Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 44. 1 november 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898 IDUN 351
Barndomsminnet
t/jår strålar en stjärna uppå min stig
Åj och lifcar det tröttade sinnet
samt lockar■ tanken med makt till sig.
Den stjärnan -år barndomsminnet.
Om barnatro och om barnafrid
förutan all oro och villa
hon hviskar till mig med stämma blid
och lyser med glans så stilla.
Hon talar om jublande fröjd och sång
i barndomens soliga tider.
Och uppå dess löjen, lekar och språng
en underbar glans hon sprider.
Hon glänser tillika med fagert sken
på hembygdens ångar och hagar,
dår hoarje kulle, hvar tufoa och sten
var lekplats i forna dagar.
Dock aldrig en renare glans hon har,
ån när genom minnena alla
på fädernehemmet, på mor och far,
dess strålar förklarande falla.
De kåra, vördade drag jag då ser
samt kärlek i blickar så blida.
En sådan kärlek ej finner jag mer
bland män’skor i världen vida.
Din glans då öfver min lefnad sprid,
du strålande barndomsminne!
Och tala om kärlek, om tro och frid
alltjämt till hjärta och sinne!
Fanny Chrysander.
–––- *–––-
Ur notisboken.
Drottningens gåfva till Sofiakyrkan i
Jönköping afsändes i dagarne till sin bestäm-
melseort frän hofjuvelerarfirman C. G. Hallbergs
atelier härstädes, där den förfärdigats.. Den stor-
artade gåfvan utgöres af en fullständig uppsats
kyrksilfver, bestående af kalk, vinkanna, oblat-
ask och patén. Denna uppsats har på sin tid
v.äckt stort och berättigadt uppseende, då den
var exponerad vid Chicagoutställningen, där den
äfven vann pris. Den är hållen i gotisk stil med
en utomordentligt rik och stilenlig Ornamentik i
drifyet och ciseleradt arbete med inläggningar af
olikfärgad kristall. Synnerligen praktfull är ut-
smyckningen å vinkannan och kalken, där äfven
den kyrkliga gotikens underliga symbolik kom-
mit till sin rätt. Hvarje pjäs är försedd med
inskriptionen : »Skänkt af drottning Sofia till
Sofiakyrkan i Jönköping 1895». Det hela är ut-
fördt i förgyldt silfver och utgör tvifvelsutan det
yppersta af svensk guldsmedskonst, som på länge
förfärdigats för kyrkligt ändamål.
Redaktör F. T. Borg f. Med denne man,
som i förra veckan afled i Helsingborg, har en
af de ädlaste förkämparnc för kvinnans rättig-
heter i vårt land gått ur tiden. Hvad hr Borg
i sagda syfte verkat hafva vi redan en gång ut-
förligt framhållit (se n:r 9 af Idun för år 1891)
och påminna nu endast om ett par af de vikti-
gaste segrarna, som han vunnit för kvinnosaken,
nämligen kvinnans rätt till inträde i skolråd
och fattigvårdsstyrelse samt höjande af kvin-
nans äktenskapsålder, hyilka båda riksdagsbeslut
nu äro gällande lag.
Ända till det sista tog den ädle och varmhjär-
tade mannen liflig del i redigeringen af sin tid-
ning, Nyaste Öresunds-Posten. Han efterlämnar
maka, med hvilken han lefvat i det lyckligaste
äktenskap, och som varit honom en förträfflig
hjälpreda inom hans affär. Ett mera gästfritt
hem än det Borgska torde ock hafva varit svårt
att uppleta. Frid öfver den bortgångnes minne !
*
Kvinnoklubben sammanträdde till årsmöte
den 24 okt. i sin lokal, Norrlandsgatan 17.
Års- och revisionsberättelsen för det nu till-
ändagångna åttonde arbetsåret upplästes, hvar-
vid full ansvarsfrihet lämnades den afgående
styrelsen. Enligt årsberättelsen har kluhben un-
der året, utom den sedvanliga årsfesten för barn
och några mindre fester, haft 18 ordinarie sam-
kvärn, hvarvid diskussion, föredrag eller musik
och sällskapsnöjen förekommit. Klubbens hem-
trefliga lokal, som med sitt bibliotek, piano och
tidningar hela dagen står till medlemmarnes dis-
position, har varit rätt lifligt besökt. Vid före-
taget val af styrelse blefvo följande styrelsele-
damöter utsedda : fröken Hanna Andersson, ord-
förande, fröken Ch. Nyqvist, kassaförvaltare, fru
M. Asp, fröknarna Ch. Bandelin, A. Indebetou,
H. Sandström, A. Tibell och S. Gumælius. Till
styrelsesuppleanter utsågos fruarna N. Frölander,
A. Grafström och Th. Burgman samt fröken A.
Rosling.
