Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. 12 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 IDUN 223
vara två timmar hos sömmerskan eller hela
förmiddagen hos modisten eller på en gräns-
löst tråkig middag hos häradshöfdingens ?
Vore ej denna tid eller åtminstone en del
däraf bättre använd på isen, på hästryggen,
ja, hvarför ieke på — bicyclen? Morgon-
stund har guld i mun. Räcker icke dagen
till på annat sätt, lägg er åtminstone ett
par gånger i veckan klockan nio eller tio,
så kan ni vara uppe klockan sex, sätta er
på bicyclen och taga en lång promenad och
vara tillbaka i tid för att äta gröt med man
och barn. Är er man hjulryttare, får ni
sällskap på edra morgonridter, och när bar-
nen växt upp, far hela familjen ut, innan
hvar och en går till sin dagliga sysselsätt-
ning. Kunde icke bicyclen vara ett medel
att stärka familjebandet, där det tyckes fär-
digt att brista?
Den klent aflönade tjänstemannens hustru,
arbeterskan och kvinnan af folket äro hvad
kroppsrörelse beträffar lyckligare lottade än
deras rika systrar, som tillbringa sitt lif
utan ansträngande verksamhet, som hafva
tillfälle att hvila sig, då de äro trötta, vårda
sig, då de äro sjuka, som utan bekymmer
gå till sitt dukade bord, som omgifvas af
idel glädje. Bicyclen är i hög grad ägnad
att förbättra just denna kvinnas hälsa och
krafter. Hon blir tvingad att lägga band
på sin kropp. Sjukdom är i många fall en
följd däraf, att mängden af intagen föda ej
förbrukas. Frisk luft och kroppsrörelse stå
ofta i ett bedröfligt förhållande till mat och
dryck.
Hjulridten öfvar lokalsinnet, som i all-
mänhet är klent utveckladt hos kvinnan.
Men är hon ute ensam i flere timmar,
tvingas hon att studera sin karta. En
annan, vida större vinst hon gör, ligger i
det mod hon förvärfvar, ty hjulridten kan
ju alltid åtföljas af fara, i de flesta fall
visserligen mer skenbar än verklig. Hon
lär sig att taga saken kallt, en lärdom,
hvaraf hon har nytta i alla lifvets skiften.
Hon skriker icke mer, då hon ser en groda,
svimmar ej, om hon skär sig i fingret, och
tvekar icke att hjälpa, om hon ser någon i
fara. Jag föreställer mig, att det fordras
sinnesnärvaro för att färdas fram på bicycle
på stora boulevarden i Paris klockan tre på
eftermiddagen. Skulle bicyclen, om än i
ringa mån, bidraga att uppfostra modiga,
fördomsfria, okonstlade flickor, är dess upp-
gift i sanning ofantligt stor. Kan den min-
ska nervositeten, draga hågen från flärd och
fadda nöjen och öppna ögonen för naturens
skönhet, är den det nittonde århundradets
största uppfinning, ett uppfostringsmedel,
som vi kvinnor först och främst böra taga
fasta på för oss själfva och våra döttrar.
Use Franke.
Up notisboken.
I sitt seoctionäe år ingick drottning Sofia i
tisdags. Födelsedagen tillbringades på Drottning-
holm. På torsdagen anträdde hon färden till den
utsedda sommarvistelseorten, det gamla herre-
sätet Hook.
#
Ett möte mellan föreståndarinnor och före-
ståndare vid Sveriges högre flickskolor skall äga
rum i sammanhang med det stora nordiska skol-
mötet. Mötet sammanträder måndagen den 5
aug. kl. 10 f. m. i högre lärarinneseminariets
lokal i Stockholm och afshitas samma dag på e. m.
Svensk kvinna läkare i Amerika. I da-
garne gästas Ystad af en ung kvinnlig medicine
doktor C. Andersson-Taylor från Florida, den
sydligaste af Nord-amerikas förenta stater. D:r
Taylor, som är bördig från Ystadstrakten, l’este
redan vid 13 års ålder till Amerika och stude-
rade efter aflagd mogenhetsexamen 11 år vid
universitetet i Michigan. Hon har sedan för-
värfvat sig och svenska namnet ett godt yykte
där ute.
&
Ett räknetal.
Skiss för Idun
åf Vilma Lindhé.
(Forts.)
Dynan höll på att glida ner, och när hon
lagt den tillrätta, smekte hennes hand ofri-
villigt hans mörka glänsande hår.
Hur förfärligt skulle hon ej komma att
lida i och under denna kamp mellan det
förflutna och det närvarande — och segern?
Hans sömn började blifva orolig, och ut-
trycket i ansiktet spändt. Af några ord
han mumlade förstod hon, att han drömde
om och ängslades för revisionen.
Han hade således något att frukta? Hon
hade länge anat det, och hur skulle det
vara möjligt annat!
Och honom hade hon älskat?
Hennes hjärta krympte tillsammans af
bitterhet vid tanken på hvad hon lidit och
fördragit.
Hvad hon länge sedan glömt och förlåtit,
trädde fram på nytt för att anklaga honom,
hvarje otrohet hon, med rätt eller orätt,
misstänkt honom för, hvarje egoistisk, hän-
synslös handling, hvarje hårdt ovänligt ord
— och värst af allt, att han gjort hennes
så väl som sitt eget lif till en enda stor
lögn, ty hvad var det väl annat än mutor
•— alltid mutor — de tillkastat världen för
att bevara skenet.
