- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1895 /
334

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 42. 18 oktober 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 IDUN 1895
om, få göra nya bekantskaper, få vara lite
mera fria och lediga och, vet moster, oss
emellan sagdt, mången gång för att möj
ligen kunna uppspåra någon lämplig individ,
passande till man. Hur skola vi arma
stackare, som stanna kvar i boet, kunna
få bekräftelse på att vi ändå duga till något
och ej gå och lata oss dagen lång, som
många så snällt tro.»
»Ja, kära barn, jag vet ingen annan råd,
än att jag vänder mig till damernas egen
tidning och talar om förhållandet, så att
ni, om ock i ringa mån, få en liten upp-
rättelse. »
Det var hon ofantligt nöjd med och tac
kade mig på det hjärtligaste för mitt del-
tagande; så trippade hon af med ett bra
mycket gladare utseende än det, med hvilket
hon kom.
Ja, kära läsarinnor, tänk på flickan, och
om ni möta henne borta någonstans och
ni komina underfund med, att hon hjälper
till hemma, säg för all del ej med en skak-
ning på hufvudet: »Jaså, fröken är kvar
hemma och njuter sin frihet,» utan, jag
ber eder innerligt därom, säg i stället: »Jaså,
det hör numer till det ovanliga, att en
ung flicka trifs i sitt hem med alla dess
bestyr och omsorger och inte ger sig bort
eller tar någon anställning, som nu är så
modernt för burgnare flickor, ofta till stort
men för mindre bemedlade. »
Då skall ni få se, hur hon lyser upp af
inre förnöjelse, att för en gång få höra en
sådan åsikt — och här har ni min hand
och ett hjärtligt tack för vänligheten på
köpet.
Moster Johanna.
–––––––-*J*–––––––-
Velocipedåkande damer
oeh moral.
S
et berättas om Sarah Bernhardt, att hon
nyligen uttalat sig på följande sätt
angående kvinnans hjulridt:
»Jag är af den åsikten, att hjulryttar-
manin är på väg att omskapa våra seder
långt grundligare, än man i allmänhet an-
tar. Alla dessa unga fruar, som med lidel-
sefull ifver hänge sig åt hjulsporten, för-
summa till största delen det husliga och
familjelifvet. Jag vet inte, om det fysiska
intresset är starkt nog att tillåta oss helt
och hållet förbise den moraliska sidan.
Man säger visserligen: i en sund kropp en
sund själ. Men regler kunna ha undantag.
Och är det nu bevisadt, att hjulridten icke
medför någon fara för muskler och nerver?
— Men lämnom detta åsido; moralen måste
stå framom allt. Det tyckes mig nämligen,
att detta utelif kan ha farliga och allvar-
samma följder. Och hvad beträffar kosty-
men — finner ni inte många kvinnors en-
tusiasm för den föga dekorativa manliga
kostymen högst märklig, medan männen
själfva kanske äro föga stolta öfver denna
dräkt?»
Då detta uttalande aftryckts i många tid-
ningar, torde det väl förtjäna en något när
mare belysning. Först må med skäl be-
tviflas, att hustrurnas och flickornas seder
kunna omgestaltas genom velocipedåkandet,
då däremot obetingadt måste medges, att
hjulsporten nu kan utöfvas äfven af kvin-
nor enbart på grnnd af den stora omhvälf-
ning, som idéerna undergått i de senaste
årtiondena. Förväxlingen af orsak och ver-
kan är något så vanligt, att det knappt
förvånar, men måste dock städse på nytt
afslöjas för att icke verka högst skadligt.
Det fanns också en tid, då man ansåg
det otillständigt, att kvinnor uppträdde
i teaterroller. Den tiden måste unga män
framställa de kvinnliga personerna i skåde-
spelen; men om fördenskull den sanna mo-
ralen skattades högre än nu, må lämnas
osagdt.
