Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. 12 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189b IDUN 221
liga obehag, ej äro åtföljcfa af värk eller smärta,
ej af ömhet för tryck på ryggraden1, i följd
hvaraf de också kunna få under ganska fång
tid ostördt utveckla sig, utan att de upptäckas.
Ett annat förhållande äger rum vid verklig
iriflammation i ryggraden, då i de flesta fall
en mycket svår värk, ömhet för tryck, svårig-
het att gå fullt uppfätt med flere besvärliga
symtom snart uppträda. Inflammation i rygg-
kotorna leder till s. k. puckelrygg och äf en
ännu allvarsammare åkomma än de förut oifl-
nämnda ryggradskrökningarna.
Då denna sjukdom i sin början för den
ovane lätt kan förväxlas med andra former af
/ vårfrisk lycka, uti hägn och tro.
Du manar oss att älska fosterlandet!
Ack, lär oss, du, att älska, som du kan det!
Du gode doktor! Na i sommartid
Det står, ditt land, i fägring, vän och blid,
Det 1er emot dig — och i sakta sus
Ett tack går fram i kärlek, varm och ljus,
Det är den lön du får af svenska sinnen,
Du ttogne hägnare af Sveriges minnen!
En suensk kuinna.
ryggradskrökning, så ligger häruti ett ytterli-
gare skäl för att i tid rådfråga läkare, så snart
en ryggradskrökning förefinnes. Puckelrygg
kräfver ock en helt olika behandling; i början
helst långvarigt stillaliggande och sedan be-
handling med ortopediska apparater, då däremot
gymnastikbehandling under pågående inflamma-
tionsprocess aldrig bör förekomma. Jag har
ansett mig böra framhålla detta, då tyvärr
misstag härutinnan ej sällan begås.
(Stztåwr <siyDciz,efiuù /
(ffu växte upp en gång i nordanskog,
Där lifvet käckt och härligt mot dig log,
Där drack du hälsa i hvart andedrag,
Där fick den ljus, din ungd, fHskd dag,
Där vardt det stål i lynnet, kraft i äftveri;
Där vardt det lif i hågen, eld i barmen.
Med sinne ljust och gladt, med sol i blick,
Så ung och fri du ut i lifvet gick,
Och hjärtat slog så varmt och fosterländskt
Och trofast för hvad allt, som nämndes
svenskt,
Du drömde, drömde, hur du ville gärna
Om detta gamla, kära landet värna!
Och hvad du drömde, hvad du ville stort
Och rätt och godt och sant, det har du
gjort;
Du byggt ett Sverige upp, i kärlek blid —
Så som det var en gång i fädrens tid —
Du bygger än i sena aftonglansen,
Du bygger nu ditt ljusa, vackra Skansen.
Där mellan stugor grå och gröna trän
Gå folkets sång och folkets visa hän,
Och lifvet 1er på gammalt sätt och skick
Där omkring gladt och fagert Bredablick.
Där är för sant »muséet utan lika,
Där är vår gode doktors kungarike!
Väl är ej hela verket ändadt än,
Förvisso mycket, mycket står igen,
Men »en gång skall det hem dock färdigt stå,
Där hvarje hemlandsbild ett rum skall få, »
En gång förvisst! — så tänker du och
drömmer.
Vid denna tanke du all möda glömmer!
Från Iduns läsekrets.
»Chacun a son gout!»
Snälla »Huskatta» ! Hvarför skall ni rusa på
den stackars husråttan och »fräsa» så argt, för
att hon tourner med sitt oskyldiga förslag till
unga mödrar? Det är väl ej sagdt, att alla äro
tvungna att rätta sig därefter, men de kunna
finnas, som hafva god tid töl att sitta och
sy alla möjliga små lyxartiklar till sitt hem,
för att fördrifva tiden, de t. ex. soin äro rika
och ej tvungna att arbeta på annat än hvad S0SB
beliågar dem, Hvarför skulle de ej likaså gärna
kuiiiia . förfärdiga en dylik liten korg åt sig, om
dts frlfa ? Det tvcker jag vore bra mycket tref-
ligare S£ Ä: Helt profant väga en liten älskad
varelse, ett litet tiMtMskabsurn, som en annan ox-
eller fårstek i en handcffi®.’ Chacun a soil gout!
