- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1895 /
173

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. 31 maj 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1895 IDUN 173
kalla baden skola vara iklädda simdräkt har
hos oss numera blifvit en allmän sed. Häri-
genom förtages och förminskas flere af badets
goda verkningar, och inga skäl finnas, som
påyrka dess nödvändighet inom våra stängda
oeh slutna bassänger. Helt annat är förhål-
landet vid de öppna strandbaden på den franska
och holländska kusten, där är sådant en nöd-
vändighet. Dylika bad äro inga önskemål för
oss i Sverige, vi sakna dessutom förutsättnin-
gen för dylika strandbad, vågsvallet, som å
sin sida betingas af det fenomen, som kallas
ebb och flod. Våra bad med deras simning
äro afgjordt mycket förmånligare.
Härdande är äfven den badform, som Kneipp
infört under namn af barfotagång. Att fot-
terna, som äro instängda inom sin varma be-
klädnad, behöfva härdas, är nog en sanning,
och följes vår pastors välmenta råd utan öfver-
drift, böra dylika försök ej kunna skada.
Han låter sina patienter gå barfota i vått
gräs, likgiltigt om detta fuktats af dagg, regn
eller vattning. Promenaden utsträckes från
en kvart till tre kvarts timme.
Fotterna få härefter ej aftorkas, utan förses
genast, så våta de än äro, med torr fotbe-
klädnad, härefter följer nu en andra vandring
med beklädda fotter på torr, sandad eller sten-
satt väg, som fortsättes, tills fotterna blifvit
torra och varma.
Vi kunna för vår del ej inse faran af detta
bruk, liksom ej heller af »paterns» råd att
uti en balja vatten äfven under vintern röra
sig af och an så långt utrymmet kan medgifva.
Till slut några ord om ett nytt härdnings-
medel af utomordentligt god verkan hos de
svaga ocli ömtåliga, hvilket vinnes genom s. k.
kolsyrado saltbad. Kolsyran, som i badet ut-
vecklas, lägger sig som milliarder små glas-
blåsor på hudytan. Gaser äro som bekant
dåliga värmeledare, vi äro sålunda i badet
iklädda en formlig gaspels. På sådant vis blir
hudens temperatursinne så omgestaltadt, att vi
kunna fördraga tämligen låga värmegrader un-
der nämnvärdt långa tidsmoment, utan att vi i
badet frysa, såvida man där håller sig absolut
stilla. Badet är dessutom mycket nervstär-
kaude, genom sin kalla temperatur och sin
salthalt. De tagas från 33°-—25° och 10—20
min., efterföljas ej af kalla duscher; efter
badet bör man hvila en halftimme i filt.
Kolsyrebad hafva nu börjat att beredas ge-
nom s. k. flytande kolsyra, och allt efter som
dc tekniska anordningarna fullkomnas, böra de
äfven kunna blifva billigare. Detta är äfven
de hjärtsjukas bad, hvilka i tusental uppsöka
källorna och baden i Nauheim, en kurort i
Tyskland, från hvilken typen för dessa bad
hämtats.
Härmed hafva vi afslutat härdningens stora
kapitel och skola längre fram återkomma till
de badformer, som ännu kunna återstå att be-
skrifva, såsom helbadet, gyttje- och massage-
badet m. fl.
Bered sommarglädje åt de unga!
Ovillkorligen främst bland alla skandinaviska
ungdomstidningar står — enligt talrika ampla of-
fentliga erkännanden — Kamraten, iltustr. tidning
för Sveriges ungdom. Den är frisk, fosterländsk, un-
derhållande, lärorik. Hvarje moder bör därför för
sin ungdom nu genast prenumerera med 3 kr. från
årets början, så kunna ännu alla utkomna nummer
erhållas. En angenämare följeslagare under ferier-
nas lekar, sysselsättningar och ströftåg kunna våra
gossar och flickor icke önska sig. Utkommer hela
året om,
äfven under skolferierna!
Möblering och Dekorering
af våningar verkställes stilriktigt och elegant.
Största urval af goda ’modeller uti olika stilarter.
Julie Petöfi.
En lefnadskiss
af
Birger Sehöldström.
;vå grafvar!
1 Och ingen af dem har på sin sten
Sm&.
något namn.
Långt ner i Transsylvanien ligger på den
lilla floden Kükülös strand ett högt stenrös,
hvarpå vandraren vanligen lägger ännu en sten.
Där hvila, vänner och fiender om hvarandra,
de i slaget vid Segesvår d. 31 juli 1849 fallne,
och hland dem ock . . . förmodar man, ty
visshet har man ej . . . han, den 26-årige
generalstabsmajoren, Ungarns störste skald, dess
unge Tyrtäos, som i drabbningens vimmel ned-
stacks af en kosacks lans.
På den reformerta kyrkogården utanför Un-
garns hufvudstad stå något afsides två hvita
törnrosbuskar. Skiljer man varligt åsido deras
ljufva, doftande blommor och deras taggiga
stjälkar, ser man, att de skugga en liten sten
af hvit marmor, hvarpå man kan läsa, som
sagdt, intet namn, blott dessa sex rader:
Nem az enyészet
Rideg tanyåja
A koporsô; de vidan sajka ez,
A mely velünk e
Szép életböl egy
Még szebb élet partjåra åtevez. *
Här slumrar hon, och versen är hämtad ur
en af de härliga dikter, han en gång skref i
hennes unga ögons glans.
* *