Hon ryckte upp dörren och gick ut på
platformen.
Vinden hade lagt sig, och snön föll i täta
hvita flingor.
Genom dunklet lyste semaforen med sitt
röda sken, och från fjärran hördes det en-
toniga bruset af en regnfylld bäck, eljes
var allt mörker och tystnad.
Hon gick framåt genom en grind och ut
på landsvägen, som snart kantades af små-
skog, öfver hvilken snön lagt sig mjuk och
ljusbringande.
Den friska vinden, som svalkande öfver-
for hennes kinder, hade en märkvärdig för-
måga att lugna, och småningom ändrades
hennes tankegång.
Hon liksom andra Adams barn började
med att anklaga allt och alla, innan hon
tänkte på att söka upp felen inom sig själf;
men som de flesta fick hon erfara, att om
samvetet kan mutas, äfven det, det sedan
hämnas genom att tala så mycket högre.
Det var högtidligt som i en kyrka här
inne i skogen, där hon gick och ransakade
sitt hjärta.
Fanns det en enda plikt i lifvet, som hon
förstått eller mäktat fylla?
Med smärta och blygsel måste hon svara
sitt nej — ty hvad hade hennes kärlek till
mannen uträttat, då den ej varit en uppe-
hållande kraft, utan snarare tvärtom, och då
hon aldrig försökt vinna honom för högre
syften ?
Ju mer hon anklagade sig själf, i denna
uppgörelsens stund, desto vekare blef hen-
nes hjärta.
Hon tänkte på sin lilla flicka, hvilkens
ledning hon helt och hållet öfverlämnat till
en tjänarinna, och hvilkens fåfänga instink-
ter hon ej märkt eller tänkt på att öfver-
vaka, och . . .
Hon stannade och drog efter andan vid
minnet af Bengts sorgsna ögon och bleka
kinder.
Gode Gud, där låg hennes största synd!
Han som behöft dubbel kärlek och vård,
hade blifvit försummad. Tänk, om hon skulle
mista honom! Aldrig, aldrig kunde hon
då förlåta sig själf!
Hvarför hade hon ej stannat hemma och
hjälpt honom med det svåra talet? I stäl-
let hade hon snäst af honom och mutat ho-
nom med snask. Mutat sitt eget barn? Var
hon bättre kanske än mannen? Nej, sämre,
tusen gånger sämre !
En glädjeblixt sköt fram i hennes ögon
vid minnet af, hur gossen nekat taga druf-
vorna hon bjudit honom. Hon förstod, att
hans vägran varit hämnd, .men han tog ej
mutor han, Gud vare lofvad, och skulle al-
drig göra det, om hon fick lefva och ägna
honom sin omvårdnad och kärlek.
Hon tänkte på hans lärgirighet och mån-
ga frågor, som hon aldrig gifvit sig tid att
besvara, hans klena kropp, som hon ej vår-
dat, hans barnasinne, som hon så ofta un-
derlåtit att glädja, och hans ömhetstränk-
tande hjärta, som hon lämnat otillfreds-
ställdt.
Han skulle växa upp till man, minnas,
anklaga och fordra räkenskap för sin glädje-
lösa barndom — om ej annat i sitt hjärta.
Kanske voro då hans aktning och kärlek hen-
ne dyrbarare än allt annat — en ersätt-
ning ....
Kanske skulle hon blifva beroende af ho-
nom? Hvem kunde veta, livad framtiden
bar i sitt sköte? Barmhärtige Gud, måtte
det förunnas henne tid att utplåna och
godtgöra !
Hon tänkte på hans stora kärlek till fa-
dern. När barnet kunde älska honom så
högt, måste det finnas mera godt hos honom,
än hon förstod att uppfatta, eller skulle
kanske sonens hjärta, när förståndet vakna-
de, gå en liknande kamp till mötes som
hennes eget?
Det skulle ej ske! Gossen fick ej besvi-
kas i tron på sin far och fadern ej rodna
inför sin son.
Lifvet, som ofta synts henne meningslöst
och utan värde, trädde plötsligt fram med
så stora, befallande kraf, att hon häpnade
och skyggade tillbaka för att nästa ögon-
blick räta upp sig med en jublande tack-
samhetskänsla öfver, att framför henne —
just henne — låg så mycket att taga fatt
uti, så mycket att verka.
Måtte hon endast kunna!
Nu gällde det att för alltid välja mellan
allvar och lek — kanske mellan man och
barn.
I denna stund förstod hon, att den kär-
lek hon känt ej var den, som gifver allt,
utan att fordra något, och därför är sin
egen lön.
En död känsla kan ej väckas till lif igen;
men ur spillrorna däraf kan möjligen genom
oändligt tålamod och öm omvårdnad växa
fram en späd brodd till kommande bättre
skördar.
Först skulle hon genom glad pliktupp-
Extra fin Marsala
(Qualité IngTiilterra) härstädes lagrad sedan 1891. Vid
undersökning af härv. handelskemist befunnen enl. analys
fullgod. Pris kr. 1:25 pr butelj. Finnes endast hos
K. A. Nydahl & C:o
Stockholm, 2 Stureplan 2
Biks- och Allm. telefon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