*
Teater och musik.
Kungl. operan återupptog i onsdags f. v. Hum-
perdincks särdeles vackra och intressanta opera
»Hans och Greta». Operan,, som redan under
förra säsongen väckte det lifligaste bifall, har
tydligen goda förutsättningar att ganska länge
hålla sig kvar på scenen. Innehafvarne af de
båda titelrollerna äro de samma som förut, näm-
ligen fröknarna Isindegren och Sparrman. De gif-
va i yttre måtto god illusion åt de båda sa-
gobarnen och sjunga sina partier erkännansvärdt,
särskildt den förstnämnda. Fröken Sparrmanns
intonation skulle nog ock vinna ännu mera i
säkerhet, om höjdtonerna ej forcerades för myc-
ket. — Hr Lundqvist är särdeles förträfflig som
kvastbindaren, och hans hustru har i fru Almati-
Bundberg fått en bättre representant än förut.
Ny för aftonen var därjämte fröken Thulin, hvil-
ken i sandmannens lilla parti visade, att hon
förfogar öfver en vacker och som det tyckes
ovanligt jämnt utbildad stämma. Fru Strandberg
och fröken Frödin utförde som förut häxans och
daggmannens roller. Häxridten har vunnit mera
i illusion än förut.
Samma afton uppfördes »På Sicilien» med hr
Morello som Turiddo och fröken Gherlsen som
Santuzza. Den förre visade här liksom i »Pa-
jazzo», att han bäst lämpar sig för dylika spelbara
partier, där starka uttrycksmedel behöfva använ-
das. Han gaf en förträfflig bild af Turiddo, om
han ock i sången måste stå afgjordt tillbaka för
hr Ödmann. Fröken Gherlsens Santuzza hade
intet märkligt att uppvisa vare sig i spel eller
sång. Denna roll har här förut haft bättre re
presentanter. Åtskilliga slitningar i körerna för-
märktes) Iscensättningen var ny och betydligt
mera tilltalande än förut.
Södra teaîern gaf i tisdags för första gången
»Stora Mogul», operabuffa i 3 akter af Chivot
och Duru, musiken af Edmund Audran. Hufvud-
rollerna innehafvas af fröken Lindzén och hr
Klinger. Vi återkomma härtill i nästa nummer.
Fru Sanderssons till i måndags annonserade kon-
sert måsteinställas på grund af sångerskans opass-
lighet.
Musikaftnar komma äfven detta år att anordnas
af hrr Stenhammar och Bäck. De varda tre. Vid
den första utföres fransk, vid den andra slavisk
och vid den tredje svensk musik. Abonnements-
biljetter finnas att tillgå i Abr. Lundquists mu-
sikhandel.
Eleonora Duse, den framstående skådespelerskan,
kommer enligt meddelande från k. operans di-
rektion, att uppträda å k. operan i midten af
december. Hennes första uppträdande torde bli
den 13 eller 14 december. Repertoaren omfat-
tar »Kameliadamen», »Cavalleria rusticana», »La
locandiera», »Nora», »Claudes hustru» och »Hem-
met».
–––––-*–––––-
»Ett passande parti.»
Skiss af Adolf Hellander.
§
egern var ändtligen vunnen, influensan drif-
ven på flykten, det afdomnade sällskapslifvet
hade fått nytt blod i ådrorna och balerna
voro i full gång. Manufakturhandlarnes butik-
fönster prunkade med de präktigaste brokader
och lätta, luftiga tyger, draperade i mjuka veck
framför de elektriska lamporna. Om aftnarna
syntes våningarna här och hvar vid de förnäm-
ligare platserna rikt upplysta och på de snöbe-
täckta gatorna ilade täckslädarne om hvarandra.
Man var med ett ord midt upp i vintersäsongens
nöjen. Den infann sig måhända mycket sent,
men dess mera efterlängtad och välkommen, icke
minst af de danslystna unga damerna.
