Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. 10 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.895 I DU N 149
Lektyr på sommarnöjet.
EU antal äldre årgångar af Idun och
Iduns Modetidning realiseras från ex-
peditionen till betydligt nedsatta priser och er-
bjuda för dem, som förut ej äga desamma,
en billig, omväxlande och lärorik sommarlek-
tyr. Mot insändande af nedannämnda belopp
till Expeditionen af Idun, Stockholm,
erhålles portofritt:
En årgång Idun 1890 (komplett) för
2: 50.
En årgång Idun 1891 (5 nummer fe-
las) för kr. 1: 50.
En årgång Idun 1892 (komplett) för
kr. 2: 50.
En årgång Idun 1893 jämte roman-
bibliotek (n:r 1 felas) för kr. 3: 00.
En årgång Idun 1894 jämte roman-
bibliotek (komplett) för kr. 3: 50.
En årgång Iduns modetidning 1894
(komplett, jämte »Handarbetsbasaren»
med hundratals handarbeten) för kr.
1: 50.
Vid rekvisitionen, som skall åtföljas af li-
kvid, torde noga uppgifvas, hvilken af of-
vannämnda årgångar som önskas. Skynda
att rekvirera, innan förrådet tar slut!
Exp. af Idun.
ïduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
III.
Om bad- oeh brunnskurer.
Af D:r Alfred Levertin.
(Forts.)
Huru vi skola pä rationelt sätt härda oss,
vilja vi nu omtala, samt hvilka bad som till
detta syfte äro lämpligast.
Härdningen sker ej genom trollslag och ingen
födes härdad till världen. Härdningen förvärf-
vas därigenom, att man ofta låter kölden kraf-
tigt inverka pä de kroppsdelar, som skola
härdas.
Genom under längre tid företagna kalla had
blir huden blodrikare, ej blott tillfälligt, utan
för beständigt, och just på den principen hvila
alla vära härdningsbad.
.»Vårt. kroppsliga jag är stundligen utsatt
för ett ofrivilligt, bad,» säger en erfaren för-
fattare på detta område, »mer eller mindre
liendtligt, det klimatiska luftbadet, med en
ständig strid om värmejämvikten, och för att
motväga detta inflytande behöfva vi stundom
själfva Uppsöka oss andra badformer, som vi
förstått att inrätta mera efter vårt eget till-
fälliga behof. » Men kanske icke hvar och en
förstår skillnaden emellan en härdad och en icke
härdad hud, när den träffas af kölden, och fastän
fenomenet, dagligen ter sig för edra ögon, är
visst ■ icke säkert, att ni någonsin grubblat på
dess orsak. En härdad person går ut en vin-
terdag. Han erfar först en stark känsla af
kyla i öron och ansikte, hvilka snart försvinna
för en uppträdande värmekänsla, öronen och
kinderna börja bränna och blifva blossande
röda: reaktionen har här gjort sig gällande.
En icke härdad person får under lika omstän-
digheter hvita kinder, de blifva mer eller min-
dre känslolösa och han förfryser dem lätt.
Dylika exempel kunna anföras i tusental, det
sagda må vara nog.
Olika ställa sig de bad, som för härdning
äro lämpliga, om personen i fråga är van vid
kalla badformer och har en hud, som kan
reagera emot dess ingrepp, eller om vi hafva för
oss en person, lidande af hudsvaghet och upp-
drifven ömtålighet i hela sitt hudsystem. Den
förra behöfver endast tillfälle att få under-
hålla sin härdade hud, att liksom gymnastisera
denna, den senare måste betraktas som sjuk
och bör som sådan med len och mild hand
behandlas.
En badform, som inverkar härdande och
stärkande på en lifskraftig, sund hud, och som
tillgodoser alla de anspråk man på ett sådant
bad kan sätta, påträffa vi, uti de svettbad som
vi känna under namn af romersk-turkiska bad,
finska badstu-bad eller modifikationer af dessa.
