- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1895 /
321

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 41. 11 oktober 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yiNNAN
^SSI

r-g^ft’sG’
É ’>-
Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.
N:r 41 (408) Fredagen den 11 oktober 1895. 8:de årg.
Prenumerationspris pr år: Byrå:
Klara Södra Kyrkog. 16,1 tr.
Redaktör och utgifvare: Ut ifnlngBtld: Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadttiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Iduns Modet., fjortondagsuppl.
Iduns Modetidn., månadsuppl.
Barngarderoben
» 5: —
» 3: —
» 3: —
Allm. telef. 6147.
Prenumeration sker å, alla post-
anstalter i riket.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Redaktionsaekr. : J. Nordllng.
Lösnummerpris 15 öre
(lösn:r endast för kompletteringar.)
Karolina Andersson.
f
arolina Andersson föddes pä gärden Ingelstorpslund den 17 nov.
1820. Hon var den näst yngsta af fem syskon, ocli modern dog,
då Karolina var blott fem är gammal. En femtonårig syster skulle
nu styra huset, och Karolinas barndom blef sedan väsentligen bero-
ende af faderns lynne och tycken. Denne var en förmögen bonde,
som höll mycket på sin värdighet, ej deltog i grofarbetet, utan blott
höll tillsyn och hade mycket
stora anspråk på sitt folk. Äfven
mot sina barn var han öfver-
drifvet hård och lät dem arbeta
vida strängare än någon dräng
eller piga i våra dagar. Dess-
utom var han ytterligt noga äf-
ven i småsaker,^och den som
råkade bryta af en synål, fick
nästan alltid uppsträckning där-
för.
Redan som halfvuxen fick
Karolina åtaga sig att jämte
en piga sköta ladugården. Det
var ett strängt arbete, ty med
undantag af höet måste allt
fodret (halm, potatis och drank)
bäras till ladugården. Dranken
bars i stora såar från bränne-
riet uppför två branta backar.
Men ändå måste tid att spinna,
väfva och sy tagas undan från
natthvilan.
Efter några år flyttade en
ogift farbror in i huset som
hyresgäst, och han tog sig nå-
got af de unga, skaffade dem
små nöjen emellanåt samt pen-
gar till kläder och blef deras
beskyddare, då så kräfdes. Mera
behöfdes ej, för att Karolinas
af naturen muntra lynne skulle
taga ut sin rätt och rädda hen-
ne från en alldeles glädjelös
barndom. Krafterna spändes väl
till det yttersta, men undan
gick det med lif och fart, och
i konsten att arbeta på en gång fort och väl var hon helt säkert
oöfverträffad.
Hon hade ett ypperligt minne och god sångröst: allt hvad hon
hörde berättas eller sjungas kunde hon återgifva, och snart var hen-
nes förråd af visor och roligheter så stort, att det aldrig tycktes
kunna tryta. Sålunda muntrade hon syskonen och kom arbetstiden
att gå fortare äfven för tjänar-
ne. Ja, inför hennes glädtighet
måste äfven faderns tvära but-
terhet ofta gifva vika. Någon
skola fick hon aldrig besöka.
Några veckors undervisning i
läsning af en gumma var allt.
Men själf lärde hon sig äfven
att skrifva, ehuru hon under
större delen af sitt lif föga an-
vände den konsten.
Emellertid hade hon vuxit
upp till en fager ungmö och
började kringsvärmas af friare.
I allt hade hon väl ett trettio-
tal, ty på hvarje bjudning var
hon den mest firade, både eme-
dan hon alltid vårdade sig om
sitt yttre, dansade väl och oför-
tröttadt samt visade sig vänlig
mot alla. Men hon såg längre
än till ytan. De kringboende
böndernas trasiga och smutsiga
barn verkade på hennes sinne
allt för afskräckande, för att
hon ej i hvarje yttring af oor-
dentlighet, skrytsamt slöseri el-
ler lust att festa skulle se ett
hot om framtida fattigdom och
nöd eller om ett på annat sätt
olyckligt äktenskap. Därför gaf
hon ock mången vacker, för-
mögen och ansedd bondson kor-
gen och väntade lugnt, tills hon
fann en, på hvars hjärtas guld
hon ansåg sig kunna lita.
År 1847 blef hon gift med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free