Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. 12 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 i DU N 1895
regnväder bliüva giftig. , All fara är emellertid
borta, om murklan först väl förvälles och det an-
vända vattnet bortkastas. ...
!). Älska svamp, plocka svamp, ät, svamp, liten
låt aldrig af svampböcker eller svattipgal.hiftgäi*
inbilla er, att svampar ha något ‘SWVfe närings-
värde. Allt prat om tlefas Störä kväfyehalt’, de-
ras jämförbarhet Mfe’à fcèlfc .’o. s. v. ar intet annat
än .prat. Sÿâïàpâï kfo en läckerhet, ett njutnings-
titetfe’k ösäfktelc^ ’utmärkt, bland annat därför att
’igsè ’erhållande betingar promenader ut i skog
;p’c6 mark och på samma gång en liten inblick i
naturens underbara och rika skattkammare, men
därmed punkt, tala aldrig om svamp såsom ett nä-
ringsmedel för fattiga. Ät en gång på försök edra
svamprätter utan fin tillagning, framför allt utan
godt smör — och ni skall vara botad för alla te-
orier om »svampen ur nationalekonomisk syn-
punkt».
En gammat svampvän.
Iduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
IV.
Om ryggradskrökningarnas förekomst
behandling.
Äf d:r A. Widlé-.
de rörvärfvädte lyten, söm förekömniå
det uppväxande släktet, räknas rygg-
tadskröknifigarna fned allt skäl till de mera
ållvårliga-, därför att de så ofta lämna obehag-
liga följder för hela lifvet. Det är följaktligen
af synnerlig vikt att de upptäckas och komma
under lämplig behandling så tidigt som möjligt.
Då därtill kommer, att en ryggradskrökning
med lätthet kan upptäckas af hvem som helst,
blott man gör sig besvär att betrakta den nakna
ryggen hos barnen, så har undertecknad ej
tvekat att lämna cn kort framställning öfver
detta ämne.
Ryggraden är hos det nyfödda barnet nästan
alldeles rak, men ifrån den tid barnet börjar
gå upprätt, uppkomma krökningar i riktning
framåt och bakåt, hvilka äro normala eller fy-
siologiska, nämligen en krökning med konvexi-
tet framåt i halsregionen, bakåt i ryggregionen
och framåt i ländregionen. Vid svaghet i ben-
systemet uppkommer lätt eu abnorm förökning
af en eller flere af dessa krökningar. Man
benämner en förökning af krökningen bakåt
för kutrygg eller rundrygg, förökning af krök-
ningen framåt för svankrygg. Den i tidiga
barnaåren ganska vanligt förekommande s. k.
engelska sjukan ger ofta upphof till sådana
krökningar af ryggraden. Vanligen fäster man
ej så stort afseende därvid, så framt kröknin-
garna ej äro höggradiga, eller då de åtföljas
af platt eller insänkt bröstkorg, framåtlutadt
hufvud, hängande skuldror med flere deforme-
ringar, som göra kroppshållningen oskön. Af-
ven dessa former af ryggradskrökningar böra
dock i tid behandlas, ty de kunna i annat fall
åtföljas af sjukdomar i bröstkorgens inre organ,
isynnerhet lungsjukdomar.
Den vanligast förekommande bland rygg-
radens deformeringar är ryggradens sidokrök-
ning eller s. k. snedrygg, hvaraf en hel del
olika former finnas, då krökningen kan intaga
endast några få kotor eller ryggraden i dess hel-
het, och då samtidigt två eller flere kröknin-
gar kunna finnas hos samma person. Rygg-
radens sidokrökningar äro så vanligt förekom-
mande, att en del författare ansett, att en lin-
drig sidokrökning är fysiologisk, d. v. s. att
den skulle förefinnas hos hvarje människa.
