Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. 12 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 IDUN 117
En kvinna i vid kjortel, med hvitt linne och
mörkt lifstycke, en yppig, kraftfull ung bond-
hustru. Hufvudet med sin börda af svarta
flätor måste böja sig under dörrposten. Smärt
och hög, lik en af hembygdens smidiga furor,
står den unga kvinnan pä tröskeln.
Lyssnande vänder hon hufvudet tillbaka —
dä glider en spenslig liten flickgestalt ut ge-
nom dörrgläntan; hon fattar kvinnans hand,
sätter omsorgsfullt en grof staf i hennes an-
dra ■— så stiga de försiktigt ned för de två
knarrande trappstegen. Långsamt nalkas de
öfver sluttningen, fram emot främlingarne.
Något osäkert, famlande ligger i den unga
kvinnans hållning, ängsligt griper hon fast
om handen på det knappast fyraåriga barnet,
hvars röda lilla kjortel fladdrar i aftonvinden
— som en vallmoblomma lyser den genom
den skymmande kvällen. Ett vackert barn
med ljusa lockar och sorgsna ögon, som all-
varligt blicka upp, än mot modern, är mot
de främmande. På dessas vänliga aftonhäls-
ning vänder den högresta kvinnan långsamt
sitt hufvud — förskräckt far den unga flic-
kan tillsamman — två slocknade, liflösa ögon
stirra emot henne.
»God afton och Guds frid!» tonlöst mum-
lar den blinda sin vanliga hälsning . . . och
så är hon förbi.
Gripne blicka de båda främlingarne efter
den höga, kraftfulla kvinnogestalten, som ett
hjälplöst barn leder likt en skyddsängel. —
Den unga flickan sänker stum sitt hufvud .. .
Iduns läkarartiklar.
ii.
Om dieten vid sjukdomar i mat-
smältningsorganen.
Af D:r Otto Sandberg.
(Slut fr. föreg. n:r.l
Bland njutningsdryckerna kan jag endast
omnämna de vanligaste.
Ölet har genom sitt vidsträckta bruk ett
stort intresse för den, som sysslar med diete-
tik. Det är en angenäm, kolsyrehaltig, söt-
aktig dryck, som håller 4 à 5 procent alkohol,
men därjämte socker och bitterämnen i väx-
lande mängd. Förtärdt i måttlig mängd ver-
kar det stärkande och upplifvande; men ofta
missbrukas det och ger anledning till jäsnings-
processer i magen och tarmen. Bäst fördra-
ges det lätta, på bitterämnen rika pilsnerölet.
Yinet är den äldsta och ädlaste af alla sprit-
haltiga drycker. Det verkar särdeles upplif-
vande yid svaghetstillstånd och har, måttligt
användt, ett gynsamt inflytande på matsmält-
ningen. I vårt land är det så pass dyrt, att
det endast af den förmögnare kan användas i
dagligt bruk. Lyckligtvis kan det dock utan
olägenhet i de flesta fall undvaras. Vinet för-
falskas ofta och en mängd billiga vinsorter,
som ingå i handeln, äro endast förfalskad va-
ra och så dåliga, att de helst böra undvikas.
Vinet skall förtäras med måtta. Det är allt-
så ett oskick att vid middagar och supéer för-
tära stora mängder, liksom att hopblanda mån-
ga olika vinsorter vid måltiden. Oaktadt Sverige
ej är vinland, syndas där mycket mot denna
regel till stort förfång för kassan och magen.
I vinländer tilltror man sig icke en sådan lyx
som hos oss, där brukas sällan vid middagar
mer än en à två yinsorter. När skall hos oss
en välbehöflig reform införas på detta område?
Brännvin, punsch, konjak och wisky böra så-
som regel undvikas af dem, som vilja skydda
sina magar. Huru mången mage har ej för- (
störts genom omåttligt användande af sprit-
drycker, och hvilket elände i moraliskt och
socialt afseende har häraf ej orsakats! Dess
bättre har en mäktig rörelse mot superiet upp-
stått i vårt land, och det anses nu som en
skam och ovärdigt en bildad människa att be-
rusa sig.
