Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. 6 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
IDUN
kan ni ju begära svar til] någon poststa-
tion, som ligger i närheten af Ystad, exem-
pelvis till Simrishamn, och laga att svaren
returneras till Y. På det sättet får den,
som läser annonsen, åtminstone på ett unge-
fär veta, hvar ni bor och hvilket han i re-
gel, om han verkligen reflekterar å eder
annons, gärna vill veta.
3. Om ni söker plats t. ex. som värd-
inna, så kan ni undvika mycket onödigt
skrifveri därigenom, att ni i annonsen om-
nämner, huruvida ni äger någon eller ingen
kunskap i musik. Den ene sätter värde på
att få en musikalisk värdinna, ja, fordrar
det kanske ovillkorligen, den andre bryr sig
ej det ringaste om musik. Äfven om ni
kan aldrig sa litet klinka piano, så angif
det, ty måhända är man nöjd med ganska
litet i detta hänseende, medan man dock
ovillkorligen fordrar något. Annonsera allt-
så: »musikalisk», »något musikalisk», »spe-
lar till husbehof», »icke musikalisk» etc.
4. Slutligen ännu ett råd: Om ni be-
svarar en annons, i hvilken anhålles om
fotografi af den svarande, så bry er ej om
att svara, därest ni ej också enligt begäran
medsänder fotografi. Svarar ni ändå, så
skall edert svar i nittionio fall af hundra
utan vidare genast hamna i papperskorgen.
Och ni må icke mena, att den som i nämnda
fall genast bortkastar edert bref, är en »yt-
lig» person, som blott fäster sig vid utse-
endet, ty hvilken person, som t. ex. söker
en värdinna, han må vara huru allvarlig
och »djup» som helst, skulle vara likgiltig
för att veta, om den sökande ser ut som
en markatta eller har ett någorlunda hygg-
ligt utseende? För öfrigt kan man ofta
blott af en persons porträtt sluta till åt-
skilligt om personens inre beskaffenhet.
Och skulle ni vilja ha bevis för denna sats,
så har ni det här: På en persons porträtt
ser man bland annat hans ögon. Nu äro
ögonen själens spegel; alltså ser man af en
persons porträtt hans själ, d. v. s. hans
inre. H. 8. B.
I som annonseren efter plats, följen nu
dessa välmenande vinkar af en ungkarl,
som är i bryderi för att få en lämplig värd-
inna, och I skolen få se, att det kommer
att nappa alldeles öfverdådigt. Den där
råd lyder, han är vis.
Iduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
V.
Om vara födoämnen.
Några allmänna synpunkter af
Frofessor Fobert Tifferstedt.
(Forts.)
Njutningsmedlen äro alltså nödvändiga för
kroppen. Men vi böra dock vakta oss för öf-
verdrift i deras användning, ty därigenom kunna
svåra rubbningar i kroppens välbefinnande upp-
stå. En sådan öfverdrift äger rum, om man
använder för starkt kryddad mat, ty härige-
nom utöfvas en alltför stark retning på mag-
säcken, som sålunda småningom bringas till ett
sådant tillstånd, att den icke mera kan und-
vara dessa starka kryddor, något, som i sin
tur leder till mer eller mindre svåra magsjuk-
domar och därmed följande elände.
En märkvärdig omständighet, som nära sam-
manhänger med njutningsmedlen, måste jag
också beröra, nämligen behofvet af omväxling
i födan. En föda må aldrig så mycket till-
tala oss, vi ledsna dock slutligen vid densamma,
om vi alltför ofta fa förtära den. Förklarin-
gen härtill synes väsentligen ligga däri, att
magsäcken genom ständigt enahanda retning på
något sätt förslöas, så att den icke mera bil-
dar tillräcklig magsaft. Detta behof af om-
växling i födan är naturligtvis ingalunda lik-
tydigt med ett behof efter läckra och dyrbara
maträtter och kan utan någon egentlig svårig-
het tillfredsställas, ty af samma slags födoäm-
nen kunna ju för samma kostnad flero olika
maträtter tillredas, bvilka alla hafva sin
särskilda smak. Anmärkas bör, att det vik-
tigaste af alla våra födoämnen, brödet, också
är det, vid hvilket vi minst lätt ledsna eller
rättare sagdt vid hvilket vi alls icke ledsna.
Vi kunna med allt skäl utsträcka begreppet
njutningsmedel ännu längre än vi hittills gjort
det och såsom sådana beteckna allt, som gör
förtärandet af födan till ett nöje, således en
snygg servering, ett gladt bordssamtal, m. m.
dyl. Slikt kostar ingenting, men bidrager ofant-
ligt både till trefnaden och till matlusten. En
osnyggt serverad mat, den må nu sedan i och
för sig vara huru läcker som helst, väcker en-
dast leda; tvister och obehag vid matbordet
stilla hungern förr än kroppens behof af nä-
ringstillförsel är tillfredsställdt.
Jag ber slutligen att med några ord få be-
röra ett bland de njutningsmedel, som tillhöra
de i dagligt tal såsom sådana betecknade, näm-
ligen spriten (alkoholen). Det är icke min af-
sikt att här närmare inlåta mig på en skil-
dring af spritdryckernas inverkan på kroppen
och dess förrättningar, eller att skildra de olyc-
kor och det elände, som de ännu i våra dagar
i så rik mån föranleda. Men då jag förestäl-
ler mig att dessa rader komina att läsas af åt-
skilliga mödrar, har jag icke kunnat underlåta
att här uttala ett allvarligt varningsord mot att
lata barn förtära sprithaltiga drycker af hvad
slag de vara må. Man gör detta ofta af ren
tanklöshet, icke sällan också i akt och mening
att därigenom stärka barnet. Men man tager
härutinnan fullkomligt miste. Tvärtom lär er-
farenheten med den största bestämdhet att
sprit, äfven i mycket små mängder, icke blott
ieke gör barnet nytta, utan tvärtom vållar det
skada.