Så är dock ej förhållandet. Min afsikt är ej
att här ingå på de mångfaldiga orsakerna till
ryggradssnedhet, men en orsak bör dock ej
förbigås, nämligen den Vanligen förekommande
ovanan hos den uppväxande utigdomen ätt un-
der läsning, skrifnipg ööii lländafbétö sittä
Sriedt. Jag anser mig böra framhålla denna
orsak, därför att den är en af de vanligaste
och därför att det är både skolans och hem-
mets plikt att så mycket som möjligt under-
stödja hvarandra för att råda bot häremot.
Enligt min erfarenhet som skolläkare och gym-
nastiklärare förefinnes en allt för stor och obe-
rättigad vana att skylla allt på skolan. Verk-
liga förhållandet är, att ungdomen har bättre
ordnadt i skolan än i hemmet, liksom ock
tillsynen under arbetet i de flesta fall är bättre
i skolan. Där finnas bänkar, bord och stolar
afpassade för barnens olika kroppsstorlek och
den inbördes proportionen mellan bordet och
stolen är den riktiga; så inträffar sällan i hem-
met, där barn af olika åldrar och storlek Vah-
ligen få sitta på lika höga stolar och vid bord
af samma höjd. I skolan äro stolar och bord
så placerade i rummet, ätt ljüset faliër från
rätt sida öeh bciystiingén ar fullt tillräcklig,
Mgöt sôïii sällah iåkttages i hemmet. Mycket
hier kunde sagas härom, men det sagda må
värå hög för att fasta uppmärksamheten på
shedsittningen som orsak till uppkomsten af
snedhet i ryggraden.
I våra högre flickskolor göras 2 à 3 gånger
om året af skolläkarne undersökning af elever-
nas hälsotillstånd, hvarvid sällan undersökning
af ryggraden uteslutes. Detta försummas oftare
i goss-skolorna, ehuru ryggradskrökningar bland
gossar långt ifrån äro sällsynta. Till våra
folkskolor hafva liknande undersökningar ännu
ej hunnit, åtminstone ej allmänt.
Undersökning af ryggraden hos det upp-
växande släktet bör ske rätt ofta, åtminstone
hvar tredje månad, och kan göras af hvar och
en som har sig barnens vård anförtrodd, ty
det är lätt att se, om ryggraden är rak, då
ju allt är godt och väl och ingen åtgärd be-
höflig. Förefinnes däremot den allra ringaste
krökning åt ena eller andra sidan, så bör man
rådfråga läkare. Undersökningen bör alltid
ske på blottad rygg. Att äfven rätt obetyd-
liga krökningar kunna upptäckas genom klä-
derna, framgår däraf, att det ganska ofta är
klädsömmerskornas uppgift att upptäcka rygg-
radskrökningarna. Detta förhållande utgör dock
intet skäl att utesluta undersökningen på den
nakna ryggen, ty då upptäckes krökningen
långt tidigare. Man går vid undersökningen
så tillväga, att den undersökande sätter sig
bakom den som skall undersökas. Denne se-
nare förblifver stående och vänd så, att man
har god belysning bakifrån, bäst fullt dagsljus ;
benkläderna fästas med en rem om höfterna,
bålen är fullständigt afklädd, endast en lätt
filt eller sjal öfver bröstet och skuldrorna,
fästad med en säkerhetsnål om halsen, så att
ryggen i hela sin utsträckning lämnas fullt fri
från beklädnad och armarna få hänga fritt ned.
Den, som skall undersökas, ställer sina fotter
tätt intill hvarandra och lika långt framskjutna,
håller sina ben fullt sträckta i knä- och höft-
leder, håller vidare blicken riktad rakt framåt
och bålen vänd rakt framåt, hvilket allt det
är af största vikt att iakttaga, ty om någon
af dessa föreskrifter ej iakttages, så uppkom-
mer en krökning af ryggraden, som inverkar
störande på undersökningen. Af vikt är äfven
att den som undersökes får stå fritt och lugnt,
utau vidröring af den undersökande och utan
tillsägelse att sträcka på sig eller hålla sig
rak, då ju begynnande krökningar genom den
härvid uppkommande muskelansträngningen
kunna utjämnas och förbises. Sedan en upp-
rätt stående ställning på detta sätt en kort
stund intagits, göres därefter en långsam böj-
ning framåt, då de allra obetydligaste sido-
fefökälngaf framträda; armarne få härvid falla
fritt nedåt — framåt af egen tynga, utän att
någon muskelspänning inträder. I de nu nämnda
ställningarna observeras utom själfva ryggraden
äfven bålens sidokonturer, hvarjämte skuldror-
nas och höfternas höjd å båda sidor jämföras.
