Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. 24 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 IDUN 1895
H
p g
a
sa
■a p
fl g
jB ^
^ ®
d-
h» a
O: “
19
|8
a
S “
P ©
S §
! 3
± OB
S°g
s* S
g
00
D»
CD
gDo
GG
P*
CfQ
SD
0
SD
©2
SD
SD
S3
mts-tt
zr >-s p
5 up
rrf p-p
O-g»
Xg»”
— E-p.
_gœ
O £»
C/> ? g
CD *+
-O ^
zrp P
co 3.«
o £2.
=» §2.
jjo“-
O^s
• • t*p
-° S3
s*!!
Ï3î^?i
<D Ä ^
0*3 Mo o
© lLt-i w
<i tTjsr
K’®“’ °
P 1(0 -
21 ss
detta bättre än med stoppning genom att på rät-
sidan träda in en sticka i maskorna nedanför
hålet samt på densamma sticka en rektangulär
bit, något bredare än hålet. Denna sys sedan till
på sidorna, det söndriga klippes bort på afvig-
sidan, maskorna repas upp nedtill och fälles till
utan vikning med ett stygn i hvarje maska. På
sidorna måste man ju vika något. Är man om-
sorgsfull, skall en sådan lagning knappast synas.
Detta salt att laga strumpor kan tyckas om-
ständligt och tidsödande, men det har den förde-
len framför det oupphörliga stoppandet, att det
sällan behöfver upprepas och är vida snyggare
och trefligare. Sckundo.
Efter »mångårig prenumerants» begäran i n:r
19 af Idun att få något meddelande i strump-
stickningsfrågan, tänkte jag mig kunna omtala,
hvacl jag under min mångåriga praktik att hålla
småttingar något så när snygga om ben och fötter
funnit vara bästa sättet.
Först och främst bör man afstå från det visser-
ligen mycket trefliga, men opraktiska bruket att
sticka strumporna afvigt och rätt. En stopp,^ om
än aldrig så väl gjord, synes mycket mer på en
sådan strumpa än på en slätt stickad. Vidare är
det fördelaktigt att »taga ihop» benet i båda si-
dorna i stället för midt bak, ty när man sedan
stickar ny fot i strumpan, kan benet vändas helt
om och den föga eller intet nötta undersidan
kommer framåt.
Men innan denna åtgärd företages hafva nog
de små slitvargarna hunnit nöta på knäna. Mamma
försöker att så fort det blir »tunt» träda med
garn för att ännu litet hindra sjelfva hålet; men
det hjälper ej länge, utan snart har man en stopp,
hvilken med otrolig hastighet måste utvidgas åt
alla sidor. När vi kommit så långt i strumpans
tillvaro, brukar jag försiktigt sprätta upp en rand
så långt ned som det nötta eller stoppade räcker,
träder upp det på sticka och stickar i en bit all-
deles lika stor som det söndriga. Upptill »maskas»
denna fast i strumpan och på de båda sidorna
syr man maska mot maska, klipper bort den
gamla biten och fäller till de båda sömmarna på
undersidan.
För dem af Iduns läsarinnor, som ej veta, hur
s. k. maskning tillgår, vill jag försöka beskrifva
detta. Man har de båda ränder, som skola hop-
fogas uppträdda på hvar sin sticka med lika
många maskor på hvardera. Garnändan, med
hvilken man stickat, trades på stoppnål, en maska
af hvardera stickan tages och nedskjutes från
stickorna; nästa stygn tages i den öfre randens
nedsläppta maska och den nedres nästa på stic-
kan ; nästa i den nedres senast nedsläppta och
den öfres nästa på stickan o. s. v. På detta sätt
bildas likasom en ny maska i själfva hopsyn in-
gen; hopfogningen synes ej alls, och äfven på
afvigsidan blir det slätt och helt.
Gör man sådana lappar först innan foten vid-
stickas, därefter på ofvan nämndt sätt vänder om
benet vid ny fotslickning samt sedan på denna
sida vid behof stickar i lapp, får den lilla fyra
gånger nya knän på samma strumpa.
