Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 29. 19 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 IDUN
”Bärstudier”.
ii.
Blåbär oeh hallon.
Y
âra vänliga läsarinnor tillmötesgå flitigt vår
uppmaning att »duka fram» af sina bärerfaren-
heter. Vi beklaga blott, att vi ej kunna belöna
eller finna plats för alla, som förtjäna det, men
ett hjärtligt tack må uttalas till samtliga insända-
rinnor! Denna gång tages priset — »guldtian» :—
af S. B. för nedanstående uppsats.
si: $
:i:
Blåbärsriset ( Vaccinium Myrtillus), hvars frukt
kallas blåbär, förekommer allmänt i våra skogar.
Äfven själfva blåbärsriset har användning, ty
allmogens kvinnor bruka det med fördel i stället
för disktrasor. I brist på te kan man bruka
såväl blåbärs- som hallonblad; de böra insamlas
tidigt, så man blott får riktigt späda blad. Tor-
kas försiktigt i sval ugn, omröras ibland, så att
hvarje blad blir fullt torrt. Om de blandas med
hälften äkta teblad, blir smaken förvillande lik
oförfalskadt te. Sen urminnes tider användes
blåbär för medicinskt ändamål ; egendomligt nog
kunna de i detta hänseende medföra två alldeles
motsatta verkningar; som färska äro de näm-
ligen ett godt laxerande huskurmedel; torkade
och förtärda torra, äro de däremot ett förträffligt
medel mot diarré; mera kan man billigtvis icke
begära! Och hvem vill icke föredraga de sköna
skogsbären framför t. ex. den gemena ricinoljan.
Lägg härtill att man till blåbärens heder kan
säga, att de, tack vare sitt fina skal, utöfva denna
motsatta dubbelverkan utan obehag för tarmarna.
Utom i Europa finnes blåbärsbusken äfven i
Asien och Amerika ; med fördel kunna bären ock
brukas som färgämne. Utom för medicinskt
ändamål äro torkade blåbär utmärkta att hafva
att tillgå i hushållet, ty af dem fås goda soppor
och krämer. Alla bär, som skola torkas böra
vara fullt mogna, utan att dock vara öfvermogna.
Till syltning däremot böra bären i allmänhet vara
nätt och jämnt mogna. Blåbär kunna helt enkelt
torkas i solen och utbredas då blott på hvita,
stora pappersark; omröras ofta, så att de ej
fastna på papperet. Bäst är dock att torka blå-
bär i ugn. Bären sköljas väl rena i friskt vatten,
torkas hastigt på fint (helst gammalt slitet) linne
och inläggas på pappersbelagda torkollor i svag
ugnsvärme, ty de böra torka långsamt; bären
omröras ibland, ty de böra ej torka i klump.
Med fördel kan man förvara blåbär på vanliga
mineralvatten-flaskor. Dessa flaskor äro att före-
draga därför, att de hafva vidare halsar än s. k.
halfbuteljer. Flaskorna måste vara fullt rena
och väl torra; de fyllas tätt med nyplockade blå-
bär (obs. ! viktigt är, att icke ens ett enda skämdt
bär af misstag nerlägges), böra fyllas ända upp
i halsen. Vid bärens inläggning i flaskorna får
man icke glömma, att ofta skaka ner bären, ty
större tomrum böra icke finnas. Korka flaskorna
bra med goda korkar, .och öfverbind dem noga.
De korkade flaskorna nedsättas i kallt vatten i
gryta med hö mellan hvarje butelj, få koka sakta
15 minuter. Man tager ej upp buteljerna, förr
än grytvattnet blifvit fullt kallt, ty annars spricka
de. Förvaras i kallt, fuktfritt rum.
Sur blåbärssaft. Denna såväl som efter-
följande beskrifningar äro afprofvade i eget kök
och passa för hushåll, som icke hafva alltför
stora fordringar på »delikatesser».
5 ’/3 liter (= 2 kannor) friska blåbär, 1 ’h (= 50
tum = 1 stop) vatten. Vattnet uppkokas i svlt-
kittel (helst emaljerad), blåbären kokas däri, tills
de börja gå sönder; de böra koka sakta ungefär
en half timme, saften afsilas försiktigt och får
i en hög burk sjunka öfver natten. Följande
dag afhälles saften varsamt, så att icke det tjocka
på botten följer med, slås på buteljer, som kor-
kas, hartsas och förvaras i källare. Då denna
starka saft användes till soppor, tages 4 gånger
så mycket vatten därtill.
Soppa af sur blåbärssaft. 33 centiliter af
ofvanstående sura saft slås till 13 dl. kokande
vatten, i hvilket förut kokats ett par citronskif-
vor (glöm ej att först borttaga de beska kär-
norna!) och ungefär 16 cl. stött socker. Allt
får blott koka upp en gång, afredes med litet
potatismjöl, upplöst i »en tår» kallt vatten. Obs. !
af sur saft tages alltid mindre än af söt. Denna
enkla soppa är god såväl kall som varm. Om
sommaren, då den serveras kall, förbättras den,
om en bit is ilägges.