Den gamla huskattan måtte éjäM ej hafva fått
några »gull» — så låter det. Härmed kilar jag
undan för att ej bli klöst.
En annan husratta.
orlofssedlah i otid
I n:r 26 af îdiW franfståBes under ofvan-
stående rubrik af »flere rilätfirödrar» en förfrågan
»huruvida de hafva rätt att vämä ätt emoftägä
uppsägelse af tjänarinna och åt hefilié’äfläöma
orlofssedel till den 26 .juli, då den laglig tfpp-
sägelsetiden börjar». Den ifrågavarande 39 g af
gällande legOStadga är af följande lydelse: »ynl
husbonde skiljas vid tjänstehjon eller tjänstehjon
vid husbonde, äge husbonde tjänstehjon uppsäga,
och tjänstehjon tjänst sin, ifrån och med den 26
juli till och med den 24 augusti, och i Stockholms
stad, för flyttning i april månad, ifrån och med
den 24 januari till och med den 22 februari.
Sker ej uppsägning å nU föreskrifven tid, fort-
fttfö tjänstehjon i tjänsten till nästa flyttningsdag
tnot lika Städja och lön som förut.»
Uppenbarligen kan denna bestämmelse r an-
gifna hänseendet icke’ tolkas på annat sätt än
att rätten att verkställa uppsägning af en behö-
ligell lagstadd tjänare är inskränkt till den i §
föreskrifna tiden. En uppsägning således, som
sker före nämnda tid, torde icke kunna tillerkän-
nas laga verkan. Hade lagstiftarens mening varit
en annan, hade detta utan tvifvel blifvit i lag-
texten på något sätt tydligen angifvet, t. ex.
medels ett inskjutet »senast» före orden »ifrån
och med» etc.
Den af de ärade »matmödrarna» ifrågasatta
öfverenskommelsen mellan husbönder och mat-
mödrar i ändamål att lagens stadganden på före-
liggande område samt i fråga om utfärdande och
företeende af s. k. afskedsbetyg bättre komme
att efterlefvas, synes vara synnerligen önskvärd.
Juristfru.
Och »du skall görat!» Du är rätter man,
Du kan hvad ingen, ingen annan kan;
Du trollkraft har — det heterjämnt: »ja. säj,
Hvem kan till Skansens doktor säga nej?»
Du manar — och vi lyssna, gamla, unga,
Du manar — och du vinner oss i klunga.
Du manar oss med håg, så varm och ljus,
Att lyssna till den granens blida sus,
Vid hvilkens fot vi fäst vårt lugna bo
Drottningens födelsedag.
Brefkort till Idun.
Drottningholm den 9 juli.
I den rikaste sommarskrud prunkar i dag det
sköna Drottningholm ; liksom drömmande speglar
sig kungaborgen i Mälarens blå vatten.
Det är i dag drottningens födelsedag. Redan
tidigt på morgonen var slottet på det festligaste
smyckadt med svenska och tyska flaggor; öfver
portalen åt sjösidan voro drottningens namnchif-
fer och kunglig krona bundna af rosor; äfven
Vestibülen var på det smakfullaste dekorerad med
blommor, lefvande växter och guirlander;
Särskildt för den kungliga familjen var denna
dag särdeles angenäm och festlig, då de fingo
nöjet som gäst emottaga tyske kejsaren Wilhelm*
hvilken anlände till Drottningholm på sin till
Hohenzollern hörande barkass kl. 1 e. m. och vid
slottsbryggan emottogs på det hjärtligaste af ko-
nung Oskar och prinsame. De kungliga jämte-
den kejserlige gästen intogo lunch i röda sam-
metssalongen, uppvaktningen i stora galleriet..