När han då för fjärde gången slitit ut knäna,
tror jag ej, att det skall vara mycket värdt med
den öfriga delen af strumpan, utän mamma kan
med lugnt sinne skicka den till fru Hildur An-
dersson eller någon annan fabrik för »Sparsamma
fruar». I.
Ett af mig bepröfvadt och i mitt tycke ganska
praktiskt sätt att göra, i synnerhet gosstrumpor,
som äro sönder på knäna, äter användbara, är att
afklippa den s. k. fotsocken och sedan naturligt-
vis isticka en ny sådan, men med iakttagande,
att man före istickningen vrider strumpskaftet
så, att man får den otrefliga knästoppen att sitta
i själfva knävecket. Ch— R.
Tack »mormor»!
Insändarne läste i n:r 19 af Idun för detta år
»Mormors» vänligt kloka och värdiga inlägg i
frågan om kortspelets bruk eller missbruk och
kände sig däraf så kärt och lifligt påminda om
sin egen gamla afhållna mormor, som just hyllade
dessa här framställda åsikter.
Iduns »mormor» har dessutom genom denna
skrifvelse belyst ett af våra egna många fråge-
tecken för framtiden, och på samma gång som vi
säga henne ett varmt tack härför, våga vi äfven
uttrycka en förhoppning om, att hennes rika er-
farenhet, genom Iduns bemedling, må skänka oss
Here dylika blida råd med afseende på barnaupp-
fostran. En mamma och En moster.
&
Bered sommarglädje åt de unga!
Ovillkorligen främst bland alla skandinaviska
ungdomstidningar slår — enligt talrika ampla of-
fentliga erkännanden — Kamraten, illustr. tidning
för Sveriges ungdom. Den är frisk, fosterländsk, un-
derhållande, lärorik. Hvarje moder bör därför för
sin ungdom nu genast prenumerera med 3 kr. från
årets början, så kunna ännu alla utkomna nummer
erhållas. En angenämare följeslagare under ferier-
nas lekar, sysselsättningar och ströftåg kunna våra
gossar och flickor icke önska sig. Utkommer hela
året om,
äfven under skolferierna!
Innehållsförteckning.
Gertrud Adelborg; af Amanda Kerfstedt. (Med porträtt).
— Fabriksarbeterskan; poem af Lennart Hennings. — Tänk
först, och tala sedan. Af A. G. — Nytt lif; af Ludvig Gang-
hofer. — Krislus ; några ord om Anton Rubinsteins andliga
opera af Sigrid Elmblad. — Iduns läkarartiklar. III. : Om
bad- och brunnskurer; af d:r Alfred Levertin. (Forts.). —
Hvad »gubben vinter» lämnat kvar; en liten blomsterrevy för
Idun at S—m. (Forts, och slut). — Ur notisboken. —Teater
och musik. — Från Iduns läsekrets: Stoppa strumpor.
Tack, »mormor»! — Tidsfördnf.
TiåifeSnf.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Kedjegåta.
1) Nu först af allt ett mansnamn
skrif,
Som bärs af pascha och khediv.
2) Välj sedan ut ett Floras barn,
Som industri’n fått i .sitt garn.
3) En man hvars namn, fast ganska
kort,
Ej snart i Sverige glömmes bort.
4) Ett kärl, om fylldt med gröt till
rand,
Ej blefve tömdt på tu man hand.
5) Hvad ofla åt din mat ger piff,
Åt pudding, fiskrätt eller biff.
6) Till sist, hvad på sin höjd till lön
En utsikt ger — än ful, än skön.
S. L.
Diamantgåta.
1
IT
-
a a a
.
a e e <
y g i 1 p Jj
L s t t t
u u u
ä
Är lösningen rätt funnen bilda ra-
dierna 1—2 samma ord.
1) Bokstaf, 2) hvad »hon» ej får
vara, 3) hvad »hon» däremot bör
vara, 4) »hennes» vackra namn, 5)
hvad »hon» ej får göra, 6) hvad »de
tu» skola vara, 7) bokstaf.
