Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30. 26 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 IDUN 1895
”Bärstudier”.
H.
Blåbär oeh hallon.
(Forts.)
Hallonsirap. Friska hallon stötas och sättas
å sido i en temperatur af + 20° till + 25°, för
att jäsa, omkring 3 dygn, eller tills gasutveck-
lingen upphört; då utprässas den jästa massan
och den därvid erhållna saften uppkokas först
och ställes därefter några dagar â sido samt af-
hälles sedan varsamt från bottensatsen och filtre-
ras genom löst, med vatten fuktadt papper. Af
10 delar af denna filtrerade och klara saft bere-
das med tillsats af 18 delar hvitt socker en sirap.
Till de stötta bären kan med fördel tillsättas om-
kring 2 procent socker. Denna sirap kan brukas
till t. ex. kinin, klorsyradt kali, chloral m. fi.
medikamenter. Till sirap för medicinskt bruk
bör man om möjligt söka få rörsocker; man akte
sig för hlåhvitt socker. Denna hallonsirap bör
förvaras på kallt ställe och får icke vara möglig
eller jäst.
Syltade hallon. Till 1 kilo rensade hallon
tages lika vikt bästa socker samt ’/3 liter (=1
kvarter) friskt vatten. Då sockerlagen är skum-
mad och rätt tjock, iläggas bären varsamt, få
koka 10 à 15 minuter; vid hearje uppkok af-
flyttas grytan, syltet skummas och skakas sen
väl, på det att lagen väl må fylla bären, som
annars blifva fula och grötiga. Vid inköp af
hallon bör man se till, att de äro fullt friska,
ej vissna eller vattiga, ej heller hårda och omogna
samt ej innehålla maskar, som ofta bruka finnas
i hallon.
Hallon syltade hela. Sedan hallonen äro
rensade och vägda, tages härtill lika vikt socker,
som doppas i friskt vatten och sättes på elden
att koka. Sockerlagen skummas väl, så att den
blir alldeles klar. Hallonen läggas i ett djupt
fat, och då sockerlagen är kall, slås den öfver
bären, som få stå sålunda i 3 dygn, hvarefter
de försiktigt hällas öfver ett durkslag af porslin
att lagen må väl afrinna. Därefter kokas lagen,
tills den blir så tjock, att den nästan trådar sig
mellan fingrarna, då bären iläggas att sakta koka
några minuter. Ösas upp i glasburkar, som öfver-
bindas. På detta sätt kokade hallon, förblifva
hela, hvarför syltet blir ovanligt vackert. Sär-
deles passande till garnering af finare kakor,
glacer m. m.
Hallonsaft med ättika och socker. 3
kannor (=8 liter) hallon sönderkrossas väl med
en trästöt. Härpå slås ett stop (= 1 V3 liter) fin
vinättika och allt blandas väl. Massan hälles på
en hårsikt att afrinna och bör få stå ett dygn,
hvarunder moset flere gånger omvändes, på det
att saften må väl afsöndras. Nu väges till den
klara saften lika mycket socker, hvarefter den
under 15 minuter kokas i syltkittel. Den bör
ungefär rinna så tjock som olja. Under kok-
ningen skummas den väl, och då den kallnat,
slås den på buteljer, som korkas och hartsas.
Kan i åratal gömmas i god källare.
Hallonbrännvin. Lika mycket hallonsaft ocli
starkt brännvin blandas och till hvarje 13A kanna
(4 ’k liter) däraf tillsättes 1 ® (425 gram) socker.
Konjak tillsatt med litet kanelolja kan användas
i stället för brännvin.
Fransk hallonkräm. 1 kilo väl mogna hal-
lon vridas genom fin silduk. Denna saft vispas
med 10 äggulor, 1 tekopp franskt vin eller marsala
och 150 gram strösocker. Detta sättes öfver
elden, vispas till hårdt skum, men får ej koka,
aflyftes och slås upp på geléskål, garneras med
sockerbröd eller biscuits.
Hallongelé. Tag 8 liter hallon till 1 liter
hvita vinbär, koka dem tillsamman i litet vatten
och låt saften utan pressning afrinna genom sil-
duk. Väg saften och tag lika vikt socker, koka
detta, skumma väl, då blandningen sjuder upp,
och låt den koka, tills den faller från skumslef-
ven i klara, sega droppar. Töm då genast geléet
i burkar, låt det kallna och betäck det sedan,
förvaras på fuktfritt ställe, där det ej är varmt.
Hallonkallskâl. 1 ’h liter hallon stötas sön-
der med trästöt eller pressas med silfversked
och passeras jämte ‘h liter franskt vin och ’h
liter vatten genom fin sikt. Lagom socker och
citronskifvor inblandas. Ett större isstycke till-
sättes strax före serveringen. Sockerkaka ätes
härtill.