Kaffe, te och ehokolad höra ock till våra
vanligaste njutningsdrycker. Kaffet verkar ge-
nom sin halt af koffein och koffeal (ett aro-
matiskt ämne, som uppstår vid röstningen) re-
tande på hjärnan, påskyndar hjärtverksamhe-
ten, gör pulsen kraftigare, och är vid van-
maktstillstånd särdeles upplifvande. Omåttligt
användt verkar det slappande och skadar mat-
smältningsorganen. Häraf torde förklaras, hvar-
för magsjukdomar äro så talrika hos kvinnan,
som sällan gör sig skyldig till alkohol-, men
väl till kaffemissbruk. Kaffe bör rostas lätt,
kokas så att det bibehåller sin fina arom och
endast förtäras i måttlig mängd. Blandadt
med mjölk är det då en lämplig frukostdryck.
Att dricka kaffe i tid och otid är fördärfligt.
Utpräglade kaffesystrar äro dessutom illa be-
ryktade för sina giftiga och sladdrande tungor.
Teet är en välsmakande, mindre retande dryck
än kaffet, anses, om med rätta vill jag lämna
därhän, alstra djupa och allvarliga tankar.
Borde i sådant fall vara lämpligare än kaffet
för den, som ej har tand för sin tunga. Teet
blandadt med mjölk i lika delar är enligt min
åsikt en god frukostdryck, som fördrages väl
vid de flesta former af magsjukdomar. Choko-
laden har såsom frukostdryck ett högre närings-
värde, men fördrages enligt min erfarenhet ej
så väl af magen som teet.
Jag sade redan i inledningen, att dieten var
ett af våra förnämsta botemedel vid magsjuk-
domar. Åt kokkonsten bör därför den största
omsorg ägnas. Stora framsteg ha utan tvifvel
gjorts på detta område, men ännu behöfver
mycket fullkomnas. All matlagning bör skötas
med omtanke och påpasslighet, om hon skall
nå sitt mål. Den enklaste rätt, väl lagad, till-
talar smaken och passar magen långt bättre,
än förfuskade, aldrig så dyrbara rätter. Mat-
lagningskonsten är ingalunda simpel eller ovär-
dig för den fint bildade kvinnan. Den for-
drar fin smak och godt omdöme, men därjäm-
te stora kunskaper inom naturvetenskapernas
mångskiftande område. Tyvärr besittas dessa
egenskaper ofta ej i nämnvärd grad af de
personer, som hafva det ansvarsfulla yrket att
tillaga vår föda. Många missgrepp begås där-
för dagligen i köket mot kokkonstens enklaste
lagar. Förrän den bildade kvinnan själf tager
ledningen om hand och mera, än nu är fallet,
gör sig förtrogen med kokkonstens detaljer,
är en väsentlig förbättring icke tänkbar. Den
unga husmodern är ofta, ehuru villig, så ovan
och obekant med kokkonstens praktiska utöf-
ning vid inträdet i sitt nya hem, att hon öfver-
lämnar dessa viktiga bestyr i sin kokerskas
händer, som, medveten om sin större prakti-
ska erfarenhet, ofta öfverskrider sin befogen-
het’ och, genom närgångna frågor och snäsiga
svar, plågar den arma husmodern så, att hon
till sist knappast vågar visa sig inom sitt eget
kök. Att stor och oberäknelig misshushåll-
ning under sådana förhållanden kan begås, lig-
ger i öppen dag. Jag vill endast påpeka det
slöseri och oförstånd, som bedrifves vid upp-
köp af matvaror, liksom vid användandet af
en så dyrbar vara som smöret vid matlagnin-
gen. Hälften af det, som åtgår, vore sanno-
likt tillräckligt. För att nu få kassan att gå
ihop, måste en dålig vara, s. k. matsmör, som
är ett oting och aldrig borde få finnas i ett
kök, tillgripas, till stort men för smaken och
magen.