Ax C.
Sifferlogogryf.
4 2 1:1 societelen.
1 2 6: 1 vårdagar.
5 6 4: I köket.
5 3 2: I Upland.
6 2 1: I hjorden.
6 5 3: I bergslandet.
6 5 4: I släkten.
4 2
1 2 3 4 5 6: I julekost.
Kalla K.
Charad.
Mitt första för skeppet från strand
till strand.
Milt andra plus e var kung i vårt
land.
Mitt hela en tygsort, man skådar
ibland.
John.
Apoköp.
1—6) Beundrare af höglandsnatur.
1—5) Dödens budbärare.
1—4) Vinddrifven lapp.
1—3) Makalös.
S. L.
Lösningar.
Lngogryfen: Vintergatan ; gran, tran, tvin-
nar, titan, regn, natt, trana, varg, get, ti-
ger, rang, Vega, egna, Watt, Wagner, An-
na, Vera, Tage, Greta, Riga, Neva, granit,
garn, ring, ren, aga, intet.
Charaden : Malmström.
Bokstaf‘
sgåtan: Dumas — Paris; 1) dop,
2) Urania, 8) Münster, 4) Altai, 5) Sandels.
Gissa!: Skomakare; ok, ko, sko, om, o-
mak, maka, kar, kare.
Palindromen: Adel — leda.
Aritmogryf,
Bokstäfverna i ytterkanten j ^^7 ] bilda en af :’Iduns frågor».
i II III IV V VI VII VIII IX X XI XII XIII XIV
i 15 8 5 6 9 6 2 3 1 14 21 2 8 6
ii 8 4 5 16 7 8 4 9 7 3 6 2 4 8
in 5 8 13 9 15 15 6 16 2 9 21 16 12 2
IV 6 6 16 8 4 12 8 9 6 14 4 3 6 21
V 9 8 18 18 16 5 16 18 1 17 14 9 14 14
VI 6 8 22 12 14 6 21 4 2 7 6 2 4 1
VIT 2 11 13 7 8 5 14 9 16 3 5 16 4 3
vin 3 14 1 12 4 8 15 8 21 7 14 14 7 2
IX 1 4 16 14 16 6 15 18 15 8 10 6 21 6
X 14 16 6 4 23 6 10 14 19 14 20 16 7 9
XI 21 4 10 19 4 3 4 12 8 8 3 16 14 6
XII 2 14 15 14 8 15 3 9 14 15 16 2 5 5
XIII 8 22 14 18 18 7 14 12 7 9 6 23 8 8
XIV 6 8 2 21 14 1 3 2 6 9 6 5 8 15
XIV 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Orden afläsas diagonalt: I—I) konsonant, II—II) vokaler, III—III) en
kanalstation, IV—IV) något som alla ha, V—V) proposition, VI—VI) sam-
manslagning af människor, VII—VII) festligt, VIII—VIII) huru man far på
fartyg, IX—IX) husgeråd, X-X) förtjänstfull person, XI—XI) ett adjektiv,
ett substantiv, XII—XII) konstprodukt, XIII—XIII) ett problem, XIV—XIV)
klokt att foga sig efter; 15—15) en som arbetar, 16—16) ett yrke, 17—17)
hvad som är att vänta, 18—18) vackert i trädgårdar, 19—19) efterlängtadt?,
20—20) sällskapsspel, 21 —21) komunikationsmedel, 22—22) räkneord, 23
23) fruntimmersnamn (såsom det uttalas), 24-24) verb i imperativus,
—25) en ö, 26—26) två vokaler, 27) konsonant. b—g
25
Bokstafsfyrkanten:
V A R D O
AREAL
REGLA
DALEN
ÖLAND
Anagramgåtan.
Toras, rosat.
Trosa, ostar, stora, ostra,
Vokalförändringsgåtan: tapp, tipp, tupp.
Några spår efter en tupp på
Gåtrebusen
en tufva.
HULTMÅNS Cacao & Chocolad
rekommenderas som den bästa och vitsordas pä det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son Gadde, 0. J. Åsk samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
