- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1896 /
62

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 21 februari 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 IDUN 1896
Från Iduns läsekrets.
Ett fliekhem.
Med anledning af uppsatsen: »Ett förslag att
tänka på» i Idun n:r 4.
Ett hem, som skulle bildas af så många som
tolf unga flickor, kunde nog ej åstadkommas på
så ytterst billiga villkor, och, om så kunde ske,
blefve det fullt jämförligt med en tredje klass
inackordering. Ganska liten vore ock garantien
för trefnad i ett sådant hem, där så många olika
skaplynnen, skilda meningar och uppfattningar
i en hast skulle sammanföras och blifva till ett
sammangjutet helt.
Om däremot t. ex. halfva antalet eller 6 unga
bildade damer skaffade sig ett gemensamt hem,
skulle visserligen omkostnaderna för hvar och
en ställa sig något högre, men hemmet äfven
bli så mycket angenämare och trefligare. Här
ett kostnadsförslag till ett sådant hems årliga
uppehållande:
hyra för 5 rum och jungfrukammare...... 1,150
ved..................................................... 150
tvätt för hushållet....................................... 150
lyse.............................................................. 50
1 jungfru à 12 kr. pr månad..................... 144
åt jungfrun till jul ochmidsommar ...... 25
diverse utgifter ......... 200
hjälp till hushållet, skurning m. m........... 75
kost för 6 unga damer, »skyddsanden» o.
jungfrun, inalles 8 personer à 30 kr. prm. 2,880
Summa kronor 4,824
Denna siffra kan möjligen reduceras till 4,500
kronor, och efter denna beräkning skulle det
för hvar och en af de unga damerna blifva en
utgift af ungefär 60 kr. pr månad, en jämförelse-
vis ringa summa mot den stora fördelen att hafva
ett eget, stadigvarande, godt hem.
1 våningen användes det största rummet till
mat- och samlingsrum, tre mm åt de unga da-
merna, två och två i hvarje, ett rum åt »skydds-
anden», en respektabel dam, som mot fri bostad
och vivre ville åtaga sig ansvaret för hemmets
vård och skydd, samt ett litet rum åt jungfrun.
Möbleringen af våningen kan nog bäst åstadkom-
mas på sätt, som i Idun n:r 4 är föreslaget. För
att nu möjligen få denna tanke realiserad finns
i dagens nummer införd en annons, som af in-
tresserade torde beaktas.
Elvira.
Några ord om förlofningsannonser.
Så här i början af året — ty där befinna vi
oss ju än — då ju mer än annars notiser om
förlofningar, som afgjorts eller eklaterats under
jul- och nyårstiden, regna öfver oss, har det varit
en sak, som gång efter annan förtretat mig. Som
jag nu nästan är öfveidygad att många af mina
medsystrar i Idun ibland hyst samma tanke som
jag, beslöt jag att låta min suck ljuda till för-
stående öron för att få dessas ägarinnor till hjälp
att runka på en gammal sed, som jag tycker
borde ändras om litet!
Gifven I mig inte rätt uti, att det är någonting
bra förargligt att rätt som det är från en när-
mare eller fjärmare vän eller bekant få sig till-
sändt ett kort med två namn, hvilket skall säga
mig, att de två äro förlofvade med hvarandra!
Eller att i en tidning läsa endast: Förlofvade:
X. Y. och, Z. Ö. Har jag blifvit mycket klokare
af det? Skulle jag icke vilja veta litet mera om
hennes fästman eller hans fästmö? Jag vet nätt
och jämnt, att han eller hon är förlofvad, men alls
icke med hvem, såvida jag icke händelsevis kän-
ner någon med samma namn och då inbillar mig
att det antagligen är denna person — såvida det
icke är någon annan, som kan ha samma namn.
Hvarför således icke skrifva sina förlofnings-
annonser litet utförligare? Då finge man åtmin-
stone veta, hvad han har för sysselsättning eller
livad han är, hvilka hon är dotter till, samt
hvarest han och hon äro bosatta *. Nu får man
i stället gå och undra kanske i långliga tider, in-
nan man möjligen först på skvallervägen får höra
detsamma. (Jag talar ju här icke om mina när-
maste vänner och anhöriga, som jag ofta är till-
sammans med eller brukar skrifva till — där har
man nog anat det, långt innan man ser det tryckt
svart på hvitt. Utan jag tänker på t. ex. släk-
tingar, f. d. skolkamrater eller andra bekanta,
* Visserligen står det ju ibland infördt under
rubriken »familjenotiser» men det är ju långt-
ifrån alltid och dessutom endast tidningen själf,
som upptar detta som en annan nyhet.
som man ej korresponderar med, men likväl hy-
ser intresse för, och där man vore alldeles nöjd
att blott få veta så pass mycket som här ofvan
blifvit antydt.) Isynnerhet tycker jag detta gäller
om sådana kort, som man ändå låter trycka och
skicka omkring. Hvarför kunna icke vi i detta,
som i så mycket annat, härma efter utländin-
garne?
Utomlands, i Tyskland åtminstone, finna de
denna sed att skicka ett litet kort med endast
två namn eller ändå värre två visitkort, som ligga
bredvid hvarandra i samma kuvert, rent af löj-
lig! Där äro visserligen dessa notiser så ofantligt
artigt skrifna, i det att såvälföräldrarne till flic-
kan som fästmannen själf »gifva sig den äran»
att för sin resp. vänkrets omtala hvad som till-
dragit sig, men så långt lära väl ej vi komma!
Jag hoppas dock, att de af Iduns läsarinnor,
som förlofva sig antingen nu på vår dyrbara
skottdag eller ock framdeles, skola ihågkomma
detta mitt råd samt till släkt och vänners fromma
— innan de hinna att i bref personligen omtala
den glada händelsen med dess närmare detaljer,
— och i sin mån hjälpa till med att införa detta
bruk.
Maja.
■–––––––-♦£—––––-
Ur notisboken.
Drottningen, hvars förbättring skrider helt
långsamt framåt, har af sina läkare blifvit till-
rådd att för någon tid taga sin bostad på Ulriks-
dal. Ombyte af luft torde nämligen kunna på-
skynda tillfrisknandet. H. m:t utflyttar till följd
häraf i dag fredag dit och kommer att vistas
där under konungens bortavaro i Norge.
Samtidigt och af liknande hälsoskäl komma
de unga arffurstarne att utflytta till Drottning-
holm.