Hvad menar man egentligen med ett s. k.
romerskt bad? Man förstår härmed ett torrt
varmluftsbad af betydande hetta, indeladt i 4
afdelningar: 1 afklädningssalen, apodyterium,
2 det första varmrummet, tepidarium, 3 det
innersta badrummet, caldarium, samt 4 tvag-
nings- och duschrummet eilet frigidarium. Det
är ett intensivt svettbad i het, torr luft, eal-
dariets temperatur är 65° ibland 75°, tepidariets
50°-—55°, och utan ringaste tillgång på vatten
till öfversköljning i dessa mycket heta kamrar.
Dessutom är det förenadt med en konstmässig
knådning af huden, de ytliga musklerna och
ledgångarne, den s. k. champoings-yroc&åwren,
så följer öfverspolning med varmt vatten, in-
tvålning och tvagning med välluktande såpa
oeh därefter afkylning genom tempererade duscher
af flera slag samt neddoppning i kalla bassiner,
frottering och aftorkning. Iklädd badkappa
och insvept i filtar bör man hvila minst en
halftimme samt långsamt kläda sig. Det är i
stort taget ej ett hygieniskt bad, det är mera
ett kurativt bad samt ett lyxbad och som så-
dant endast befintligt i de större städerna öfver
hela världen.
Detta bad var de romerska tliermerna, men
det romerska folkbadet var ett annat och mera
lämpligt för de syften vi afse. Man hade äfven
här 3 afdelningar, det första uppvärmnings-
rummet. af måttlig temperatur, så själfva hadstun
med sin egendomliga uppvärmning och som var
försedd med tillgång till varmt och kallt vatten
samt slutligen en lämplig afkylningsbassin. Detta
bad var således en rengöring och en rekrea-
tion, icke en långt drifven utsvettning med för-
slappning.
Utur denna typ har vårt mera moderna
badstubad framgått. Men det finnes en tredje
hithörande badform det s. k. ryska ångbadet,
där fuktigheten är det mest karaktäristiska. När
man inträder i ett dylikt, ser man ej handen
för sig till följd af den tjocka imma, som här
är utvecklad.
Badstun uppvärmes genom strålande värm
eller genom insläppt ånga. Dess temperatu
växlar emellan 40 à 55° med stor fuktighet.
Det typiskt ryska badet har 3 afdelningar, ett
yttre afkylningsrum med 18°, ett mellersta rum
af 40’ med riklig tillgång på varmt vatten samt
ett innersta rum, som utgjordes af själfva
badstun med badstu-ugnen.
Värmekällan utgjordes af kiselstenar, kanon-
kulor eller dylikt, som utsättas för en stark
hetta. För att öka värmen begjutas dessa glö-
dande kroppar med skoptals vatten. Nu ut-
vecklas på en gång en enorm värme, inom några
sekunder stiger den till 65° och uppgår lätt till
80 à 85° och därjämte växlar fuktigheten högst
betydligt. På samma sätt, men simplare, är
finska badstugan inrättad öfverallt i vårt grann-
land.
Uti badstun finnas trappformigt ordnade så
kallade lafvar, där värmen ökas i samma mån
man stiger upp på de öfre afsatserna. Ett
annat bruk, hvilket äfven åtföljer den verk-
liga finska badstun, är rispiskningen. Med friska
björklöfskvistar piskas och skrubbas huden, tills
den blir eldröd, och sedan följer som slutakt
en afkylning, som vanligast åstadkommes genom
öfverösning af flera ämbar källvatten; eller man
rullade sig i snön, kastade sig i en förbifly-
tande flod o. s. v. Så ungefär var vår medel-
tidsbadstuga inrättad, kanske något rå och pri-
mitiv i sina anordningar, men kraftig och här-
dande och af stor betydelse för hela vårt
svenska folk den tiden.
Må det tillåtas mig att här citera prof.
Curman, som gjort studiet af dessa badformer
till sin lifsuppgift; i nedanstående rader skil-
drar han badets betydelse för nordbon af såväl
manligt som kvinnligt kön.