Sannolikt har jag nu alltför länge tagit Iduns
älskvärda läsarinnors tid och tålamod i anspråk.
Jag vill nu blott till slut lämna ett utmärkt re-
cept från vårt broderland Finland. Det är på
Sylt af hallon och röda krusbär. 6 kilo
socker kokas med vatten till vanlig lag, som väl
skummas. Häri lägges 8 stop (= 10 2h liter) lialf-
mogna, stora, röda krusbär, förut väl sköljda och
snoppade. Från första uppkoket böra krusbären
koka drygt 2 timmar, det måste röras väl i sylt-
kitteln, ty krusbären brännas lätt vid och vilja
ock fastna vid botten. Så ilägges 3 stop (= 4
liter) mogna och väl rensade hallon, som kokas
15 à 20 minuter med krusbären. Denna sylt
bör blifva mycket stadig, nästan liknande mar-
melad, passar därför särdeles väl att lägga mel-
lan tårtbottnar, antingen med eller utan vispadt
gräddskum öfver. Själf har jag icke kokt denna
sylt, men har ätit däraf och funnit den utsökt
god. Den har en något syrlig smak, starkt på-
minnande om fransmännens »raisiné», en slags
utsökt fin drufsylt, bestående af mycket saftiga
drufvor och kvitten, oftast tillsatt med päron.
Måtte någon af dessa beskrifningar finna nåd
inför Iduns läsarinnors ögon! De äro ej skrifna
för de visa och erfarna, de hafva ju Hagdahl
att stödja sig till i tveksamma fall ; skulle någon
ung oerfaren husmoder hafva ringaste nytta af
mina hallon- och blåbärsstudier, vore mig kärt.
Au revoir tills »lingonstudierna» börja!
S. B.
il: *1:
ij!
vBärvän» har äfven insändt några originella
recept, som förtjäna uppmärksamhet, af hvilka
vi tacksamt meddela följande tre: Hallonkaka,
»Julklapp» och »Spetskulor i snö».
Recept â hallonkaka. Baka fin smördeg;
tag ut 2:ne bottnar, stora som yttre kanten af
en flat tallrik, gör en »kolossal ring», fäst den
omkring den ena botten; gräddas i ugn jämte
den lösa degskifvan, som sedermera skall bli lock.
När kakan är färdiggräddad och nära kall, fyl-
les den med i isskåpet ett par timmar förut för-
varade, väl insockrade hallon, som beläggas med
ett »helt berg» af snö = hårdt gräddskum. Den
lösa botten eller locket uddas ut i kanten med
en sax eller passande formjärn, hvarefter med
ett felfritt glasrör stickas runda hål i figurer eller
rader, men närmast kanten böra hålen vara vidast
hvartill en sfä-fingerborg kan användas. Nu
trycker man varsamt detta genombrutna lock på
gräddskummet, då »snön» strax stiger upp genom
ringarna till den höjd man själf önskar. För
effektens höjande kan man garnera hvarannan
ring med hallon. Serveras med vispad grädde
i skål.
»Julklapp». För dem som ha tid och lust
att noga passa en sats trädgårdshallon, afsedda
att serveras »au naturel» i kristallskål till desert
juldagen eller annan vinterhögtidsdag, lämnas
här en säker anvisning därpå.
Har själf en gång försökt och lyckats samt
gjorde därigenom en kär familjemedlem helt
förtjust på juldagen.
För att åstadkomma surprisen i fråga, påtager
man nya, obrukade gtacé-handskar, vandrar så
beväpnad och försedd därjämte med en torr glas-
flaska eller burk med hals och därtill passande
felfri sammetskork, ståltråd samt en bleckflaska
med friskt vatten ner antingen i egen eller goda
vänners trädgård och afplockar själf, med hand-
skarne på, den önskade kvantiteten hallon, hvilka
icke få vara kartiga, ej heller mogna; de skola
»väga emellan båda». Glasflaskan eller burken
hålles lutande, på det frukten må glida ner och
bären ej stöta hvarandra. När glaskärlet är fylldt,
sättes korken i och öfverbindes med ståltråden,
samt ställes så kärlet genast uti den medhafda
vattenbehållaren, hvari det transporteras till det
bestämda förvaringsrum, där man har tillreds en
zinkbalja fylld med isvatten, icke enbart is, ty då
skulle hallonen förfrysa.
Att man bör taga af så sen skörd som möjligt,
faller af sig själft; äfvensom att afplockningen ej
sker, förrän daggen hunnit fördunsta.
Det blir ett »styft arbete» att dagligen passa
på att sakta vända hallonflaskan äfvensom att
noga tillse, det vattnet i baljan ej blir för isigt,
ej heller för varmt.
