Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. 10 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1896 I Dü N J17
modvetandet, kunna också räknas liit. Att cu
föreställning upphäfver en rörelse, ser man
däraf, att en människa kan fullständigt förla-
mas af skräck t. ex., och sådana psykiska för-
lamningar spela en stor roll vid den sjukdom,
som kallas hysteri. Föreställningen upphäfver
cn förnimmelse t. ex. dä, när en smärtförnim-
melsc, såsom vid en mindre operation, upp-
häfves blott därigenom, att den opererade före-
ställer sig denna förnimmelse såsom obefintlig
eller ytterst obetydlig.
De flesta människor göra sig icke någon
klar idé om den stora roll suggestionen spelar
i det vanliga lifvet. Hela uppfostran hvilar
på suggestionens makt, hvilken ock gör sig
gällande på det sociala och politiska området.
Att den också framträder i det förhållande,
hvari läkaren står till sina sjuka, ligger i öp-
pen dag. På det inflytande, som föreställnin-
gar förmå utöfva på de kroppsliga funktionerna,
beror suggestionsterapiens användning inom lä-
karekonsten. Af ofvan uppräknade exempel
på kurer ha vi sett, att vissa sinnesrörelser
och själstillstånd förmå utföra sådana. Det
är således tydligt, att psykiska effekter inverka
på enskilda organer eller organsystemer, hvilket
också den dagliga erfarenheten visar. Huru
affieieras ej hjärtat af fruktan, ångest, för-
skräckelse? Lifliga, oroande föreställningar öka
pulsens hastighet, d. v. s. hjärtslaget, lugnande
minska denna hastighet. Detsamma gäller om
matsmältningsapparaten och de afsöndrande or-
ganerna. Vid en smaklig måltid ökas spott-
sekretionen, hvilken ökning till och med kan
inträda genom blotta föreställningens makt,
hvarför man också säger att det »vattnas i
munnen». Vid glädje stegras aptiten, såsom
vid angenämt bordssällskap, medan sorg, be-
kymmer och starka, nedtyngande sinnesrörelser
eller sinnestillstånd minska densamma. Hit
höra också glädjens eller sorgens tårar, och
tillstånd af ångest utöfva en bestämd verkan
på svettkörtlarne. Musklerna röna också in-
flytande af föreställningar, särskildt ansikts-
musklerna, och ofta gifva lidelser och affekter ett
eget uttryck åt ett ansikte. Ty därigenom att
enskilda föreställningar ofta återkomma, trycka
de en bestämd prägel på en människas anlete,
och härpå grundar sig fysionomiken, som har
ett bestämdt, vetenskapligt underlag.
Men utom de suggestioner, som komma från
främmande håll, gifves det äfven sådana, som
uppträda spontant hos personen själf och som
ha sin orsak i hans egna föreställningar. Dessa
kallas autosuggestioner, som spela stor roll vid
många sjukdomars uppkomst och behandling.
En autosuggestion kan uppstå genom en asso-
ciation af föreställningar. Blir någon t. ex.
förskräckt vid ett visst tillfälle, inträder ofta
samma förskräckelse vid ett följande tillfälle,
om det inträder under för öfrigt lika förhål-
landen. Många sjukdomar ha sin rot i en
dylik autosuggestion. Så t. ex. har Forel visat,
att många fall af habituell förstoppning upp-
stå på detta sätt, likaledes många krampfor-
mer såsom skrifvarekramp. Talrika hysteriska
sjukdomssymptom kunna också hänföras till
denna orsak. Förr har man kallat några af
de på detta sätt uppkomna sjukdomar för »in-
billade», men det vore bättre, om man till
deras förklarande använde autosuggestionens
begrepp, ty eljes skulle man konsekvent hålla
äfven så recla åkommor som habituell förstopp-
ning, skrifvarekramp, stamning m. fl. för in-
billade sjukdomar. Det är sålunda ett oom-
tvisteligt sakförhållande, att genom autosugges-
tion verkliga sjukdomar kunna uppstå. Hvarje
suggestion verkar strängt taget indirekt genom
autosuggestion, enär de utifrån, från främman-
de håll stammande suggestionerna först måste
fixeras i hjärnan, där upptagas och bearbetas,
innan en bestämd verkan framträder och gör
sig gällande.