*


Kikstelefonisternas hal för säsongen gick
af stapeln sistlidne fredag under som vanligt
synnerligen lyckade arrangementer. Balen hölls
i den stora festvåningen på källaren Pelikan här-
städes och gjorde de unga värdinnorna all heder.
»Fältherren vinner ej ensam slaget», säger emel-
lertid en gammal känd sats, som äfven här fick
sin tillämpning. Värdinnorna hade nämligen ve-
tat att med sig såsom inbjudarinnor till balen
förena en mängd unga, älskvärda och täcka da-
mer, som infunnit sig i ljusa, eleganta toaletter
och med ett sprittande godt humör. Också stod
glädjen högt i tak hela tiden. Efter supén, som
afåts under animerad sinnesstämning, vidtog åter
dansen med lif och lust — man hade ju förvärf-
vat sig nya krafter.
Som vanligt vid rikstelefonisternas bal utmärkte
sig arrangementerna vid valse des fleurs och
kotiljongen för sinnrika anordningar. När mar-
skalkarne utropade »valse des fleurs», tystnade
musiken, och midt på golfvet inbars en riktig
»golfrikstelefonapparat» (ett långt ord!), uppbä
rande en af småbuketter dignande korg. Och så
fingo damerna sin beskärda del af blomsterskör-
den.
Kotiljongsdekorationerna voro ej mindre i stil
och typiska för deltagarne. De utgjordes af små,
fina märken af nysilfver, framställande en kung-
lig krona med två korslagda telefonlurar och di-
verse blixtar under. Herrarna voro också myc-
ket förtjusta åt dem. Kotiljongen afdansades
under en liflig polka, »rikstelefonpolka», särskildt
komponerad för dagen och af god verkan.
»Après vous le déluge.» Det är uttydt: efter
kotiljongen »sista hvarfvet» (ett ganska relativt
begrepp). Häråt hängaf man sig af alla krafter
ända tills framåt klockan ... ja, det är kanske
bäst att undvika tidsbestämmelser . .. trotsande
alla bättre tankar på hälsa och framför allt »te-
lefonnerverna» (n. b. de som behöfde taga dessa
med i räkningen).
Och så var denna genomglada och ovanligt
lyckade rikstelefonistbal slut. Man åkte hem,
nöjd med sin kväll, om också en och annan li-
ten telefonist, när hon svepte in sig i sin Supé-
kappa, redan hunnit från poesien till prosan —
hon tänkte med ett visst vemod på, att hon
skulle »ha vakten» klockan elfva på förmidda-
gen ...
8 A. L.
Frän studentvärlden. Till Idun skrifves:
Vid Göteborgs i Lund studerande nations första
allmänna möte innevarande termin, tisdagen den
11 dennes, valdes till ledamot af lånedirektionen
filosofie studeranden fröken Wilhelma Amos. Det
torde vara första gången en kvinnlig medlem af
studentkåren hedrats med något förtroendeupp-
drag af sin nation, ett uppdrag så mycket mera
hedrande, som det gifvits åt en studentska efter
endast en termins vistelse vid universitetet. Är
isen en gång bruten, kan man hoppas, att de
kvinnliga studerande i allmänhet vid våra uni-
versitet mera än hittills vilja ägna sina krafter
åt studentkårens och dess afdelningars förtroende-
uppdrag.
Cordula.
En allmän svensk kvinnoförening. Ett
antal damer i Helsingborg har på sammanträde
i söndags afton beslutit bilda en allmän svensk
kvinnoförening. Föreningens ändamål kan i kort-
het angifvas vara att arbeta för kvinnans höjande
till likställighet med mannen i intellektuelt, soci-
alt och ekonomiskt afseende. Kvinnoföreningen,
som kommer att ledas af en centralstyrelse, skall
bestå af kretsar i landets olika delar, hvilka kret-
sar skola hafva minst ett allmänt öfverläggnings-
ämne årligen.
«
I den vackra minnesteckningen öfver
Hilda Blanche uti Iduns sista nummer förekom-
mer ett misstag, bestående däruti, att bland po-
litiska gäster hos August Blanche på 1860-talet
nämnes: S. A. Hedin, hvilket namn säkerligen
bör utbytas mot S. A. Hedlund, enär S. A. He-
din vid den ifrågavarande tiden ännu icke fram-
trädt såsom politisk personlighet.
Ledamot af 1867 års andra hammare.
*


