Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. 8 november 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 DUN 357
Visserligen hade skattsedlarnes poster för
undervisningsväsendet stigit icke obetydligt,
och det fanns nog ännu personer, som kno-
tade öfver de »dryga kontributionerna»,
men i allmänhet hade man kommit till den
åsikt, att hvad som kostas på en väl ord-
nad undervisning är en välsignelserik spar-
penning, samt att en sådan undervisning
icke kan undandragas någon och ej heller
är för någon öfverflödig.
Emellertid hade Gulla redan för några år
sedan hunnit en ålder, då de olika könens
undervisning i de flesta fall skildes åt. Det
var vanligtvis endast de flickor, som skulle
ägna sig åt vetenskaperna eller utbilda sig
till läkare, advokater och innehafvare af
juridiska ämbeten eller ville slå sig på dju-
pare teologiska studier, som läto inskrifva
sig vid högskolorna, af hvilka det i senare
hälften af 1900:talet funnos fem, nämligen
i Upsala, Lund, Stockholm, Göteborg och
Visby. Bland dessa hade Stockholms hög-
skola största antalet studenter af båda kö-
nen. Denna högre undervisningsanstalt hade
i lång tid efter sitt upprättande fört ett
tynande lif, men blomstrade sedan upp gan-
ska hastigt, efter det att en juridisk fakul-
tet där bildats samt att högskolan fått exa-
mensrätt. Nu hade Stockholms högskola
redan i lång tid haft stort anseende både
inom och utom landet samt .besöktes af
ett icke ringa antal studenter af båda kö-
nen från främmande land, i synnerhet rys-
sar och asiatiska folk.
Fru Alva hade studerat vid Stockholms
juridiska fakultet och där tagit sin rätts-
grad. Såväl hon som hennes man, den be-
kante, högt aktade fonografhandlanden Bern-
hardson, hade önskat, att deras dotter Gulla
skulle följa sina bröder till högskolan för att
där fortsätta studierna och möjligtvis ägna
sig åt juridiken eller medicinen, hviken nu-
mera fordrade en studiekurs af endast fem-
år, men den unga flickan föredrog att in-
skrifva sig vid den undervisningsanstalt för
hushållskemi, som hade upprättats i början
af 1900:talet, en specialskola med stort
anseende, hvilken förmodades komma att
snart införlifvas med kemiska institutet vid
Stockholms högskola.
Redan i slutet af 1800:talet hade man
kommit till insikt om nödvändigheten af
att hushållskemien gjordes till föremål för
särskildt studium — samt att i synnerhet
matlagningen sattes därmed i sammanhang.
»Litet kemi bör höra till en husmoders bild-
ning, » sade man, men småningom fann
man, att det icke vore tillräckligt med »litet»,
inhämtadt så där nästan på lek och med en
tillsats af själfironi, utan att matlagningen
borde göras till föremål för allvarliga stu-
dier samt att en »köksvetenskap», med
hvilken man förut skämtat, vore något som
borde tagas på fullt allvar. Man förlöjligade
den ej längre, utan studerade den ganska
grundligt under ledning af särskilda köks-
vetenskapsidkare af båda könen.
Hvad en aktad förf. sagt så där omkring
1890 fann man nu utgöra en djup och an-
märkningsvärd sanning, att »maten öfvar
ett mycket stort inflytande på både vårt
andliga och kroppsliga befinnande», samt
att då det ej är likgiltigt med hvad man
eldar en vanlig ångmaskin, bör det vara
det så mycket mindre med den komplicera-
de maskinen vår kropp.
Detta insågo både herr och fru Bernhard-
son, och som äfven fruns gamla mor, som
var född på 1800:talet, icke riktigt förmåd-
de fatta den stora betydelsen af en fullt
vetenskaplig matlagning, var hon dock så
mycket upplyst af 1900:talets högre bild-
ning, att hon insåg nyttan af undervisning
i hushållskemin och hade ingenting att in-
vända mot, att lilla Gulla fick följa sin
böjelse och inträda i den ofvannämnda ve-
tenskapliga fakulteten.
Claes Lundin.
–––- %–––-
Prinsessan Maud.
i m
Kronprinsessan Lovisa af Danmark är och
förblir dock alltid »vår egen sessa» och
hennes barn den folkkäre konung Karls
barnbarn. Därför ligga äfven deras öden
svenska hjärtan närmare än de flesta andra
små prinsars och prinsessors. I dagarne
har nu en af dem, den unge danske prins
Karl, gått åstad och förlofvat sig med sin
engelska kusin Maud — och här bringar
Idun den lyckliga fästmöns porträtt.
Det blef alltså intet af med partiet mellan
den unga drottning Vilhelmina af Holland
och just samme prins Karl, hvilket det be-
ställsamma ryktet för ej länge sedan före-
bådade.
