Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 16. 19 april 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 IDUN 1895
COD’
CD S
FS
O B
C/9 ?
CD
■g-s
CO g
o 2
e»2
o5
M 35 £
WOô
o © <
5 sr<*
* ?J6
Ä *•
Så där ungefärligen, utan att just variera
sitt tema och oftast med liknelser ur djur-
riket, fortfor John att småprata, och jag er-
känner, att jag fann honom högst intressant
och småskrattade, äfven sedan jag icke mera
hörde honom, utan satt inbommad i min ens-
liga sofkupé.
Det var icke utan, att jag likvisst kände
mig en smula enkel samt var besvärad af en
häftig hjärtklappning, då jag på morgonen
återvände till mitt gamla hem, där våra res-
koffertar redan stodo uppradade i tamburen
och tydde på uppbrott. John höll sig styf
och kavat. I händelse han skulle haft de
utvaldes rättighet att begagna valspråk, kunde
det gamla aktade: »brytas, men icke böjas»
passat för honom. Med nedslagna ögon neg
Lova för oss. Jag kände mig härunder fullt
öfvertygad om, att hon genomskådat motivet
för min resa. Trotjänare äro ypperliga tanke-
läsare gent emot sitt herrskap.
Och tant? Hon satt redan i full gala vid
förmakets divansbord samt sysselsatte sig med
»Sofia Albertina». Hennes ögonlock voro tunga
och svullna och händerna, i splitternya half-
handskar, darrade märkbart, då hon nu reste
sig upp för att omfamna oss. Kanske drog
hon sig till minnes förgångna tider, ty hon
höll John länge i sina armar.
Då hon nu hjärtligt gaf oss sin välsignelse,
visste jag, äfven om hon kämpat en hård strid,
alt hon öfvervunnit sig själf och i segern, åt-
minstone för tillfället, krossat sina principer.
Jag visste, att hon åter blifvit huldt stämd
emot oss, ty innan hon hann kasta spetsnäs-
duken öfver ett föremål, på hvilket säkert
heta tårar hade fallit, märkte jag ett fragment
af spetsar, förtorkade stjälkar, prasslande stål-
tråd, blekta band och kände som en aning
af doften från vissnade rosor.
*
❖
Noregård stod i brokig höstskrud då vi an-
lände. Allt var så tyst, och jag kände mig
upprörd. Jag kände mig nästan benägen att
älska den döde — nå, lite hvar har kanske
benägenhet att älska den man får ärfva. För
min del hade jag det åtminstone, då jag sakta,
nästan på tå närmade mig båren.
Hur blekt var icke detta ansikte, och hvil-
ket mildt uttryck det låg öfver dessa regel-
bundna drag. Det föreföll mig, som om jag
sett farbror Gabriel framför mig.
»Om du blott velat, Magnus,» hviskade jag
gråtande, »så hade jag varit en syster för
dig,» och jag kysste hans panna, i det en
del af den tillgifvenhet jag hyst för hans far
öfverflyttades till detta liflösa stoft.
Tio år ha förgått, sedan han gömdes i den
stora familjegrafven, men då vi pryda den
sommartiden, saknas där aldrig kransar af
ljung- och skogsblommor, och invid den stora
granitstenen bedja mina barn för far och son
sina oskyldiga böner.
Ja, tio år ha förgått, tio lyckliga år!
»Otroligt men sant.» Under denna rubrik
brukar man i tidningar puffa för vissa varor,
och jag känner mig manad att också puffa
en smula för mina ofullkomligheter. Otroligt
men sant, jag har förmått göra John till den
lyckligaste äkta man under solen. Åtminstone
påstår han det, och som eftergifvenhet är
kvinnans förnämsta dygd, så kan det aldrig
falla mig in att göra några motsägelser.
John Wollert har alltjämt ett gladt mod
och ett leende för sin förtrollerska. För öf-
rigt bär han sitt hufvud högt och är en mäk-
tig man i vår bygd samt dessutom sin hustrus
och sina barns afgud.
Och tant? Ingenting har kunnat förmå henne
att afstå från att inför tjänstepersonalen kalla
mig: grefvinnan. I sitt hjärta har hon upp-
tagit John som son, och våra barn har hon
omfattat med en mors kärlek och en mor-
mors dårskap. Hon har vakat med mig un-
der tandsprickningar och barnsjukdomar, hon
har hjälpt mig att inplanta moral, om också
icke principer. Dessa har hon troligtvis be-
stämt sig för att uteslutande inympa på sin
namne, som hon just nu håller på att vagga
till sömns. Jag kan hålla tusen mot ett, att
hon mer än en gång funderat på något hög-
förnämt parti åt henne — någon passande
och följaktligen framstående ställning.
Ja, min kära tant, men jag går ännu län-
gre — jag önskar att min dotter, att alla
världens döttrar måtte intaga den främsta
ställning, som finnes för kvinnan — den att
vara öfver allt annat älskad och ärad af sin
äkta make!
Slut.
Innehållsförteekning.