*


Det var på en resa i Transsylvanien den
unge firade skalden första gången såg sin till-
kommande hustru.
Hans lefnadstecknare veta att berätta om
ett par tre hjärteaffärer, hvari Petöfi redan
Förgänglighetens
Fröjdiösa hemvist
Likkistan är ej •— nej, en lustfärdsslup,
Som tryggt oss fraklar
Från lycklig lefnad
Till bättre lif ut öfver vida djup.
förut varit invecklad: med den ljufva, eteriska,
rikt begåfvade Etelka C zap6, hvilken gick
hort vid 16 års ålder och så gripande besjöngs
af skalden i hans själs kanske härligaste käns-
loyttringar »Cypressblad på Btelkas graf», med
skådespelerskan Cornelia Prielle. . hon lef-
ver ännu . . . och den lilla ziguenarflickan Pila
A niko* . . . äfven hon lär ännu lefva . . .,
men det var dock först år 1846 hans hjärta på
fullt allvar fängslades och för lifvet.
I staden Nagy Karoly hade skalden en god
vän vid namn Bisko, och denne ställde till en hal,
på det Petöfi skulle få tillfälle göra stadens
och ortens ungdoms bekantskap och äfven denna
ungdomen beredas nöjet att personligen lära
känna den skald, hvars sånger lågo på allas
läppar så långt och vidt som magyariskan tala-
des eller sjöngs. Balens drottningar voro —
förklarade hedersgästen —två 18-åringar: Maria
Terényi och Julie Szendrey. Den förra till-
dömde han skönhetens, den senare snillets pris,
båda behagets.
Julie Szendreys föräldrar bodde i närheten,
å slottet Erdöd, där fadern, Jgnaz Szendrey,
var godsförvaltare. Do förde ett, såsom van-
ligt å den ungerska landsbygden, mycket gäst-
fritt hus, och hvad var naturligare än att äf-
ven Petöfi, under sin vistelse i . trakten, var
hjärtligt välkommen dit. Han hade sitt stam-
håll hos sin förtrogne vän grefve Såndor Teleki
•— den sedan så namnkunnige öfversten under-
ungerska frihetskriget och generalen under Ga-
ribaldis befrielsekampanj, död 1892 — å den-
nes slott Koltö. Men minst ett par gånger i
veckan kom han sprängande fram på sin svarta
häst till Erdöds borggård.
Julie var en ovanligt begåfvad flicka och
hade fått en briljant uppfostran, men hennes
svärmiska väsen, uppblandadt med ej så få
drag af excentriska emancipationsbegär, gjorde
att hon ansågs vara »en mycket underlig flicka».
Betecknande är, attGeorges Sand var den 18-årigas
älsklingsförfattarinna och Heine dito författare.
Hon hade mottagit flere som det tycktes mycket
fördelaktiga giftermålsanbud, men afslagit dem
alla. Nu hadeden rätte kommit. Alla bref,växlade
mellan Petöfi och Julie Szendrey både före och
under deras trolofningstid, har hon förstört,
men fragment af hennes 1846 förda dagbok
finnas ännu kvar, och af dem finner man, huru
länge och häftigt hennes stolthet stridt mot de
uppvaknande känslorna af kärlek till skalden,
hvilken redan efter knappast en månads bekant-
skap frågat, om hon ville dela hans lefnadsöden,
tills hon ändtligen d. 8 februari 1847 nedskrif-
ver: »Jag älskar dig! Älskar dig såsom min
själ älskar himmelriket! Får jag ej blifva din
maka, blifver mitt lif mörkt, oeji ingen stjärna
skall lysa i mitt väsens dystra natt. Då jag
skrifver detta, vet du, huru mycket jag älskar
dig, vet du, huru helt och odeladt du äger
mitt hjärta!»
Julies föräldrar, isynnerhet fadern, lade sig
dock ifrigt emot dotterns förening med en man,
hvilken hade en så litet tryggad ställning som
en skriftställare i Ungarn på den tiden. Nära
ett år uppsköts också bröllopet, hvilket emel-
lertid stod den 8 september i Erdöds slotts-
kapell. Brudgummen bar en svart moaré-attila
med silfverknappar, bruden en hvit sidenkläd-
ning med en tearos på bröstet och brudslöjan
sammanfäst med en myrtenkrans. Bådas an-
sikten voro dödsbleka. Utom prästen och två
bröllopsvittnen voro endast brudens moder och
* Den rörande sannsagan om den lilla bruna
vandringsflickans trofasta och uppoffrande kärlek
till den store skalden är, efter grefve Telekis och
Maurus lökais relationer, närmare skildrad i förf:ns
arbete »I kikaren».
Sängar och Sängkläder, Möbeltyger, «- J.oiianson® „..
Mattor och Gardiner m. m., m. m. MoDrot®SSg4?7^SraP’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free