Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 17 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 IDUN 1806
hur hon bäst skall kunna ställa råttfällan för sin
ogifte kusin. Och då gillrar hon opp locket sä
fint och sätter ett riktigt välluktande bete på kro-
ken och ställer sig själf pä lur med de rysligaste
hämndtankar mot alla världens män i hjärtat...»
»Å, hvilken hemsk teori!» utropade flere af da-
merna.
Men den gamle häradsliöfdingen, som kommit
in och oförmärkt åhört notariens tal, tog den
hemske teoretikern i kragen och sade barskt:
»Sitt nu inte här och prata gallimatias, utan
kom och tag ett glas med mig. Jag som haft
gumma i fyrtio år, måtte väl känna kvinnorna
bättre än ni ungtuppar. Jag skall säga dig, hvar-
för de styra till partier. Det är därför, att de
ska’ något ha att tjattra om.» Och under all-
mänt skratt försvann den gamle herrn, hållande
notarien under armen.
Hj. Cassel.
–––- *–––-
Falska läror smyga kring i tiden,
Deras stämma blir i stormen spord.
Lyssna till, Jtörrän din dag är liden,
llvilken framtid bådas för vår jord.
Höj din röst, när mörkrets väfnad spinnes,
Strid för dygd och sanning! Seger vinnes
Ofta af ett enda manligt ord.
A. A. Grafström.
––––- *––––-
Iduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
VII.
Om menstruationen och dess hygien.
Af
Doktor Karolina Widerströni.
g
roppens vård och omsorgen om dess nor-
mala utveckling tilldraga sig i våra da-
gar ett allt större intresse. Och med rätta,
ty en frisk själ trifves bäst i en frisk kropp.
En period, som af kvinnan särskildt förtjä-
nar uppmärksammas, då det gäller bevarandet
af hennes hälsa, är menstruationsperioden.
Menstruationen är det synliga fenomenet af
en periodiskt stegrad lifsverksamhet hos köns-
organen. Vid tidpunkten för en menstruation
inträda nämligen dessa i ett tillstånd af stark
blodöfvcrfyllnad. Inverkan häraf inom lifmo-
dern blir den, att blod så att säga silar igenom
kärlväggarna och tvärs igenom slemhinnan ut-
tränger på donnas yta. Från lifmoderns inre
fortskaffas blodet sedan genom dess halskanal,
genom slidan och ut ur kroppen. Samtidigt
med detta fenomen från lifmodern pågår emel-
lertid ett annat — och det viktigare af de
två — inom äggstockarna. Ett af deras många
ägg bringas nämligen till följd af blodöfver7
fyllnaden till mognad, väggen till det lilla rum,
uti hvilket det legat inneslutet, brister och
det slungas ut ur äggstocken —• för att sedan
vandra in i en af äggledarne och genom denna
in i lifmodern. När organen på så sätt så
att säga urladdat den spänning, i hvilken blod-
öfverfyllnaden försatte dem, går denna tillbaka
och de inträda i en relativ hvila, tills nerv-
systemet — organismens klocka — på gifven
tid ånyo manar fram den nyss beskrifna blod-
öfverfyllnaden.
Det ligger mycket nära till hands att an-
taga, det detta tillstånd af blodöfvcrfyllnad
skall göra dessa organ vid sagda tidpunkt syn-
nerligen känsliga för snart sagdt alla möjliga
inflytelser. Blodöfverfyllnad gör nämligen dels
ett organs nervändar känsligare, dels gör den
det lättare mottagligt för infektion — för de
gjukdomsalstrande mikroorganismernas inverkan.
