Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 38. 20 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 IDUN 1895
ken. Men den stora skillnaden i prisbillighet
mellan oskummad mjölk och smör, som fram-
trädde enligt det förra beräkningssättet, finnes
ej mera här. Smöret är visserligen något, men
endast obetydligt dyrare än den oskummade
mjölken, om man tager hänsyn till det verk-
liga förbränningsvärdet hos bägge.
En tabell, som för våra viktigaste födoäm-
nen angåfve huru mänga värmeenheter man i
hvart och ett af dem erhåller för en krona,
vore otvifvelaktigt af stort gagn, och ännu större
nytta gjorde tabellen, om den därjämte upptoge
huru dessa värmeenheter äro fördelade pä ägg-
hvita, fett och kolhydrat, ty vi fä icke förbise
att vår föda, för att vara tillfredsställande,
måste i riktig inbördes mängd innehålla alla
de tre olika slagen af organiska näringsämnen.
En blick på en sådan tabell skulle omedelbart
gifva vid handen, hvilka födoämnen äro billiga
och hvilka dyra, till hvilka födoämnen vi hade
att vända oss för att få den billigasteägghvitan, det
billigaste fettet och de billigaste kolhydraten.
Men här ställer sig en stor svårighet, näm-
ligen födoämnenas växlande pris under olika
år och under olika årstider, samt på olika or-
ter inom riket. Eör att en sådan tabell skulle
göra all den nytta, som med densamma afså-
ges, vore det därför nödvändigt, att den allt
som oftast utgåfves i nya upplagor och, såsom
almanackan, upprättades för olika orter.
Också äga vi för Sverige endast en enda
sådan tabell, hvilken hänför sig till de under
sommaren 1889 i Karlskrona rådande priserna.
De i denna tabell innehållna uppgifterna kunna
alltså icke på något vis uppfattas såsom all-
mängiltiga, men äro dock i viss mån ägnade
att belysa den föreliggande frågan, hvarför jag
här till slut skall meddela något ur densamma.
Hvad först totalsumman af värmeenheter,
som erhöllos för ett visst pris (här 10 öre),
beträffar, voro följande födoämnen billigast:
korngryn (2056 värmeenheter), potatis (1775),
groft, mjukt rågbröd (1609), fint rågmjöl (1532),
strömming (1453), kärnmjölk (1434), skalad ris
(1431), ärter (1428). Något dyrare (1300—1000
värmeenheter för 10 öre) ställde sig hvetemjöl,
hafregryn och fint mjukt rågbröd. Ännu dy-
rare (1000—-500 värmeenheter för 10 öre) voro
groft hårdt rågbröd, råg- och hveteskorpor,
ister, potatismjöl, oskummad mjölk, salt fläsk,
margarin, skummad mjölk, sirap. De dyraste
födoämnena (mindre än 500 värmeenheter för
10 öre) voro ost, allt slags kött samt fisk (med
undantag af strömming).
Denna sammanställning tillåter oss en in-
tressant inblick i det sätt, hvarpå födoämnena
fördyras genom en föregående behandling. Så-
lunda erhöll man för 10 öre i hvetemjöl 1322,
i hveteskorpor 705 värmeenheter ; -— i fint råg-
mjöl 1532, i mjukt rågbröd 1092 och i råg-
skorpor 954 värmeenheter.
Till billigaste pris köptes ägghvita i ström-
ming, kärnmjölk och ärter: för 10 öre fick man
i dem resp. 174, 133 och 100 gr ägghvita.
Mellan 70 och 50 gr ägghvita erhöllos för 10
öre i kalfkött, korngryn, torsk, skummjölksost,
groft, mjukt rågbröd, skummjölk och fint råg-
mjöl, och 50—25 gr ägghvita fick man för
10 öre i hafregryn, potatis, hvetemjöl, abborre,
kokkorf, flundra, oskummad mjölk, rågsiktbröd,
salt sill, fårkött och ris.
Den billigaste källan till fett utgjorde ister;
för 10 öre erhölls i ister 99 gr fett; därnäst
följde strömming, i hvilken man för 10 öre
fick 80 gr fett. 70 och 65 gr fett erhöllos
för 10 öre i margarin och fläsk, samt omkring
57 gr i färskt svinkött och i smör.
De billigaste kolhydraten erhöllos i de bil-
ligaste vegetabiliska födoämnena.
Jag skall icke utsträcka dessa sammanställ-
ningar längre, ty redan af dessa bör hafva
framgått, att en sådan tabell, som den hvarom
här är fråga, i praktiskt afseende vore synner-
ligen viktig och på samma gång lätt användbar.
■Sfr
Badrum i hemmen.
S
fta hafva vi, i tidningar och tidskrifter,
sett upprepas klagomålen öfver kvin-
nors brist pä renlighet, hvilken brist skulle
bevisas af det större antal bad, som serve-
ras på den manliga än på den kvinnliga
afdelningen i hvarje badanstalt. Lika ofta
hafva vi väntat att någon kvinna skulle, i
denna som i så många andra, om verklig
eller skenbar orättvisa vittnande fråga taga
till pennan, men då så ej skett vilja vi,
därtill manade af en -—• vi medgifva det —
föråldrad släng af ridderlighet, försöka oss
på att belysa det oberättigade i en sådan
beskyllning.