Finsk blåbärskompott. 2 kilo 125 gr. socker
till 4 kilo 250 gr. friska blåbär, 2 à 2 ’/» strukna te-
skedar salicylsyra (köpes på apoteket), litet vatten.
Sockret kokas med litet vatten till vanlig lag.
Så ilägges blåbären ; de få endast koka 5 minu-
ter från det de kokat upp. Vid den sista minu-
ten (d. v. s. sedan de kokat precis 4 minuter;
håll klockan i hand!) ilägges salicylsyran, hvaraf
tages ungefär en struken tesked till hvar femte del
af sockret. Slås genast upp varm på värmda mine-
ralvatten-flaskor. Ett enkelt försiktighetsmått för
att flaskorna ej skola spricka är att de ställas
på en 4-dubbelt viken tjock kökshandduk, då
den varma kompotten islås. Korkas och hartsas.
Förvaras i källare med påskrifna etiketter. Ser-
veras till enklare efterrätt med bakelser; äfven
kan man hafva vispad grädde härtill. Till van-
lig söndagsefterrätt är det ej oäfvet att hafva
»strutar» med blåbärskompott i. Godt och billigt
— men skvallrande. Bären kallas ej för intet
skvallerbär ! ,
Sylt afblåbär ochhallon sammankokade.
Denna sylt kan särskildt rekommenderas, den har
en ovanligt fin smak och arom, starkt påmin-
nande om björnhallon.
Obs. ! Till all syltning bör man taga bästa soc-
ker; det är en förkastlig hushållning att sylta
med sämre socker, ty syltet jäser då förr; man
bör i detta som i »månget annat godt ting» akta
sig för att låta »snålheten förtaga visheten».
Lika mycket blåbär och hallon kokas med lika
vikt socker (obs. ! snåla ej in på sockret, ty då
blir »den sista villan värre än den första!»); först
kokas lag med sockret och litet vatten; bären
iläggas och kokas till de synas klara. Skummas
väl och skakas. Såsen profvas för att se, om
Here uppkok behöfvas. Om man tager lika delar
af smultron, hallon och blåbär, blir syltet ännu
finare, kallas då »Carl XV:s sylt» efter den folk-
käre monarken.
Alla sylter böra vara fullt kalla, innan de slås
upp på glasburkar. I allmänhet bör man först
skölja burkarna med litet konjak, en bit vax-
papper, som lägges ofvanpå bör ock vara doppad
i konjak. Obs. ! att all sylt skummas med silfver-
sked.’ Jag har från trovärdig person hört upp-
gifvas, att sylt håller sig bra, om man slår upp
det varmt och öfver det heta syltet lägger tjockt
med finaste bomull, innan det öfverbindes som
vanligt. Jag har ej själf pröfvat denna metod.
Blåbärs- och hallonmarmelad. 850 gram
blåbär och 850 gram hallon iläggas i en tjock
sockerlag, kokad’ af 850 gram raffinad-socker och
vatten; skummas som vanligt. Sen det kokat
upp, bör det koka minst en timme, så att det
blir tämligen fast, nästan som stadig gröt, upp-
slås i burkar; öfverbindes.
Hallonbusken ÇRubus Idceus), är den i vårt land
allmännaste arten af det i hög grad formrika
släktet. Hallonbusken växer vild bra långt upp
i norden. Ehuru den i den fria naturen vanligen
förekommer på torra, steniga backar med dålig
och mager jordmån, så har den dock vid odling
mycket stora fordringar på jord. Stor vikt ligger
uppå, att de unga skott, som hvarje år växa upp
från roten, hinna utbilda sig så kraftigt som
möjligt under sommaren, ty det är från dem,
som det nästföljande årets skörd skall fås. Både
röda och gula hallonsorter finnas; de röda äro
mest omtyckta, men de gula lära vara härdigare
i norden.” Bland de finaste hallonsorterna äro
de antwerpiska (röda och gula), Fastolff, Paragon,
Belle de Fontenay och »Hornet»’. De fortplantas
medels rotskott, som afskiljas på våren och för-
sommaren och planteras i april—maj på djup,
bördig jord med soligt läge, 4 fot (1 meter 20 cm.)
mellan raderna och dika långt mellan plantorna,
som vattnas rikligt. Beskäras på hösten eller
strax efter sedan frukten är aftagen och gödslas,
om möjligt hvarje höst. Gifva fullgod skörd
6—10 år. Hallonsirapen, syrupus Rubi Idæi, be-
gagnas till att förbättra smaken å mixturer. Hal-
lon användas både till mat och läkemedel; hal-
lonsaftens bruk är allmänt kändt; den borde
oftare nyttjas till förbättring af dricksvattnet för
febersjuka. Hallonättika (färska hallon, 1 del,
macererade med ättika, 2 delar) är ett tämligen
dyrt, men godt medel till beredning af kylande
drycker; man tager däraf omkring 200 gram till
1 liter sockervatten.
■ (Forts.)