I själfva verket är det ock ett af de säkrast
observerade fakta på kvinnosjukdomarnes om-
råde, att sjukdomens början ofta kan dateras
från någon menstruationsperiod, under hvilken
den sjuka utsatt sig för någon skadligt inver-
kande faktor, hvilken vid annan tidpunkt skulle
fördragits af organismen, eller för hvilken denna
skulle reagerat på annat sätt. Så åstadkommer
t. ex. ett för långvarigt kallt bad vanligen
blott ett allmänt obehag för några timmar,
eller blir följden t. ex. snufva eller reumatiska
smärtor. Taget under menstruationen bringar
det däremot ofta denna att stanna och fram-
kallar en mer eller mindre allvarsam, kortvarig
eller för lång framtid bestående, inflammation
i lifmodern eller äggstockarna.
Det är därför tydligen af stor vikt, att
kroppen under menstruationsperioden skötes på
ett rationelt sätt, att omsorg ägnas åt att lyaa
de bud, naturen gifvit för denna period.
Hos äfven den friskaste kvinna gör sig un-
der denna period, i synnerhet i dess början,
ett utprägladt behof af hvila gällande. Vidare
är känsligheten för temperaturväxlingar större
och kroppen har större behof af värme. Lyn-
net är känsligt och mera stämdt för sorg än
glädje.
Med stöd af dessa symptom och med tan-
ken fäst på könsorganens tillstånd under men-
struationen komma vi osökt till följande reg-
ler för förhållandet under donna period:
Alla mera betydande kroppsansträngningar
böra undvikas. Mot denna regel syndas ganska
ofta. Så kan mången ung dam dansa en hel
natt på en bal, utan att akta på sin tillfälliga
kroppsliga svaghet. Och dock är under denna
period dansen ett bland de farligaste nöjen hon
kan deltaga uti, ej blott på grund af den öfver-
måttan häftiga och långvariga kroppsrörelsen,
utan ock genom det sinnenas rus, som är nä-
stan oskiljaktigt från dansen, samt genom de
starka temperaturväxlingar, som den dansande
så ofta — och så gärna — utsätter sig för.
Äfven långvariga och häftiga ridter, skrid-
skoturer och långa promenader böra försakas
under menstruationen ; så ock annat sport, äf-
vensom friskgymnastik. Mera ansträngande
kroppsarbete bör inskränkas, särskildt när det
tar i anspråk de nedre kroppsdelarna, t. ex.
sömnad på maskin.
För den kroppsarbetande kvinnan kan det
nog mången gång vara svårt att tillbörligt skona
sin kropp under menstruationsperioden. Lyck-
ligtvis är emellertid hennes fysik just genom
arbetet mera härdad, så att en blott minsk-
ning i arbetet för henne kan utgöra tillräck-
lig hvila. Men denna relativa hvila bör hon
ock med nödvändighet unna sig; hon må cj
anse den som pjosk, utan betrakta den som
on plikt mot sin hälsa. I grunden vinner äf-
ven arbetet därpå, i det att arbetsdugligheten
bättre och längre bibehålles.
Förkylningar böra sorgfälligare än eljes und-
vikas under menstruationsperioden. För detta
ändamål är det af vikt, att beklädnaden verk-
ligen skyddar kroppen mot köld, särskildt un-
derlifvct. Det tillfälliga större behofvet af
värme bör tillgodoses genom en för tillfället
något varmare beklädnad. Särskildt är detta
nödvändigt, om man ej kan undgå att utsätta
sig för köld, t. ex. vid arbete under bar him-
mel eller i dragiga lokaler, vid långvarig åk-
ning under den kalla årstiden i öppen vagn.
Till detta kapitel hör frågan om bad under
menstruationen. En härdad kropp fördrager
visserligen ett kort kallt bad äfven under denna
period, men de mindre härdade, d. v. s. de
flesta, göra klokt uti att då undvika såväl
kalla som varma bad. En annan sak är det
däremot med den lokala renligheten ; denna är
vid detta tillfälle ännu viktigare än eljes. Man
förstår »etta lätt, då man betänker, dels att
det afgående blodet är ett det bästa odlings-
materiel för bakterier, dels att organens blod-
öfverfyllda tillstånd gör dem svaga gent emot
dessa små farliga fienders menliga inverkan.