Först vilja vi yttra den åsikten, att skill-
naden i bad endast kan kontrolleras vinter-
tiden. Sommaren däremot är det alls icke
ovanligt, att fruntimren bada två — ja flere
gånger — om dagen, de som vistas på lan-
det nämligen.
En kvinnas skäl för att icke så ofta bada
på vintern kunna vara många andra än
bristande renlighet. Hon är t. ex. skygg
— vi tala om kvinnan såsom typ för sitt
kön och icke om öfverbildningens karrikatyr-
manlighetsfigur — för offentligheten och
särskildt rädd för offentliga badborstar,
offentligt badlinne och offentliga baderskor.
Skulle hon nu föra alla dessa utensilier med
sig, så blefve detta åter ett hinder, för att
icke tala om allt det offentliga som återstår.
Hon har ej sin tid så indelad som mannen,
oändliga knippen af småtrådar hålla henne
kvar vid hemmet, hon har en besvärligare
klädedräkt än mannen och — hon har tusen
andra utvägar för sina penningar ! Hon
blir hemma, hon badar i handfatet tills på
sommaren, då alla hinder blåsa bort och
hon i rent mänsklig frihet kan plaska i den
friska böljan långt från stadens »uppflutna
lik», som därtill i allmänhet »hafva legat
länge», »äro oigenkänneliga» o. s. v. i den
aptitliga stilen.
Vi hafva hört flere kvinnor yttra, att den
första »lyx» de skulle förskaffa sig, om rike-
domen kom på deras lott, vore — ett bad-
rum. Och vi tro, att där badrum finnas
inomhus, begagna kvinnorna dem lika ofta
som männen.
Till hvarje för ståndspersoner afsedd vå-
ning borde ett litet badrum kunna apteras,
och därtill vore de mörka kyffen, som nu
ej sällan användas till jungfrukammare,
mera lämpliga.
För hus med mindre lägenheter borde
ett gemensamt badrum finnas att i tur och
ordning af hyresgästerna användas, likasom
nu tvättstugorna.
För vår del se vi — vid ombyte af bo-
stad — först efter, om badrum finnes till
lägenheten, och råda alla hyresgäster att
göra detsamma, hvilken önskan hyresvär-
darne då snart skola finna rimlig och lätt
att tillmötesgå äfven i enklare lägenheter,
ty att de finnas i större och dyrare sådana
är ju redan vanligt. Låtom oss visa, att
vi vida gärna afstå från mer eller mindre
väl fastsatta gesimser utvändigt och mer
eller mindre granna takrosetter och mål-
ningar invändigt i vår bostad för att i deras
ställe bereda våra närmaste och oss själfva
den hälsa och trefnad, som det dagliga
badet skänker.
-b—.
–––*––-
Ur notisboken.
Drottningen lär komma att åtfölja konungen
på den resa till Norge han ämnar anträda i oktober.
Drottningen afreser med extratåg från Hok i
dag fredag kl. 7.40 e. m. samt anländer lördag
morgon till hufvudstaden. Då hon önskar till-
bringa natten i lugn och ro, skajl extratåget
stanna i Sömmen, en liten station i Östergötland.
Fil. d-.r Ellen Fries, som under någon tid
vistats i England, hvarest hon besökt universi-
teten i Cambridge och Oxford, har nu återkom-
mit till hufvudstaden för att återupptaga sin
rektorsplats vid Ahlinska flickskolan härstädes.
iKvinnorörelsen. Stockholm har i dagarne
gästats af miss Theresa Wilson, utsänd af ord-
föranden i den internationella kvinnoföreningen
som bildats i Chicago, lady Aberdeen, vice-
konungen af Kanada gemål. Målet för miss Wil-
sons resa är att taga kännedom om de i Europa
existerande kvinnoföreningarnas verksamhet och
att närvara vid tvänne kvinnokongresser som
skola hållas i Frankfurt och i London. I Stock-
holm har miss Wilson tagit kännedom om den
nya kvinnoföreningen och om Fredrika-Bremer-
förbundets verksamhet och har nu afrest till
Helsingfors för att därefter taga vägen till Tysk-
land, Schweiz och Italien.
$ ’
»For a noble Deed». Isabella och Sallie
Broadbent, två flickor i Florida, som lämnat verk-
samt biträde vid räddningen af besättningen å
strandade norska skeppet Catharine i augusti
månad .sistlidne år, ha mottagit silfvermedaljer
med kedjor från konung Oscar såsom erkänsla
för deras modiga handling. På medaljongerna
äro ingraverade krona och konungens monogram
samt orden: »For a noble Deed».
Kvinnlig stadskassör. I Säter har till stads-
bokhållare och stadskassör antagits fru Amanda
Klingberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