Kvinnlig verkställande direktör i aktie-
bolag. Fru Vilhelmina Skogh, f. Vahlgren, har
sålt sina båda välbekanta hotell och restauranter
vid Storviks och Bollnäs järnvägsstationer till ett
aktiebolag, med ett aktiekapital af 400,000 kr.
Bolaget, hvars namn är Aktiebolaget »Vilhelmina
Vahlgren», träder i verksamhet den 1 mars. Som
medlem i styrelsen och verkställande direktör
kommer fru Skogh att handhafva bolagets affärer.
*


Ett dödskors ba vi i dag den sorgliga plik-
ten att rista för namnet på en vår värderade
medarbetare, den framstående skriftställaren
Johannes Sundblad, känd särskildt för sina kultur-
historiska skildringar, hvilken afled i Herrljunga
i måndags morse i en ålder af 70 år.
För Iduns läsarinnor var den bortgångne för-
fattaren särskildt bekant genom de friska kust-
bilder »I Österskär», hvilka för ett par år sedan
voro införda i vår romanbilaga.
Han besatt en fängslande och målande stil, en
liflig iakttagelseförmåga och omfattande kunska-
per. Bland lians .mycket spridda böcker må näm-
nas »Gammaldags seder och bruk», »Gröna blad»,
»Upsalalif», »Skärgårdslif i väster» m. fl. Han
hade äfven verkat som publicist och var åren
1874—1882 redaktör för Norrköpings Tidningar.
Sundblad sörjes af änka och barn.
Några få dagar blott före Johannes Sundblads
död inköpte Idun tvänne västkustnoveller af hans
hand — ett par värdiga pendanter till hans förut
meddelade Östersjöbilder och helt visst hans
sista litterära verk. De komma under årets lopp
att inflyta i vår tidning.
–––––––––- 4*–––––––––-
Teater och musik.
Konserter.
Fru Teresa Garre,nuo här gifvit tvänne’konser-
ter härstädes, nämligen torsdagen den 13 och
söndagen den 16 dennes, båda i Musikaliska
akademiens stora sal. Att båda dessa konserter
kunna räknas till säsongens förnämsta musik-
tillställningar, är gifvet. Den celebra konstnär-
innan har redan under tvänne föregående besök
härstädes hunnit förvärfva sig Stockholmspubli-
kens ynnest, och i densamma har hon nu ytter-
ligare befäst sig. Hennes konst är lika gedigen
som intressant och älskvärd. Vare sig hon spe-
lar Beethoven eller Chopin, Bach eller Schubert,
Mendelssohn eller Liszt, alltid, eller åtminstone
nästan alltid, har man den förnimmelsen, att
hennes uppfattning af den spelade kompositio-
nen är den riktiga. Och då härtill kommer en
teknik, som ej vet af några svårigheter, ett före-
drag som ej blott lyser, sprakar och bländar,
utan värmer, hänför och slår omkull alla invänd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free