Hvad så rör hjulridtens fördelar eller fa-
ror i hälsoväg, kan väl näppeligen ännu
någon afgörande dom fällas. Rörelsen i
fria luften kan icke vara skadlig; däremot
är det mycket möjligt, att den ständiga
krokböjda ställningen på kroppen icke ver-
kar gynnsamt. Men detta vore väl en om-
ständighet att i lika hög grad beakta för
bägge könen, och dessutom kanske den på
något sätt kan undanrödjas. Märkligare än
alla öfriga invändningar synas emellertid
antydningarna om den skada, moralen och
familjelifvet skulle åsamkas genom kvinnor-
nas hjulridt. Kvinnornas forntida husliga
lif betingades af deras arbete i hushållet,
hvilket i ångans tidehvarf allt mera in-
skränkts. Familjelifvet möjliggöres icke af
kvinnorna ensamt, och just för att gagna
sin familj måste nu många hustrur och
döttrar söka sig förtjänst utom hemmet.
En Sarah Bernhardt borde bättre än många
andra veta detta.
Den härskande begreppsförvirringen är
dock så stor, att ofta just yrkesarbeterskorna
ej hålla för rof att beljuga och nedsvärta
dem af deras medsystrar, som göra dem
efter. Äfven dräktfrågan har allvarligare
sidor än en ensidig bildning månde dröm-
ma sig. Om kvinnan upphörde att vara en
mannens leksak, skulle det väl, för dräk-
tens vidkommande, hufvusakligen röra sig
om ändamålsenligheten, då ju åsikterna om
det sköna alltid bli bra skiljaktiga. Den
gyllene måttan borde förvisso äfven här
alltid fasthållas. J. Engell-Günther.
–––- *–––-
Ur notisboken.
Kronprinsessan Victoria kommer att af-
resa från Stockholm nästkommande tisdag den
22 d:s, detta på grund däraf, att läkarne anse,
det li. k. h. för sin hälsas skull nödvändigt må-
ste vistas i ett blidare klimat under den hårdare
årstiden. Kronprinsen har för afsikt att vara
sin gemål följaktig till Baden. Efter något uppe-
håll hos sina föräldrar i Karlsruhe fortsätter kron-
prinsessan resan södeiut, ledsagad af uppvak-
tande damer af sin hofstat samt kammarherren
grefve Magnus Brahe.

*


Afliden kvinnlig missionär. Fröken Lina
Amundson, medlem af skandinaviska alliansmis-
sionen, afled i Kina den 5 juli i en ålder af en-
dast 23 år.
*


Bikupan, den välbekanta försäljningslokalen
för svenska fruntimmersarbeten, belägen i n:r 21
Klarabergsgatan härstädes, kunde den 13 dennes
fira sitt 25-årsjubileum. Den öppnades nämligen
samma dag för 25 år sedan för att tjäna som
en förmedlingslänk mellanarbetsgifvare och arbets-
sökande kvinnor, hvilka ej ägde någon plats, där
de kunde afyttra förfärdigade arbeten. Att Bi-
kupan varit till nytta och verkat mycket godt
framgår däraf, att omsättningssumman för de
gångna 25 åren belöper sig till ej mindre än
614,579 kr. 40 öre, hvaraf 71,000 kr. influtit för
beställningar under de sista 10 åren.
För att fira minnesdagen hade en af Bikupans
första beskyddarinnor till sitt hem inbjudit alla
dem, som på ett eller annat sätt bidragit till
Bikupans stiftande eller medverkat till ofvan an-
förda vackra resultat. Från styrelsen för Säll-
skapet till arbetsflitens befrämjande och säll-
skapets arbetskomité lämnades till vice ordföran-
den en utsökt vacker, af Bikupans arbeterskor
förfärdigadminnesgåfva. Talhöllos,skålardruckos,
gratifikationer utdelades till de i försäljningsloka-
len anställda och stämningen var i hög grad
sympatisk och animerad.
Kronprinsessan, som städse på det varmaste in-
tresserat sig för Bikupans ändamål och utveckling,
hade tillsändt de församlade sina hjärtliga lyck-
önskningar i anledning af den glada högtiden
och dessutom låtit tillställa Bikupans verkstäl-
lande direktris ett vedermäle af sin sympati för
Bikupans verksamhet.
–––- ¥––––––-
F ea ter oeh m usik.