Af ofvanstående framgår, af hvilken stor
betydelse läran om suggestionen är. Den lär
oss förstå många sjukdomar och sjukliga till-
stånd, hvilkas uppkomstsätt ej på annat sätt
kan förklaras, den visar oss, att rätt många
läkemedel och kurmetoder blott äro verksam-
ma genom suggestionens makt, hvilka många
så småningom redan inse. Efter en ej alltför
aflägsen tid skola ännu flerc förstå detta, och
då skall verkan i sjukdomar af den indirekta
suggestionen, såsom en framstående nervläkare
Möbius uttrycker sig, blifva maktlös och många
medikamenter och metoder falla i glömska,
hvilket för öfrigt terapiens historia tillräckligt
visar. Suggestionsläran skall också därför små-
ningom göra slut på kvacksalfveriet, när den
allmänna bildningen lärt sig fatta dess inne-
håll. Man måste instämma med Forel, då han
säger, att läran om suggestion är århundradets
största och betydelsefullaste psykologiska upp-
täckt.
(Forts.)
––– *-
Från Iduns läsekrets.
»Falska mynt.»
En pröfvad moder liar med rätta tagit till orda
(i Idun n:r 10) om den skamliga lek med kär-
leken, som kallas flirtation. Om hvar och en,
som i det afseendet blifvit misshandlad, skulle
tala, skulle vi få en hel literatur och det skulle
kanske kunna bidraga till att rycka upp ogräset.
Denna ohederlighet i känslor och utprånglandet
af dess falska mynt äro förhatliga för hvar och
en, som håller på heder och tro i det afseendet
såväl som i alla andra.
Det är en tarflig sport, om man så får säga,
och det borde bildas föreningar, där skick i sätt
ocli uppförande fordrades, hvilket dock ej skulle
hindra ett fritt och godt sällskapande, och där
den, hvilken öfverskred ett visst råmärke, äfven
tick stå sitt kast och taga saken med det allvar,
som den kräfver. Ser man något mer osmakligt
än ett meningslöst slösande med lifvets äkta
pärlor, huru de kastas värdelösa omkring för att
söndertrampas.
Man hör ibland till och med unga flickor för-
svara fiirtationen, och det går nästan för långt:
detta argumenterande är lika simpelt som dess
utöfvande.
Mig tyckes, att de likna en suddig, halfvissen
ros, som gått ur hand och i hand och hvars
doft livar och en insupit, hon är se’n ej mera
värd än att kastas bort eller sopas ut. Det är
den hjärtlösas sätt att fånga beundrare, och hon
tycker sig stolt, där hon står på sin triumfvagn,
släpande med sig sina offer. För den, som sät-
ter kärlek och tro högt, för honom ser hon ut
som en megära. Vi behöfva ej gå långt. Vi
hafva dem bredvid oss litet hvarstädes, både män
och kvinnor.
Saken tål vid att dragas fram både i tal och
skrift.
Broder Edmund.
–––- *–––-
När man skall hålla
gästabud...
Några praktiska vinkar för unga husmödrar.
Af Ellen Bergström.
V.
Middagen.