Af mycken vikt är, att den smidiga korken
sluter väl till, som på champagnebuteljer, på det
intet vatten må intränga i flaskan. Ja, besvärligt
är det, men roligt, när det lyckas.
Nöjsamt vore få höra, om någon enda af Iduns
otaliga fruar har en så hallonälskande man, eller
annan kär förvandt, att hon för hans skull ville
försöka och — lyckas med den »söta julklappen».
»Spetskulor i snö». Blandad saft (hallon,
blåbär) som är tillräckligt söt, hettas upp i emal-
jeradt kokkärl, hvari lägges gelatin i så stor
kvantitet, att saften stelnar hårdt.
Nu har man tillreds 12 mindre formar i »spets-
kulsfason», som måste vara förtenta. Dessa
fyllas med saften till brädden och sättes i is-
skåpet att hastigt afkylas (sommartiden bör man
tillreda geléer en dag före användandet). När
anrättningen skall serveras, ställas formarne på
anrättningsfatet, man värmer topparne försiktigt
och lyfter så af dem — och där stå nu de »ut-
skjutna projektilerna» färdiga till »aktion».
»Snön» börjar nu falla i stora flockar, i form af
gräddskum. Här och där placeras kulörta mand-
lar och små macronbröd eller i brist däraf några
kulörta sockergryn, som ta sig bra ut.
Bärvän.
Från Iduns läsekrets.
Hvad husmödrarna säga.
Petrus Hedbergs uppsats »En lifsfråga för
hemmets frid» är så sann, att den väl ej af nå-
gon kan bestridas. Och det formulerade tjänste-
betyget borde endast tillökas med frågan: godt
eller dåligt lynne? Dessa betyg skulle blifva en
välbehöflig hållhake på nutidens jungfrufröknar,
som allt mer börja likna de amerikanska. Onsk-
ligt vore därför, om dessa tjänstebetygsböcker
så snart som möjligt kunde bli tillgängliga i bok-
handeln. De skulle säkert användas af de flesta
fruar såväl som af
Fru Lilli.
Flere insändarinnor instämma.
Bed.
Från tjänarinnornas eget läger.
Hoppas att Iduns ärade redaktion vill upplåta
plats för följande svar till Lisa Schröder.
Att börja med skulle det vara intressant att
veta, hvilket släkte vi stackars tjänsteflickor till-
höra, då vi skola uteslutas från människosläktet,
Det skulle vara roligt veta, om piga på franska
är detsamma som jungfru på svenska, eller är
det för att visa sin bildning, som Lisa Schröder
gifvit oss ett så vackert namn. Jag tror, att
det finns många pigor med lika mycket med-
födt förstånd som en del fröknar, om de blott
vore i tillfälle att utveckla det. Så mycket
större skäl tycker jag, att en bildad, högsint och
ädel fru har att känna ett djupt medlidande med
sin stackars piga, som ej förstår att uppskatta
Guds härliga natur högre än en hästgardist uni-
form. Det blir nog ej mycket tid för oss pigor
att njuta af naturen; att det är många obehag
för pigorna på landet, som ej förekomma i sta-
den, det kan väl ingen förneka.
Alla tjänarinnor äro ej goda och plikttrogna,
lika visst som ej alla fruar äro snälla och för-
ståndiga, men det finnes dock båda delarne, det
vet jag af 25 års erfarenhet. . Att en tjänarinna
vill hafva litet reda på, huru hon får det i sitt
nya hem, tycker jag ej är något att klaga öfver.
Säg mig hvilken arbetare, ämbetsman, butikfrö-
ken eller annan som helst, som ej vill veta, huru
mycket betalas i lön och hvad man har att ut-
rätta. Skola oss fråntagas alla rättigheter, vore
det då ej lämpligt att införa slafhandel i Sverige.
Hvad presenter och dylikt beträffar, bruka fru-
arna ej glömma att själfva omtala dem, då det
är fråga om att pruta af några kronor på lönen.
Jag tror mig till och med i tjänstehjonsstadgan
ha läst, att husbonden är skyldig skaffa tjänaren
lämplig bostad och mycket annat, som fruarna
glömma bort.
Skulle vi pigor uppteckna alla obetänksamma
ord, våra fruar säga åt oss, då de ha sin svåra
hufvudvärk eller äro nervösa eller »dödströtta»
m. m. dylikt, som vi pigor ej ha tid att tänka
på, då tror jag att Iduns spalter blefve alltför
hårdt anlitade. Därför trösta vi oss med, att
allt sådant är franska, som vi i vår okunnighet
ej förstå.
En piga
å flere pigors vägnar.
Hur ordna?
Till Iduns redaktion, Stockholm.
Undertecknad har med intresse läst uppsatserna
i Idun med anledning af jungfru-frågan, särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