Kungl. operan uppförde i onsdags f. v. för för-
sta gången Cherubinis sångspelsopera »Vatten-
dragaren», hvilken ej gifvits härstädes sedan år
1886. Den vackra och melodiösa operan med
sin på samma gång enkla och nobla musik, af
klassisk renhet och stilfullhet, erhöll ett särdeles
godt utförande. Libretton är visserligen något
långdragen, men dess innehåll betingar goda
spelkrafter. Hr Lundqvist förtjänar ock härvid-
lag att nämnas i främsta rummet. Hans Mikeli,
vattendragaren, förlänades den rätta karaktären
af oegenyttig trohjärtenhet och godmodig glädtig-
het, färdig som han är att i trots af alla faror stän-
digt hjälpa alla, utan att tänka på sig själf. I
vokalt hänseende förtjänar den populäre konst-
nären ock loford. Värdigt vid hans sida stodo
fru Östberg(Constance) och hr Strandberg (Armand).
Båda skötte sig i vokalt hänseende förträffligt.
Hr Lundmark var likaledes denna afton vid god
disposition och sjöng Antonios lilla parti känsligt
och varmt. Bland de öfriga förtjäna att omnäm-
nas fröken Karlsohn samt hrr Sellergren och Ny-
gren. Musiken, bland hvars många vackra num-
mer vi särskildt vilja nämna första aktens båda
finaler, andra aktens soldatkörer, utförda med
verklig kläm, Mikelis kupletter m. m. samt icke
minst den praktfulla overtyren, tilltalade lifligt
de ganska talrika åhörarna, hvilka ej sparade på
bifallet. Sålunda inropades hr Lundqvist efter
andra akten ej mindre än fyra gånger och fru
Östberg erhöll en lagerkrans. Kapellmästaren A.
Hallén anförde.
Som föreställningens slutnummer gafs en balett
af Glasemann, kallad »Orientaliska bilder», med
musik ur Rubinsteins opera »Ferramor». Det
hela var vackert och intagande. —
Humperdincks opera »Hans och Greta» har
nu åter kommit upp på repertoaren, och torde
denna repris komma att väcka allmän tillfreds-
ställelse. Vi återkomma till densamma.
Äbonnementsaftnar komma äfven under inne-
varande spelår att inrättas vid k. operan, dock
under förutsättning att ett tillräckligt antal abon-
nenter antecknar sig före den 28 dennes. Abonne-
mentet skulle i sådant fall omfatta 25 föreställ-
ningar med början någon af de första dagarne
i november. Abonnent åtnjuter 10 à 20 proc.
rabatt å de ordinarie biljettprisen samt har där-
jämte den förmånen att. hafva sin plats gifven
samt slippa erlägga förköpspris.
Första symfonikonserten gifves i morgon lör-
dag efter ett väl valdt program. En allmän ön-
skan torde vara, att dessa symfonikonserter åter-
komma litet oftare än under förra spelåret.
K. Dramatiska teatern gaf i lördags för fullsatt
salong sitt andra nya program för säsongen. Det
inleddes med en liten elegant fransysk förpjäs
kallad »Fastighet till salu», i hvilken det egent
ligen var fru Hoving, som genom sitt spel för-
mådde fängsla publikens uppmärksamhet i någon
nämnvärd grad.
Aftonens intresse knöt sig emellertid kring
Jonas Lies treaktskomedi »Glada fruar». Det är
andra gången som den friskaste och sundaste af
alla norska författare försöker sig som dramaturg
— utan att lyckas. »Glada fruar» afhandlar —
naturligtvis höllo vi på att säga — ett äktenskap
som blir olyckligt på grund af mannens otrohet
och förf. låter oss skymta en hel rad af andra
äktenskap i samma »större norska sjöstad», där
handlingen tilldrager sig, hvilka äro olyckliga af
samma skäl. Att motivet börjar blifva till leda
utslitet finge väl så vara, om en enda ny syn-
punkt gåfves, ett nytt uppslag funnes. Men
»Glada fruar» saknar just detta. Därtill är styc-
ket dramatiskt omöjligt såsom saknande hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free