa, men också
den dyraste.
Stor användning inom hushållet hafva våra
vanliga sädesslag, råg, hvete, hafre och korn,
likaså ris och majs. De malas först till mjöl
eller gryn. Brödet är vårt mest använda födo-
ämne och är rikt på närande ämnen. Bäst
tillgodogöras af kroppen skorpor och hvetebröd,
därnäst godt knäckebröd, mindre väl rågbröd,
ännu mindre det sura skånska brödet, som lätt
framkallar mjölk- och smörsyrejäsning,, och där-
för är olämpligt vid flere former af magsjuk-
domar. Vid vissa fall af kronisk förstoppning,
hvilka bero på nedsatt känslighet hos groftar-
men, kan surbrödet vara lämpligt, men ännu
bättre torde här passa det s. k. Grahamsbrödet.
Utom till bröd har mjöl och äfven gryn en
stor användning till välling och gröt. Hafre-
välling, beredd af prepareradt svenskt mjöl
och kokt i lika delar mjölk och vatten under
20 à 25 minuter, har nu, som jag tror med
rätta, en stor användning vid flere magsjuk-
domar. Väl kokad gröt af hafre-, korn- och
risgryn kan äfven med fördel användas vid
många magsjukdomar. Så kallad vattengröt
är en af mången omtyckt rätt, men oftast ko-
kas den för kort tid och blir därigenom min-
dre lämplig. Slutligen ha de finare mjöl- och
grynsorterna (ris-, sago-, tapioka och polenta) en
stor användning för beredande af puddingar,
som väl tillagade äro lättsmälta, närande och
smakliga. En god och lämplig rätt är äppelris.
Ärter och bönor ha ett stort näringsvärde
genom sin rikedom på ägghvita, kolhydrat äfven-
som något fett. De äro dock rätt svårsmälta,
tilltala ej smaken, gifva ofta anledning till
gasbildning i tarmen och äro därför ej så an-
vändbara i hushållet, som de på grund af sin
kemiska sammansättning kunde antagas vara.
Ärter och fläsk jämte plättar är en vanlig
torsdagsrätt i vårt land, men är en fatal och
olycklig sammanställning för magen. Ärter bö-
ra endast förtäras såsom puré, skalen äro obruk-
bara för människan, framkalla endast gasbild-
ning i tarmen och afgå osmälta i exkremen-
terna.
. Potatisen är ett af den mindre bemedlade
ofta användt födoämne, håller 20 % kolhydrat
och något ägghvita, lämnar en något mindre
återstod än ärter och bönor i exkrementerna,
är smakligare och ingalunda så skadlig och
svårsmält vid magsjukdomar, som mången tror.
Bäst användes den kokt och väl sönderkros-
sad eller i form af puré. Stekt eller brynt
potatis anses vara finare, men detta är ett
misstag, den blir härigenom endast mindre till-
gänglig för matsmältningsvätskorna. Potatis-
puré kan med fördel användas till kött- eller
fiskrätter af den magsjuke. Morötter kunna
såsom omväxling användas för potatis ; de ha
dock långt mindre näringsvärde, men verka
något lösande och fördragas oftast väl.
Bland grönsaker vill jag endast omnämna
grönärter, skärbönor, spenat, blomkål, grönsal-
lat och sparris såsom förtjänta af någon upp-
märksamhet. De ha alla ett ringa näringsvär-
de, men äro rika på välsmakande salter och
växtsyror, verka i allmänhet lösande och öka
exkrementbildningen, hvarigenom de lämpligen
användas vid det finare bordet, som i öfrigt
är rikt på närande, föga exkrementbildande
ämnen. Deras pris är i förhållande till närings-
värdet väl högt, så att de af den fattige ej
ofta kunna köpas, men han kan ock lättare
vara dem förutan genom sin i öfrigt mera skrym-
mande föda och sitt mera rörliga lefnadssätt.
Svampar passa ej å bordet för den, som
lider af magsjukdom.
Bär och frukter äro ofta särdeles smakliga
genom sin rikedom på aromatiska ämnen och
växtsyror, innehålla därjämte växt- och druf-
socker i beaktansvärd mängd och få därige-
nom ett större eller mindre näringsvärde. Ge-
nom sin rikedom på växtsyror verka de stimu-
lerande på tarmrörelsen och blifva af gagn vid
sådana sjukdomar, som äro förenade med trög
afföring. En del frukt, såsom drufvor, vin-
och krusbär, kan med fördel ätas rå, annan
åter är bäst i kokt tillstånd.
Honungen är en blandning af olika socker-
arter och aromatiska ämnen, har härigenom ett
rätt högt näringsvärde och fördrages, trots sin
stora sockerhalt, märkvärdigt väl .vid magsjuk-
domar. Förtjänar genom sina lösande egen-
skaper och behagliga smak större användning
än den ännu har hos oss. •—- —
(Forts, och slut i nästa n:r.)
Några ord om sorgdräkten.
Af Ellen Bergström.
a
tt bära sorgdräkt är ett vackert bruk,
som vittnar om pietet och därför bör
bibehållas. Liksom det leder sina anor från
den gråa forntiden, kommer det ock antagli-
gen att i alla tider bibehålla sig. Sällan er-
fares väl samhörighetskänslan anförvanter emel-
lan så tydligt, sällan familje- och blodsban-
det så starkt, som när medlemmarna af sam-
ma familj och släkt vi de tillfällen, då ked-
jan mist en länk, sammanträffa i sina
svarta sorgkläder. Samma saknad, samma
sorg har tagit sig uttryck i samma dräkt;
det ligger något enande i detta bruk, som till
viss grad verkar lugnande på känslan, liksom
splittring och söndring verka oroande.
Invändas kan nu visserligen, att det ej är
dräkten, utan den gemensamma känslan af
saknad efter den bortgångna, som vid dylika
tillfällen utgör det förenande elementet, att
sorgen sitter i hjärtat, ej i kläderna, och att
följaktligen, då detta bruk mången gång är
vållande till pekuniärt bryderi och alltid med-
för besvär jämte en plågsam omtanke, det
borde stå hvar och en fritt att efter råd och
lägenhet eller efter eget godtfinnande bära
eller icke bära sorgdräkt, samt att en blott
yttre underordnad sak ej bör spela en sådan
hufvudroll, som denna plägsed i regel gör.
Ett dylikt resonnemang, som man stundom
kan fä höra, låter i det hela taget ej så
oförnuftigt, och för så vidt det gäller att in-
lägga en protest mot, att bisak göres till huf-
vudsak, såsom ock mot en del till fjanteri
gränsande öfverdrifter i detaljen, hvilka komma
det löjliga nära — frän det tragiska till det
komiska är det, som bekant, blott ett steg —
äro vi med därpå, men för öfrigt, det må låta
hur klokt som helst, icke. Ty, bundna som
vi äro i sinnevärldens fjättrar, behöfva vi den
yttre formen; och ej ligger det något vrängt i
att en god eller vacker tanke söker sig ett
uttryck; först när omhöljet är allt, och ingen
tanke, finns därunder, kan det blifva tal om
vrånghet och sken. Och vi hälla på, att äf-
ven där, hvarest sorgdräktens anläggande blott
Möblering och Dekorering
af våningar verkställes stilriktigt ock elegant.
Största urval af goda modeller uti olika stilarter.
Sängar och Sängkläder, Möbeltyger,
Mattor och Gardiner m. m., m. m.
Carl Johansons
Möblerings-AfFär,
Drottninggatan 45, 1 oen 2 tr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