Äfven brukspatron Perlgrens våning vid Sture-
gatan skimrade af ljus från kristallkronorna, och
en mild, behaglig värme spred ..sig genom de
modernt .möblerade salongerna. Ännu voro de
dock fria från gäster, ty klockan var icke ens
sju och bjudningarne voro utfärdade till klockan
half åtta, men i afvaktan på hvad som komma
skulle, trippade den lilla korpulenta, men rörliga
brukspatronessan omkring i rummen för att se,
att allt befann sig i behaglig ordning. Långsamt
och med trött min följde brukspatronen i sin
gemåls farvatten, i det han allt emellanåt drog
i frackens framstycken för att få den ihop om
den trinda magen. Slutligen satte han sig tungt
i en ländstol, knäppte ihop händerna och suc-
kade.
»Seså,» skrattade brukspatronessan, i det hon
vände sig om, »suckar du nu igen, kära An-
ders!»
»Ja vet du, Anne-Sofie, jag kan inte hjälpa
det,» pustade brukspatron. »Nog tycker jag att
vi gamla människor växt ifrån sådant här koli-
fej. När jag sålde Edskvarna och gaf efter för
din önskan, att vi skulle bosätta oss i Stockholm,
så trodde jag i min enfald förstås, att vi gamla
barnlösa gråningar skulle få tillbringa våra åter-
stående dagar i frid och ro, efter allt släp och
bråk. Jo, vacket ock — vi hade väl ej kommit
i ordning, i höstas i den här grannlåtsvåningen,
förr än du började trumma ihop folk ... åh, herre
Gud, ett sådant geni du har, Anne-Sofie, att trum-
ma ihop folk!»
»Ja, var glad åt det, min gubbe, annars skulle
väl mossan växa öfver oss, och det har jag åt-
minstone inte lust till. När man suttit hela sitt
lif uppe i Bergslagen med ett stort hus, med
släp från morgon till kväll, så kan man behöfva
litet salongslif på gamla dar — isynnerhet då
man har råd till det ... eller ha vi inte det,
kanske?»
»Jo, bevars, men — om det är något nöje, det
är frågan.»
»Det är vår plikt, Anders.»
»Jaså, det också! Mot hvem, om jag får fråga?»
ö
fH
f3
04
ra
■r—1
S-*
p*
Fh
:c3
Ï5Û
43
33
ra .m
■B—i
c3 **
£50 Cj
oc3
w-
p
:0
Pi
W
dl
£
10
é
■ o
»Mot världen, min vän, och ...»
»Vårt eget kött, ja,» mumlade brukspatronen.
»Sa’ du något? — Och så, kära Anders, tycks
du glömma, att du har en myndling. Ella är
vacker, rik, har nyss kommit hem från pensio-
nen i Paris och hon måste ut i världen för att
kunna göra ett passande parti.»
»Och tror du, Anne-Sofie, att en flicka som är
vacker, rik och därtill god och förståndig, behöf-
ver vår hjälp för att få sig en man? Den sa-
ken drar hon nog försorg om själf.»
»Du kanske hörde, att jag sa’ ett passande
parti.»
»Passa mig hit och passa mig dit!» Nu bör-
jade brukspatron låta ond. »När en flicka blir
kär i en hederlig karl, som har guld i hjärtat
och stångjärn i karaktären, så är det ettpassande
parti — det är min religion i den vägen, och den
tror jag var din också, den tid jag inte hade en
aning om att få ärfva morbror min. Tänk på
din egen ungdom, gumman min, och kör hög-
färdsanden ur bröstet på dig.»
»Seså,» ropade brukspatronessan, »är jag hög-
färdig nu också!»
»Jo, det är just, hvad du är, Anne-Sofie, lilla.
Du börjar svärma för baroner och löjtnanter,
sedan du kom till hufvudstaden. Det heter, be-
vars, att det är för Elias skull, men katten vete,
om det inte är för din egen.»
»Åh, du borde riktigt skämmas, Anders ! *
Brukspatronessan såg smått rasande och för-
lägen ut, men hejdade sig, då hon hörde en dörr
till de inre rummen öppnas och fräset- af en
klädning närma sig.
I dörröppningen till salongen uppenbarade sig
£ Ç2
01
H
<
Ü
Extra fin Marsala
(Qualité Inghilterra) härstädes lagrad sedan 1891. Vid Tf. A. Nydahl & C:o
undersökning af härv. handelskemist befunnen enl. analys Stockholm, 2 sturcpian.
fullgod. Pris kr. 1:25 pr butelj. Finnes endast bos Efts- och Aiim. telefon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0355.html
