Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 17 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U
SfMï ’ ’
was
ÿ:§i-i
■ ■ - -
yiNNAN
Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.
N:r 3 (422) Fredagen den 1? januari 1896
. Redaktör och utgifvare:
ciS47 ’ FRITHIOF HELLBERG.
— o Träffas säkrast kl. 2—3.
er å alla post- –––
i riket. Redaktionssekr.
9:de årg
Prenumerationspris pr år
Idun ensam .............................. fcr
Iduns Modet., fjortondagsuppl. »
Iduns Modet., månadsuppl........ »
Aimoiispris :
35 öre pr nonpareillerad.
Platssökande» o. »Lediga platser»
e för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
dska annons. "" "
je he1 gf fredag.
Lösnummerpris 15 öre
endast för kompletteringar.)
Barngarderoben.
J. Nordling.
pr nonp.-rad,
Adélaïde Ehrnrooth.
gjuttio är fyllor i dag, den 17 januari, den finska kvinna, livars
namn läses här ofvan, en respektabel ålder i denna de talrika
strömningarnas och fejdernas nervösa tid, unnad helt säkert fä af
representanterna för de yngre generationer, hvilka skola upptaga de
äldres arbete, sedan dessa slutat sitt lifsvärf. Och dock kunna
vi saga, att. här ej ännu skönjas spår af ett afstannande, en läng-
tan efter hvila. Om ock kin-
den fårats och locken grånat,
klappar dock hjärtat fortfarande
varmt för den sak, hvars fram-
gång hon ägnat nära nog hela
detta långa lif, och att tanken
ej mist något af sin skärpa,
därom vittna de inlägg i dagens
mest brännande frågor, dem den
aktade författarinnan ända in i
senaste tiden gjort, inlägg, hvari
— vi våga uttrycket — ung-
domsglöden ännu märkbart fram-
lyser.
Efterföljande uttalande skall
bättre än något annat karak-
tärisera fröken A. Ehrnrooths
arbete i kvinnosakens tjänst.
Dessa ord yttrades af en annan
välkänd finsk kämpe för kvin-
nans frigörelse ur sekelgammalt
förtryck, fröken Alexandra Gri-
penberg vid en fest, som Finsk
kvinnoförening 1887 föranstal-
tade för fröken E. :
»En gång när den finska kvin-
nans historia skall skrifvas, »
yttrade hon, »skall häfdateck-
naren stöta på stora svårigheter.
Han skall bland annat nödgas
ur romantiskt uppskrufvade teck-
ningar och sparsamt förekom-
mande tidningsuppsatser i svam-
lande anda konstruera en bild
af de då rådande tänkesätten
angående kvinnans ställning.
Men efter medlet af 1860-
nlet skall don hand, som i bibliotekens dammiga volymer söker den
finska kvinnans spår, allt oftare finna icke blott hennes eko, men äfven
henne sjalf. Han skall finna, att hon från denna tid långsamt, men
säkert begynte vakna till insikt af, att en förändring förestode också
tor henne att dc idéernas frön, som flögo öfver världen, hade ned-
fallit afven har, grott och spirat upp. Och han skall tidigast, långt
förr än annorstädes, finna spåren
däraf i de skrifter, som bära
författaremärket A—i—a. Han
skall finna, att den finska kvin-
nan funnit sin första iepresen-
tant uti henne, som stod bakom
detta märke, och att hon aldrig
skydde att träda i främsta ledet
uti kampen för en rättvis sak.
Men man behöfver icke vara
häfdatecknare för att redan nu
inse detta. Äfven vi, hennes
samtida, hafva lärt att i henne
se den första kvinna, som i
Finland upptog bördan och äran
af att föra sina systrars talan.
Vi minnas alla, huru det små-
ningom bief en vana att med
hennes signatur förena tanken
på ett oförskräckt och outtrött-
ligt arbete för våra rättigheter.
Innan en idé får sin offentliga
förespråkare, har hon icke blif-
vit rotfast. Det är kanske be-
tecknande för vårt unga, lifs-
kraftiga folk, som icke haft att
släpa på hela bördan af de stora
kulturfolkens lärdomar, att kvin-
nofrågan så att säga vid sitt
första uppvaknande hos oss fann
ett så klart, så helgjutet uttryck.
Ty om man jämför de första
uttalandena i A—ï—as skrifter
med hvad som blifvit skrifvet
i kvinnofrågan dc senaste åren,
skall man emellan dem finna
en skillnad endast i formen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