Förlofningen mellan prins Karl och prin-
sessan Maud kom oväntadt till och med
för det unga parets närmaste släktingar.
Innan prinsessan i onsdags förra veckan
lämnade Danmark jämte sin moder och
syster, hade prinsen vunnit sin kusins »ja»
under förutsättning af hennes höga föräld-
rars samtycke. Så ingick detta, och prinsen
anförtrodde sig åt sin fader, kronprinsen,
som strax begaf sig ut till Bernstorff för
att meddela det unga parets önskan för
konungen och drottningen och inhämta deras
samtycke till förbindelsen.
Prins Karl, som är född den 3 augusti
1872, är danska kronprinsparets näst äldste
son. Tack vare sin höga släkts traditioner
och sitt eget käcka väsen kan han glädja
sig åt stor popularitet.
Prinsessan Maud, yngsta dotter till prinsen
och prinsessan af Wales, är född den 26
november 1869 och sålunda tre år äldre än
sin trolofvade. Hon är i hög grad afhållen
i sitt fädernesland. I sitt nya fädernesland
skall hon likaledes helt visst blifva mottagen
med öppna armar och öppna hjärtan.
–––- *–––––-
”Den siste athenaren”.
fag suttit där länge i drömmarnes värld,
det började redan kvällas —
min tanke gått ut på undersam färd
till forntidens stolta Hellas.
»Den siste athenarn» framför mig låg
i aftonens sista ljusning,
så ljöd för örat hvad varm i håg
jag nyss där läste med tjusning!
Ett skimmer dröjde på bokens blad —
en sista, darrande strimma
förgyllde så härligt rad vid rad
i strålande kvällsolstimma;
mitt öga där skönjde en skymt, en flik
i drömtung, döende dager
af skönhetsmättad och ljus antik
med doft af grönskande lager!
Och där Narkissos ! Vid källa sval
han sitter i sorgsen längtan —
han söker, söker sitt ideal
med undrande vemodsträngtan —
han lärt att känna sig själf, sitt jag,
sin inre tomhets elände —
han spejar i öster den nya dag,
han anar den Gudasände ...
Och morgonrodnaden bryter röd
fram öfver tidens släkten,
men blod och strider och ve och nöd,
de följa den nya välden.
Dock — sist den vinner, den ljusa makt,
och längtande anden frias,
och fram går dagen i härlig prakt,
och segern tillhör Messias!
Antik och kristendom så till ett
i sanning och ljus ha blifvit;
hvad siste athenarens aning sett,
den nya dagen har gifvit.
Den sak, han stred för, den kämpar än
här segervisshetens strider —-
»den siste athenaren» går igen,
odödlig i alla tider.
Jag suttit länge i drömmar så —
där ute suckade vinden ...
I aftontimme jag kände då
en pärla dallra på kinden —
den vackra synen nu hade flytt,
det mörknat ute och inne,
och tung föll sorg i min håg på_ nytt
och vemod i själ och sinne.
Som nyss den strålande dagen bröts
af höstnattens kulna välde,
så nyss ock en skimrande saga slöts:
en höststorm siaren fällde.
När sommar’n sjungit sin svanesang,
sig sorg kring Ekliden sänkte.
— Nu är han borta — han, som en gång
■»Den siste athenarn» oss skänkte.
En svensk kvinna.
–––- *–––-
Från Iduns läsekrets.
Lysande framtidsutsikter.
8
- iden för platsombyte är nu inne. Det är ett
g idkeligt spring på allt hvad kommissions-
J kontor heter. Här en nosig jungfru, som ej
kan åta sig att skura af ett golf. Nej, det vore
naturligtvis under hennes värdighet. Då lämnar
hon hellre lönen, kanske en 15 à 20 kr. i må-
naden, till någon annan. Det kommer väl ej på
frågan, skulle hon skura, — nej, fy då! Och en-
sam i ett 5 personers hushåll, det kunde hon
visst ej stå ut med. Nej, hon vill ha något
bättre ! Som uppasserska eller i — någon treflig
affär. Hon måtte väl se bra ut och vara fin ! —
Hvad behöfs väl mer?
Hon hinner just lämna kontoret, då jag för-
vånad vänder mig till »fröken».
— Kan hon, en person ntan egentlig skolbild-
ning, få en affärsplats ? Ger ni jungfrur sådana
platser, och få jungfrur sådana löner? Hvad få
då vi, som i åratal läst och arbetat? Hvad få
då vi, som fått en dyrbar uppfostran, som kostats
Juvelerare Kungar,
K. ANDERSON Broscher,
1 Jakobstorg 1
Armband, Kedjor,
Kedjearmband, Nålar,
Bref besvaras omgående.
Silfverarbeten,
Bordsilfver.
Modernast!
Solidast!
Billigast !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