Kommen nu lika vänligt ihåg lingonen till den
sista juli, beder eder egen
Idun.
1895
Up notisboken.
Vår ryktbara landsmaninna Kristina
Nilsson-Miranäa vistas för närvarande efter mång-
årig bortvaro på besök i fosterlandet. Hon skall
här i sin forna hembygd öfvervara en nära an-
hörigs jur. kand. Johannes Nilssons bröllop med
fröken Ånna Schänder, dotter af fabrikören Schän-
der i Yexjö och hans maka, född Skog. Bröllopet
skall äga rum den 24 dennes å egendomen Gåsby
i Yexjötrakten. Den fräjdade sångerskan har på
senaste tiden i bref till släktingar och bekanta
gifvit uttryck åt en liflig längtan att återse hem-
bygden. •
Hvardagslifvet på Tullgarn skildras af
en korrespendent sålunda:
På Tullgarn för under vanliga förhållanden
kronsprinsparet ett, man kan säga idylliskt som-
marlif. Då vädret sådant tillåter, hvilket varit
förhållandet i sommar mer än eljes, tillbringas
större delen af dagen utomhus. Kronprinsen, som
är en ifrig sportman, sysselsätter, sig mest med
fiske, och han har en ovanlig fisketur. Han är
därjämte en skicklig lawn-tennis-spelare. Kron-
prinsessan, hvilkens vacklande hälsa emellanåt
tvingar henne att hålla sig inomhus, deltager
dock ofta i de små utfärder till lands och sjös,
som hennes gemål med söner ofta företager.
Hertigarne af Skåne och Södermanland äro
hurtiga och raska gossar, som aldrig äro sysslo-
lösa. Gymnastiköfningar, bollspel, fiske- och rodd-
turer, deltagande i arbetet i parken, botanisering
m. m. upptaga deras tid. Deras yngste broder,
prins Erik, är ännu allt för späd för att kunna
deltaga i sina bröders idrotter, utan står fortfa-
rande under sin sköterskas vård.
Lärarinnan vid Lidköpings elementar-
läroverk för flickor, fröken Hilda Bäckström,
har efter en kort sjukdom aflidit i Sollefte den
8 dennes, omkring 30 år gammal. Fröken Bäck-
ström, som vid nämnda läroverk varit anställd
som lärarinna sedan hösten 1887, har med myc-
ket goda kunskaper, största samvetsgrannhet och
plikttrogenhet utfört sitt kall. Vid utöfningen af
detta sitt kall visade hon sig tillika vara i be-
sittning af den lyckliga gåfvan att med bestämd-
het och allvar förena ett kärleksfullt och vinnande
sätt mot sina lärjungar, hvarför ock dessa med
vördnad och tillgifvenhet sägo upp till henne.
En kvinnas jätteverk. Allmänt bekant är,
att hänsofna makan till brukspatron Carl Ekman
i Finspong i flere afseenden var en ovanlig
kvinna. Den tillfälliga besökaren vid Finspong
kan icke taga många steg och icke byta många
ord å platsen, förrän nya erinringar gifvas där-
om. Den mäktigaste af dem alla får man emel-
lertid i det för sin skönhet omtalade slottska-
pellet. De där befintliga sju stora, i detalj väl
utfärda glasmålningarna äro uteslutande hennes
verk. Och det blir så mycket mer tilltalande,
detta en kvinnas jätteverk, då man erfar, att det
var hennes sista. Efter att under att 10-tal år
ha fullbordat den ena målningen efter den andra,
hade hon blott en ringa del af sitt sjunde och
sista kvar,, då hon kände sina krafter nedsättas
allt mera. Hon tog då i med ny ifver och full-
bordade verkligen arbetet. Men just som det
skett, måste hon söka lugn och ro, och inom
någon vecka ingick hon i den eviga hvilan.
Caroline Felice Miolan Carvalho, den för
några decennier sedan mest berömda represen
tanten för lyriska sopranpartier vid Stora ope-
ran i Paris, har aflidit på sitt slott nära Dieppe.
Född i Marseille 1827, debuterade hon 1849
på Opéra-Comique och gifte sig året därpå med
sin kamrat, operasångaren Léon Carvalho, nu-
mera direktör för denna opera. 1856 inträdde
fru Miolan-Cavalho vid Théâtre lyrique, 1869 vid
Stora operan, 1872 åter vid Opéra-Comique och
1875 å nyo vid Stora Operan. 1885 drog hon
sig definitift tillbaka från scenen.
Gounod, Thomas och andra komponister skrefvo
för henne de kvinnliga hufvudrollerna i sina
verk. I synnerhet protegerades hon af Gounod.
Bland hennes triumfroller nämnas Isabella i
»Zampa», Cherubin i »Figaros bröllop», Pamina i
»Trollflöjten» ,Julia i »Romeo och Julia»,Margareta
i »Hugenotterna», Ophelia i »Hamlet,» Zerlina i
»Don Juan» och Margareta i »Faust», med hvil-
ken hon vann europeiskt rykte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