Ebba Ramsay ; af L. S. (Med porträtt). — Kvinnan och
liftorsäkringsidén ; af L—a S. — En vårdröm ; skiss af Eli-
sabeth Knylenstierna. ■- En visit i underjorden; Dägra inte-
riörer från Sveriges största kök, skisserade för Xdun af Johan
Nordling. — Zigenare; poem afErnst Högman. — Ur notisboken.
— Teater och musik. — Oupplösliga band ; novell för Idun af
Sylvia. (Forts. o. slnt). — Tidsfördrif.
TiåsfSrärif.
é «
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Sjutton inkapslade geogra-
fiska namn.
Alla veta vi ju, att han i sitt före-
drag begagnar sig af konkreta bilder,
låt vara att det är ett mod, en an-
nan tid har annan sed, man måste
ge honom det vitsordet, att han gör
det obesväradt som en tennsoldat.
Har inte Berta mesta bestyret för er
resa i maj. Lefver den gamla än?
Du hade rätt i din aning, posten
medförde budskapet. Ange rätta för-
hållandet, när du vet det. Han sköt
henne på en kälke, vägen öfver mon
tog dem en timme. Lika godt om
än ni ge ringa, det blir välkommet
i banko. Kan du se domherr’n där
i granen vid din grind.
b—g-
Charader.
1.
Mitt första uti vatten visst
Får dväljas både först och sist.
IJti mitt andra går det an
Servera honom se’n. Man kan
Dessutom, om ej matmor är
Mitt tredje — rädd för allt besvär —
Uti mitt hela honom ge
En annan form, mer skön att se.
Sibylla.
2.
Du om mitt hela mitt första får,
Om min beskrifnidg du här förstår:
Det gästar blomman på åkerren
Och svärmar muntert i solens sken.
Mitt hela äfven för öfrigt dansar
Och höres muntert härunder spela,
Om kring de slingrande gröna kransar,
Som flätats hop af en ann’ — mitt
hela.
Nu till mitt andra som det sig bör,
Fastän det rent mig bekymmer gör,
Ty intet därom är ju att säga.
Ej mycket tycks i vårt språk det väga,
Fast det kan höras på långa håll,
Än uti dur och än uti moll.
F. M. C.
Diamantgåta.
a
a a a
a a a a c
Ie e e g k k m|
n n n 0 0
r r r
r
1) En bokstaf, 2) ett substantiv,
3) ett verb, 4) en stad, 5) ett sub-
stantiv, 6) ett verb, 7) en bokstaf.
Carl A.
Ordförvandlingsgåta.
Snål gam = Ibland en egenskap hos
herre som hos dam.
Inbetalar = Ett kvinnonamn som
hörts i hofvets salar.
Ur en tevisit = Ja, många unga män
de skola dit.
Smink är deri = Ett fult som du bör
låta bli.
Tio fall = Har inte häst, men alltid
stall.
Fias landbit = Än far den hit, än
far den dit.
Linas rast = Hvad man sig kan uti
en hast.
Bra kanelte = Ett tempels namn jag
vill dig ge.
Er frisöndag = I mången park det
faller sakta ned i mark.
En grön lind = En plats där sven-
skarne en dag förlorade ett slag.
Fri sväng = Ett djur som skaffar sig
terräng.
Hem tobak = En offergärd till olym-
pens värld.
En ormbuk = Kan däraf bli en bädd
så mjuk.
Är mor ful? = Många sådana gifs —
i många former det trifs.
Köp af Ling! = En stad med nakna
fält omkring.
Så lös och läs nu rätt, och du skall
finna
På hvar sin sidä en författarinna.
F. M. C.
Ifyllningsgåta.
Nio fruntimmersnamn. Begynnel-
sebokstäverna bilda namnet på en
månad.
Ringa.
Kvadratgåta.
a a a 0
ä ä i 1
i r s s
t t t t
C. C. s.
Lösningar.
Logogryfen : Glasögon ; öga, glo, sno, sol,
glans, öl* glas, lögn, lag, snö, log, lans,
gona, söla, löga, ögla, lösa, ans, gas, lön,
nog, noga, Olga Ola, agg, nös, ö, gal, sög,
gös, lo, os, ösa, sal, al.
Ordförvandlingsgätan: Japanes, ostron-
skal, hemmansägare, astronomi, Nikodemus,
orkester, landsväg, ormbunkarne, foster-
land, Vilhelmina, Amsterdam, lysningspre-
sent, luktärter, irrsken, naturalster. — Jo-
han Olof Wallin bildas af begynnelsebok-
stäfverna.
Diamantgåtan; L
BÄR
BÖNOR
LÄNSMAN
ROMAN
RAN
N
Cirkelgåtan:
KANON
PLÄTTAR
TOBAKSRÖK
KLASSMYTERI
F L OSSAMA T T A
H A N D S K B U T I K
STJÄRNFLAGG
GLASMÄSTARE
Y LLEDBÄK T
S E L I N 1) A
MÖSSA
AåL
PICOTS TVÄTTPULVER »
Öfverträffar alla andra tvättmedel I
/ Klorfritt!
Praktiskt!
t Billigt!
( 25 guldmedaljer
) Säljes i j-, |- och £-kilo-paket med beskrifning å hvarje paket.
/ Representant för Sverige: Carl R. Matton, Stockholm
1 Talrika ombud 1 landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0132.html