»I sin anspråkslösa enkelhet tjänade det i
forna tider den nordiska bonden att på löger-
dagen efter veckans strid och släp förjaga
känslan af oket, rentvå och pånyttföda honom
till en renare njutning af hvilodagen; och hem-
kom han ibland stelfrusen och rådbråkad med
döden i faggorna, så eldade han sin badstu
och tog sig ett härligt svettbad och en grund-
lig kringpiskning, som snabbare än någon doktor
jagade den hotande sjukdomen på flykten’. Kvin-
nor och barn tålte då vid både väta, köld och
storm och fingo icke snufva och bröstvärk, så
fort de stucko näsan ut ur stuguvärmen. De
fina stadsdamerna satte då mera ära i lyxen
af en ren och sund hud än i hvita krås och
stärkta manchetter, och man behöfde icke då
med igenklistrade rum och eldade förstugor
skydda sig för den förskräckliga temperatur-
växlingen, utan den hederlige borgaren med
hustru och barn vandrade barbenta och i blotta
linnet till och ifrån ’stadsens badhstuga’.»
Denna badform, som var af största betydelse
isynnerhet för landsbygdens inbyggare, sträfva
vi som ett önskemål att åter få tillbaka, dock
kanske nu något mera modifierad efter vår tid.
D:r Henrik Berg, en känd författare på detta
område, säger följande om detta önskemål:
»En badstu är billig att bygga, den förutsätter
inga badkar eller vattenledningsrör, kranar, ter-
mometrar eller duschar, ja den förutsätter ej
ens någon badbetjäning, som dagen lång skall
sitta och vänta på de badbesökande, den som
badar är sin egen badbetjänt d. v. s. får själf
elda på och därtill kommer att badstun i sin
visserligen något råa form är det bästa skön-
hetsbevarande och hälsobevarande bad som vi
känna för vårt klimat.»
Arkitekten P. G. Sundius i Stockholm har
gifvit ritning till en sådan enkel badstuga, hvil-
ken skulle, om den infördes på landsbygden
göra oerhördt godt. Kostnaden för en sådan
uppgår till 1,000 à 1,200 kr., en kostnad all-
deles ej oöfverstiglig, planen hade kanske redan
varit realiserad, om intresset här varit mera
vaket i landet.
Nutidens badstuguform i städerna är en
modifikation af den gamla formen. Man upp-
värmer denna antingen genom en i badstun an-
bragt värmekanal eller genom anbringandet af
s. k. ångstrålskroppar. Fuktigheten anskaffas
antingen genom ånga, som man insläpper, eller
genom afdunstning af hett vatten. Regeln blir
att vi skola hålla badstun måttligt fuktig.
Temperaturen bör vara 50—55° med en fuk-
tighet af omkring 40—50,%\ hvilket varskos
däraf, att den torra termometern visar 55° och den
våta 40°. (Dessa båda termometrar kallas fuktig-
hetsmätare eller psykrometer). Huden bör sedan
frotteras med björkkvasten eller med en fiber-
sudd samt sedan intvålas med någon ej för
Möblering1 och Dekorering
af våningar verkställes stilriktigt och elegant.
Största urval af goda modeller uti olika stilarter.
Sängar och Sängkläder, Möbeltyger,
Mattor och Gardiner m. m., m. m.
Carl Johansons
Möblerings-Affär,
Drottninggatan 45, 1 och 2 tr.
CD
-o
cd
:cd
>
co
=3
E
o
CO
05
C
m
*ï-
:0
.ss:
£_
5_
O
. S3
■iX
OJ S’
0)2
O K
«o I
ZE J
ca s.
-a g
a> s
S
-ö
c S
O
tmm
cd
>
CD
C
cd
O
o
:cd
cd
Osi
CM
cd
•H
cd
OT
CO
er,
a?
cn
E
2!
«*>
a»
ä
cö"
o
•Cö
O
QZ
s=s
CO
-a
«3
CJ
a
CO
CCS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