Ordentliga rentvättningar af ytterdelarna böra
därför göras en till två gånger om dagen, med
ljumt vatten och tvål (använd ej svamp eller
tvättvante härtill!), och torkning ske med ren
duk. Stoppdukarna böra vara väl rena och
bytas minst lika ofta som rentvättning sker.
Angående stoppdukar hör man ofta undras,
dels om de äro hälsosamma plagg, dels af
hvad konstruktion och material de böra vara.
Frågan om deras lämplighet sammanhänger med
den om öppna eller slutna kalsonger. Det
påstås af somliga, att lufte is fria tillträde till
underlifvet skall vara så särskildt hälsosamt.
Sant är ju ock, att tillsölade plagg bli mindre
ohälsosamma ju mindre de täppas till. Men
hålles detta kroppsparti rent genom tvagningar
och bytas plaggen tillbörligt, är det blott till
yttermera stor fördel för hälsan, att plaggen
ock äro så beskaffade, att de skydda för köld.
Stoppdukarna bli således ock lämpliga plagg,
om de uppfylla vissa villkor. Främst af dessa
är det, att de anbringas fullkomligt rena. De
böra därför ej bestå af flere med hvarandra
sammansydda tyglager, ty då äro de svåra att
väl rengöra, och de torka långsamt, hvarvid
förskämning ytterligare uppstår i deras inre.
Ett enkelt stycke tyg, blott sammanviket till
huru många lager som önskas, är däremot
lämpligt. De böra vidare lätt suga upp vätskor
och få ej skafva ; böra därför vara af mjukt
tyg, bäst taget på snedden. Ett material, som
i synnerhet på resor är fördelaktigt, är renad
vadd, hvaraf klippas lämpligt långa och breda
stycken, af den tjocklek som är af nöden; i
hvardera ändan klippes ett hål, hvari kan in-
trädas ett elastiskt band, som sedan fästes vid
en linning kring midjan. Yid ombyte bränner
man upp den använda vadden. För öfrigt äro
flere olika »menstruationsbandager» uppfunna.
Så t. ex. är ett, förfärdigadt af den för sin
goda uppsugningsförmåga kända trämassan, in-
sydd i gas och preparerad med sublimat för
antiseptikens skull. De äro utan tvifvel för-
träffliga och kunna ej annat än förordas; bli
dock i längden något dyrbara, då hvarje trä-
massekudde förstöres efter användningen. Hvad
antiseptiken beträffar, så kunna vi på detta
område tillämpa erfarenheten från den moderna
sårbehandlingen, som lär, att renlighet, systema-
tiskt och noggrant genomförd, är viktigare än
alla antiseptiska medel, och att man i många
fall reder sig fullkomligt utan dylika.
En gammal rätt inbiten fördom är, att man
ej bör byta linne under pågående menstruation.
Förmodligen har den sin grund dels i spar-
samhet,’ dels i fruktan för förkylning. Ett
fuktigt och kallt linne vore tvifvelsutan under
denna period än mera olämpligt än eljes att
sätta på sig, men ett väl torrt, uppvärmdt
plagg bör ej blott icke vara skadligt, utan i
renlighetens och därmed* såsom nyss framhål-
lits, i sundhetens intresse, bör detta plaggom-
skiftc, då det för öfrigt behöfs, vara synner-
ligen fördelaktigt.
Att vid de lokala tvättningarna kroppen oj
bör onödigtvis blottas och utsättas för förkyl-
ning, är ju gifvet. Oseden hos många kvinnor
att vid sin toalett morgon och afton promenera
omkring, i det närmaste afklädda och barfo-
tade, borde åtminstone under denna period
bannlysas.
Vi nämnde nyss, att lynnet under menstrua-
tionen är mera känsligt, mera stämdt i moll,
liksom å andra sidan sinnesrörelser kunna di-
rekt inverka på menstruationen. En häftig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