Man anser, att den i vår tid, äfven hos ung-
domen, så vanliga nervsvagheten, neurastenien,
med dess retlighet, hufvudvärk, hjärtklappning,
sömnlöshet och nedstämning, till en del fram-
kallas af en för tidigt och i snabb stegring
tilltagande förtäring af spritdrycker. Den ge-
nom dem skadligt påverkade unga hjärnan för-
mår icke fylla de af skolarbetet på densamma
ställda fordringarna, och sålunda uppstår en öf-
veransträngning, som icke sällan lägger grun-
den till barnets senare nervositet.
En schweizisk läkare har för icke länge se-
dan meddelat följande lärorika iakttagelse till
belysning af spritdryckernas verkningar på barn.
Två familjefäder, hvilka ansågo att vin i
måttlig mängd var nyttigt för något äldre barn,
ville pröfva huruvida detta stegrade dessas ar-
betsförmåga hemma och i skolan, eller om det
nedsatte den och föranledde en snabbare ut-
mattning och förslappning till kropp och själ.
Barnen, gossar, voro 10—15 år gamla. Det
endast till måltiderna förtärda, alltid med vat-
ten utblandade och i och för sig svaga vinet
utgjorde dagligen för de yngre gossarne 70, för
de äldre 100 gr. Försöket räckte halftannat
år och utfördes sålunda, att flere månader med
1895
vin städse omväxlade med flere månaders af-
hållsamhet och det under iakttagande af att
bägge perioderna så jämnt som möjligt förde-
lades på olika årstider.
Resultatet var att gossarne under den period,
de fingo vin, föreföllo föräldrarne mattare, söm-
nigare, mindre upplagda för andligt arbete, de-
ras sömn var oroligare, oftare afbruten och
därför mindre vederkvickande. Två af gos-
sarne märkte detta själfva så tydligt, att de
af egen drift bådo föräldrarna att förskonas
från vinet.
Ur medicinsk synpunkt är spriten, såsom en
framstående tysk universitetslärare vid en me-
dicinsk kongress yttrat, ett retmedel. »Bar-
nets kropp behöfver intet sådant, den måste
hållas frisk, hafva god luft, rörelse, god föda.
Men det är en kräftskada i vår tid, att hvarje
barn från det andra eller tredje året får dricka
vin och öl, och jag ville fästa uppmärksamhe-
ten därpå, att i synnerhet vi, som praktisera
i en stor stad, dagligen kunna öfvertyga oss,
att en af vår tids viktigaste sjukdomar, den
stegrade nervösa retligheten och den aftagande
nervösa motståndskraften, i hög grad ökas ge-
nom ett förtidigt missbruk af sprit.» Och han
tilläde, vändande sig till de närvarande läkarne:
»Jag ber er att hvarhelst ni har något infly-
tande alltid bestämdt framhålla, att man åt
små baru och åt unga personer endast allde-
les undantagsvis, men öfver hufvud taget icke
alls får ge något vin.»
(Forts.)
Up notisboken.
Kronprinsessans hälsotillstånd har under
den senaste tiden varit något mindre tillfreds-
ställande. Den försämring, som inträdde i hennes
kroniska lungkatarr vid återkomsten till Baden
sistlidne vår, fortfar ännu med betydlig slem-
afsöndring och envis hosta.
» Allas vår Lea», den uppburna författarin-
nan och då och då äfven som medarbetarinna i
Idun synliga fru Josefina Wettergrund, fyllde i
måndags 65 år. »En svensk kvinna», som redan
förr någon gång på ett formfulländadt och varm-
hjärtadt sätt i vår tidning gjort sig till tolk för
sina medsystrars sympatier, har på annat ställe
i detta nummer hugfäst »Leas» märkesdag.
^ Kvinnliga läkarestipendiater. Fredrika
Bremer-förbundets stipendier för kvinnor, som.
studera medicin, ha för innevarande år tilldelats,
det å 500 kr. med. kand. Berna Skog och det å
400 kr. med. kand. Sofia Holmgren.
Biskopsdolter folkskollärarinna. En
dotter till biskop Johansson i Hernösand söker
i år inträde i andra klassen vid Kalmar folk-
skollärarinneseminarium.
Telegrafkurs för kvinnliga elever tog den
1 dennes sin början vid telegrafverkets under-
visningsanstalt härstädes. Kursen, som räknar
ett 30-taJ deltagarinnor, kommer att fortgå om-
kring 3 % månader.
Selma Tagerlöfs förr omnämnda nya 2-akts-
drama gafs i fredags för första gången på Dag-
marteatern i Köpenhamn på föranstaltande af
komitén för kvinnoutställningen. Stycket heter
»S:t Annas kloster» och är ett medeltidsstycke
af mörk dramatisk ton. Det äger både stil, färg
och stämning — säger Nationaltidendës anmälare
— kort sagdt, samma lyriska makt, som genom-
går den talangfulla författarinnans öfriga arbeten,
men den dramatiska utveckligen är icke lycklig,
Maskineriet arbetar för tungt och handlingens
hjul synes stundtals stå stilla.
Någon entusiasm väckte stycket just ej och
resultatet blef blott en succès d’estime. Till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