Omedelbart härefter reste kejsaren.
Man hade beslutat att bereda drottningen en
enkel hyllning genom en liten deputation af hvit-
klädda flickor, som skulle framföra allas ur hjär-
tat gående lyckönskningar. Den täcka deputa-
tionen nalkades slottet kl. 2; vid grinden af de-
kungligas enskilda park möttes barnen af ståt-
hållaren Ström, hvilken ledsagade dem upp på,
terrassen. Snart visade sig drottningen jämte
kronprinsessan, hvilka bägge buro de utsöktaste
toaletter. Barnen, anförda af en lärarinna, upp-
stämde första versen af psalmen »Vår Gud är
oss en väldig borg» och svenska folksången samt
sedermera »Du gamla, du friska, du fjällhöga
nord». Härpå uppläste ett af barnen nedanstå-
ende af Lea författade vers:
Vår drottning är så hög, som vi barn äro- små,.
Men vi komma ändå
För att högtidsbordet med blommor smycka,
Och vi önska så hjärtligt, att hela din tid
Må bli rik uppå glädje och stilla frid,
Och att intet må störa din lycka.
Ku öfverlämnade barnen till. drottningen djupt
nigande sin blomsterskörd, hvarefter denna på
det vänligaste tackade de små, hvilka därefter
bjödos på förfriskningar i parken.
Senare pä eftermiddagen afreste kronprins-
paret på den i festlig flaggskrud smyckade
»Sköldmön» till Tullgarn.
Bland födelsedagspresenter till drottningen må
nämnas en antik byrå, en ljuskrona, chaislong
in. bi. Bland den rika blomsterskörden, som i
tisdags ägnades drottningen, var en utmärkt prakt-
full blomsterkorg, sammansatt af de skönaste
rosor, en gåfva af tyska kejsaren.
—a—
Prinsessans juveler.
B
vilken svensk kvinna återkallar icke
ännu gärna i minnet bilden af den •
ädla konungadotter, som i liäfden lämnat
ett så skönt eftermäle att skaldens ord:
»de lidandes furstinna» vunnit burskap i
folkmedvetandet och blifvit oupplösligt för-
enade med hennes namn? Prinsessan Eu-
genies lifsgärning är afslutad, men langt
efter det de välsignelser, som framkallats
af densamma, förklingat, skall hennes histo-
ria i säng och saga fortlefva inom Sveriges
bygder. Under den myckna själfviskhet,
som på alla områden och i alla former rör
sig i världen, är det ju ock på en gång
uppfordrande och stärkande att någonstädes
se uppenbarelsen af den kärlek, som »icke
söker sitt». Och därför tro vi, att Iduns
läsarinnor gärna skola lyssna till det drag
ur prinsessan Eugenies lif, som vi här vilja
berätta, äfven om det för en eller annan
af dem redan torde vara bekant.
Under somrarne på Gotland lefde prin-
sessan ett mera oberoende lif än under
vintrarne i hufvudstaden. Sålunda samlade
hon icke blott till gudstjänststunder om
söndagarne traktens fattiga befolkning om-
kring sig, utan gjorde äfven själf besök i
stugorna kring Fridhem. Hennes känsliga
sinne berördes därvid djupt af den nöd,
som i så mångfaldig gestalt trädde henne
för ögonen, särskildt där de fattiga sjuka
mångenstädes försmäktade i namnlöst elände.
Hon visste af egen erfarenhet, hvad sjukdom
Möblering och Dekorering
af våningar verkställes stilriktigt och elegant.
^Största urval af goda modeller uti olika stilarter.
Sängar och Sängkläder, Möbeltyger,
Mattor och Gardiner m. m., m. m.
Carl Johansons
Möblerings-AfTär.
Drottninggatan 45. 1 och 2 tr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