Äfven helt obetydliga afvikningar eller osymme-
tri mellan de båda kroppshalfvorna tyda på
för handen varande ryggradskrökning och böra
mana till undersökning hos läkare. Ej sällan
får man höra det uttalandet, att »ryggradskrök-
ningar ej hafva någon gravare betydelse», utan
att »de växa bort af sig själfva» utan be-
handling.
Sådana Uttalanden bevisa blött, att den söni
fäller dëm, liai1 iüÿcfeët flngä ei-fareühët eilet
att hän aldrig sett svåfate förtttöfi. Sänt äf,
att en obetydlig ryggradskrökning itüdef gÿîiih
samma hygiétiiska förhållanden ttiidafitagäviä
kan uttdef tipjlväStétt försvinna, näeri dëit SOW
utjtaiar, ait delta gäller sorti fëgfel^ ätägéf jug
alli för stort ansvar, si stort, att ingen ar-iff-
rättigad att bära det. Ryggradskrökningarna
hafva tvärtom benägenhet att ständigt försäm-
ras, om de lämnas utan behandling, ett för-
hållande som för öfrigt gäller flertalet af män-
niskokroppens lyten och deformiteter. I fråga
om ryggradskrökningarna är det dock svårare
än vid andra deformeringar att förutsäga, huru
höggradig den kommer att slutligen blifva. Det
är i synnerhet under uppväxtåren, som rygg-
radskrökningarna tilltaga, hvarför de under
denna tid ständigt böra observeras, men det
händer ej sällan, att krökningar, som utbildats
i unga år och sedan varit stationära under
flere tiotal år, utan någon upptäckbar anled-
ning börja på nytt ökas vid redan uppnådda
60 à 80 år. Detta har jag sett inträffa före-
trädesvis bos kvinnor och i så hög grad, att
behandling- blifvit nödvändig. Har en rygg-
radskrökning upptäcks, så torde af det redan
anförda till fullo framgå, att den behöfver
komma under lämplig behandling, ty därigenom
kan vinnas, att lindrigare former och grader
kunna helt och hållet häfvas, eller att.åtmin-
stone väsentlig förbättring kan vinnas, ocb att
svårare deformeringar kunna förebyggas. Att
här ingå i detaljerad redogörelse om hvilken
behandling som i det särskilda fallet är den
bästa och säkraste, är ej min afsikt. I vårt
land står den sjukgymnastiska behandlingen
högt i anseende och den förtjänar detta äfven
i fråga om ryggradskrökningarna, för hvilka
den visat sig synnerlingen verksam och väl-
görande.
Sådana fall förekomma dock, där den orto-
pediska bandagebehandlingen är nödvändig, en-
bart eller jämte den gymnastiska. Med orto-
pediska apparater kan man i förtviflade fall
vinna åtminstone det resultat, att en ryggrads-
krökning blifver stationär, det vill säga, att
den ej vidare utvecklar sig, och man måste
ibland anse detta vara ett godt resultat af be-
handlingen. Möjligen kan förståndigt använd
sjukgymnastik sedan åstadkomma någon för-
bättring. Dessa båda behandlingsmetoder ute-
sluta för öfrigt ej hvarandra, utan kunna de
med fördel användas samtidigt, hvilket i svå-
rare fall är det allra bästa. Erkännas måste
dock, att sådana fall förekomma, som trotsa
all behandling och ständigt försämras, så att
mycket höggradiga deformeringar ej blott af
ryggraden, utan af bröstkorgen i dess helhet
uppkomma.
Alla de nämnda formerna af ryggradskrök-
ningar utmärka sig därigenom, att de under sin
uppkomst ej förorsaka sina bärare några egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