Maten bör vara så lagad, att dess naturliga
smak framträder. Alla onödiga tillsatser äro
otillbörliga, och kryddorna äro till för att höja
den naturliga smaken och låta den bättre
framträda, ej för att dölja en sämre, möjligen
skämd vara. Maten bör äfven ha en lagom
värmegrad. En soppa, liksom, kaffe, te eller
ehokolad få ej vara så varma, att de brännas,
däraf förslöas smaken och skadas magen. För
kalla drycker äro äfven olämpliga och skadliga
för magen.
Sammanställningen af de olika rätterna vid
en måltid är äfven viktig och fordrar smak
samt omtanke. Den ena rätten vid en måltid
bör supplera den andra. Likaledes måste pro-
portionen mellan animaliska och vegetabiliska
ämnen härvid beaktas. För ensidigt användan-
de af det ena eller det andra slaget är alltid
olämpligt och i längden skadligt för hälsan. I
Stockholm, åtminstone inom de burgna klasser-
na, ätes enligt min erfarenhet allt för mycket
kött. Dietföreskrifter, som följts af personer
behäftade med magsjukdomar, bestå vanligen
uti att äta kött, fisk och ägg, undvika salt,
sur och fet mat, möjligen med tillägg att ej
äta soppa, inga såser till köttet o. s. v. Så-
dana’ förhållningsregler, de må ha gifvits af
läkare eller kanske oftare af »goda vänner»,
äro ej tillfyllestgörande, ofta olämpliga. Mån-
gen sjuk, som pröfvat gagnlösheten häraf, har
bragts till förtviflan och råkat i händerna på
kvacksalvare och charlataner. En annan lika
skadlig öfverdrift har nu begåtts, att vilja ute-
slutande lefva af vegetabiliska ämnen, den s. k.
Vegetarianismen. Lyckligtvis endast till nam-
net, ty våra vegetarianer äro oftast af det be-
skedliga slaget och förtära ej så litet animali-
ska ämnen, såsom ägg, mjölk, smör och ost,
för att ej tala om buljong, fisk, kalfbräss och
hvitt kött, som äfven ingår i deras diet någon
dag i veckan. Vi se alltså, att det ej är så
strängt med vegetarian-dieten, som namnet an-
gifver. Vegetarianismen har jämte sina mån-
ga missgrepp dock haft det goda med sig att
rikta uppmärksamheten på det olämpliga i ett
allt för ensidigt köttätande. Den enda förstån-
diga och i längden passande dieten för männi-
skan * är dock en väl afvägd blandning af ve-
getabiliska och animaliska födoämnen. Härtill
är hon anvisad genom den anatomiska bygg-
naden af sina matsmältningsorgan, och tusen-
årig erfarenhet samt en oförvillad smak ha
ledt henne att välja en blandad kost såsom den
lämpligaste, långt innan tanken på Vegetaria-
nismen ännu uppsprungit i någon mer eller
mindre klyftig fanatikers hjärna.
Måltiderna böra vara regelbundna, till anta-
let 3 eller 4 på dagen allt efter olika vanor
och lefnadsförhållanden. Det är olämpligt att
flere timmar gå fastande om. morgonen eller
att arbeta strängt, innan man intagit någon
föda. Tiderna mellan måltiderna böra ock vara
afpassade efter måltidens storlek. En vanlig
frukostmåltid kräfver af en normal mage för
att smältas 3 Va à 4 timmar, en middag 4 Va
till 6 timmar. Under sjukliga förhållanden for-
dras vanligen längre tid. Detta bör beaktas
vid hvarje indelning af måltiderna.
Frukosten intages antingen före arbetets bör-
jan eller en timme därefter och kan lämpli-
gen bestå af ägg eller en kötträtt, smörgås,
ett glas mjölk, välling, kaffe eller te med
mjölk. Den, som på grund af sitt yrke eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