Klockan i det närbelägna kyrktornet slår
kvarten före sex, och gästerna kunna vän-
tas hvilken minut som helst. Iklädd en
enkel sidenklädning, träder värdinnan ut ur
sin budoar. En nästan högtidlig stämning
råder i den tysta salongen med dess däm-
pade belysning, och det är icke utan att
husets unga härskarinna erfar en liknande
stämning i sitt inre. Efter att i spegeln
ha kastat en sista mönstrande blick på sin
person och öfvertygat sig om, att toaletten
ej lider af någon brist, gör hon en rond
genom rummen för att få ett totalintryck
af do nu färdiga anordningarna. Allt är
ägnadt att tillfredsställa henne: intet oro-
-ligt fjäsk märkes hos tjänarne — i tambu-
ren står den påpasslige betjänten färdig att
mottaga ytterplaggen, och husan lägger just
sista hand vid serveringsbordets ordnande,
att ej heller där någonting må fattas; i
köket föres spiran af en person, som är
fullt vuxen sin sak; matsedeln är uppgjord
efter Hagdahl och vinerna äkta; salen och
middagsbordet te sig i strålglansen från
krona, armstakar och lampetter ännu för-
delaktigare än på förmiddagen ; rumsvärmen
är den angenämaste, blomsterdekorationerna
charmanta, hvarenda vrå i huset putsad och
fejad, hvadan festen äger alla betingelser
för att blifva en succès, och likväl! —-
läses debutantens oro i husmoderns drag.
Men nu möter henne ur mannens ögon
en blick af stolt tillfredsställelse, som åter-
ger henne lugn och säkerhet, och med glad
min skyndar hon, när tamburklockan ringer,
in att mottaga sina gäster. Vid middags-
bjudningar mötas dessa ej såsom vid soaré-
erna vid salongsdörren af värd och värdin-
na, utan mottagas i ett inre gemak, om sådant
finnes. Värdinnan sitter samt reser sig för
hvarje ny gäst, medan däremot värden un-
der hela mottagningen förblifver på gående
fot. Omtänksamheten bjuder, att man ber
några närmare anförvanter infinna sig litet
tidigare än de öfriga gästerna, för att så-
lunda kring värdfolket må bildas en ange-
näm och ogenerad krets, hindrande de först
anländande främmande personerna från att
vid sitt inträde erfara någon känsla af öds-
lighet eller kyla.
Ett hjärtligt väkommen, en artig fras, en
djup nigning med tack för äran, som sker
hennes hus — se där de vanligaste hälsnings-
formerna. Det förstås af sig själft, att en
nybörjare gör klokt i att på förhand tänka
sig in i, med hvilka personer hon kommer
att stå ansikte mot ansikte, och sålunda en
smula förbereda sitt lilla hälsningstal, så
att ej någon af dessa om förlägenhet vittan-
de, mindre behagliga pauser må uppstå.
Öfning ger i detta som i allt annat snart
god färdighet, och det är blott, som sagdt,
för nybörjare saken blifvit påpekad. Under
de få minuter, som föregå middagens ser-
verande, presenterar värdfolket för hvaran-
dra de personer, som råkas första gången,
hvarjämte värden underrättar herrarne om,
hvilken dam de skola föra till bordet.
Punktlighet är en plikt, som vid en mid-
dagsbjudning åligger i samma grad de bju-
dande som de inbjudna. Maten måste vara
färdig på utsatt klockslag, och gästerna få
ej låta vänta på sig. I förbigående sagdt,
är det emellertid i valet mellan två onda
ting att föredraga, att gästerna vänta på
maten, framför det att maten väntar på
gästerna. Ungefär tio minuter före den ut-
satta tiden kan det vara lagom, att de in-
bjudna börja infinna sig. Tidigare kunde de
möjligen genera, men sedan klockan slagit,
förorsakar deras dröjsmål inquietude.
Att afgöra huru man bör förhålla sig
gentemot dem, som komma för sent, kan
vara kvistigt nog. Billigheten fordrar, att
man åt dem, hvilkas klocka möjligen dra-
cä
“ O O)
a» X3
.Er co
T" CÖ TS
-»-■ 3
ή CO >
CD «H-
- E «3= 3
:ca JK
■—’ cu
-a —
IQ
14
o
Sparsamma
Fruar!
Nyheter i klädnings-, kapp- och kostymtyger
för vårsäsongen hos Hildur Andersson, Stockholm.
12 Hötorget 12
Filial: 4 Södermalmstorg 4.
Riks- ock Allm. tel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
