- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1896 /
141

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. 1 maj 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1896 IDUN 141
sta ledet bland de elegantare jultidningarna
— söka åstadkomma en större utvald sam-
ling porträtt af svenska barn, och då vi ta-
ga för gifvet, att detta företag i hög grad
bör intressera samtliga fotografer i vårt
land, våga vi för detsamma påräkna deras
tillmötesgående medverkan.
Till detta syfte inbjuda vi därför härmed
svenska fotografer att till oss insända så
rikhaltiga samlingar som möjligt utaf af dem
tagna porträtt af barn, ifrån den spädaste
åldern intill en ungefärlig åldersgräns af tio
år.
Såväl enkelkort som gruppkort få deltaga
och böra formaten vara visit- eller kabinett.
Samtliga kort böra vara nppfodrade och
bära fotografens namn samt insändas före
den 1 juni detta år till: Redaktionen af Idun,
Stockholm.
Bland de i denna täfling deltagande fo-
tografer utdela vi
tre pris
nämligen ett pris å etthundra kronor för den,
som helhet betraktad, bästa kollektion af
porträtt; ett pris å femtio kronor för det
bästa grupp-porträttet; samt desslikes ett
pris å femtio kronor för det bästa enkei-por-
trättet.
Vid prisbedömandet har redaktören för
»Fotografisk Tidskrift» herr Albin Roosval
godhetsfullt lofvat medhjälpa, och fästes
därvid afseende, ej blott vid det rent tek-
niska utförandet, utan ock vid porträttens
måleriska och tilltalande verkan.
Bland alla de ingångna porträtten utväl-
jes därefter ett hundratal af de bästa och
för reproduktion mest lämpade att införas i
Iduns ofvannämnda julnummer. n.t det au-
totypiska utförandet af dessa kort kommer
att ägnas synnerlig omsorg; tryckningen
sker på ett fint och för ändamålet lämpligt
papper, hvilket borgar för ett förstklassigt
återgifvande.
Så väl de tre pristagarnes namn som
namnen på samtliga de fotografer, hvilkas
arbeten antagas till införande, komma att
meddelas i julnumret.
Då hela täflingen för de porträtterade
småttingarnas vidkommande naturligtvis blir
fullkomligt anonym, behöfva eller böra ej
några namnuppgifter på dessa åtfölja sänd-
ningarna.
Stockholm i april 1896.
Fled, af Idun.
–––- *––––––
Iduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
VIII.
Psykoterapi
eller
behandling af sjukdomar med hypnos
oeh suggestion.
Af Doktor Otto G. Wetterstrand.
(Forts.)
Huru känner man sig härunder och huru
befinner man sig efter uppvaknandet ur det
hypnotiska tillståndet? En tysk läkare, som
själf varit föremål för hypnotisk behandling,
beskrifver på följande sätt livad han erfor:
»en outsägligt välgörande värmekänsla ström-
mar genom hela kroppen, man känner sig lik-
som undanryckt tyngdlagarne, man tycker sig
ha förlorat all makt öfver sina lemmar, det
är, som om kroppen upplösts i ett behagligt
intet. Ingenting i världen skulle ha förmått
mig att öppna ögonen eller upplyfta en af mina
armar. Jag hade blott en enda önskan och
den var, att detta sömnliknande tillstånd ännu
rätt länge måtte fortfara. Visserligen hade jag
icke förlorat medvetandet, jag var herre öfver
mina tankar och förnam allt, som försiggick
omkring mig, men redan detta lätta hypnotiska
tillstånd visade mig, huru oändligt välgörande,
lindrande och lugnande detta måste verka på
öfverretade nerver.»* I denna D:r Tatzels er-
farenhet öfverensstämma de flesta, som under-
gått hypnotisk behandling. Uppvaknandet sker
på det lättaste och enklaste sätt i världen, lä-
karen säger blott »vakna», och med ens slår
den sjuke upp ögonen och återkommer så att
säga ögonblickligen styrkt och upplifvad till
sig själf äfven ur den djupaste hypnotiska
sömn. Icke det minsta obehag erfar man, och
allt tal om motsatsen vittnar om fullkomlig
obekantskap med frågan. Men visserligen måste
läkaren förstå sin sak, och det beror ju på den
sjuke själf, om han vill öfverlämna sig i oer-
farna eller rent af okunniga händer. Liksom
en slarfvigt utförd kirurgisk operation kan för
den sjuke medföra fara eller liksom ett oför-
siktigt handterande af giftiga, starkt verkande
medel kan förorsaka skada till och med af
allvarsam natur, så kunna också rått utförda,
af okvalificerade personer iscensatta hypnoti-
seringsförsök åstadkomma skada, ehuru sällan
af allvarsam natur. Att charlataner och okun-
niga, oerfarna personer kunna orsaka obehag
och skada, när de vilja använda denna fina
själsbehandling, kan ju icke berättiga till att
förkasta en af sakkunnig hand utförd sådan,
lika litet som man ansett det nödigt att för-
kasta bruket af alkohol och morfin, ehuru
detta senare väl vore på sin plats. För den,
som närmare intresserar sig härför, hänvisas
till Grossmanns arbete **.
Man får stundom höra äfven af eljes för-
ståndiga människor, att den hypnotiska behand-
lingen verkar liksom ett morfinrus, som den
sjuke mer och mer längtar efter, till dess han
aldrig kan komma därur. Hvad detta betyder,
kan jag icke rätt förstå. Det är dock en him-
melsvid skillnad mellan att dagligen i allt större
kvantiter använda ett för organismen fördärf-
bringande gift än att försättas i ett fullkom-
ligt ofarligt tillstånd, som bringar jämnvikt i
själen och skänker den trötte och sömnlöse ro
och lugn, ett tillstånd, som ingen förnuftig
människa borde förtänka en sjuk, att han läng-
tar därefter, ända till dess han själf lärt sig
att. vara och förblifva frisk. Ty däruti ligger
den hypnotiska behandlingens väsen: den är
en uppfostran för själ och kropp, äfven om
den obetydligaste kroppsliga sjukdom på detta
sätt blir botad, går härigenom den sjukes mo-
raliska kraft bättre och luttrad fram ur behand-
lingen, emedan den har skänkt honom en lär-
dom. Därigenom att han förstår koncentrera
sina tankar, hvilken konst de flesta, som varit
föremål för hypnotisk behandliDg, ha fått lära
sig, har han ett värdefullt medel i sin hand
att kunna öfvervinna många krämpor och li-
danden. Man träffar människor, som, utan att
hafva någon kännedom om hypnotisk behand-
ling, förstå liksom Cainpanella att göra sig
känslolösa för smärta eller liksom Kant kunna
* Tatzel, die Psychotherapie, Berlin u. Leipzig
1894, sid. 28
** Grossmann,die Bedeutung der Hypnotischen
Suggestion als Heilmittel, Gutachten und Heil-
berichte der hervorragendsten wissenschaftlichen
Vertreter des Hypnotismus der Gegenwart, Ber-
lin 1894.
bota sig med tillhjälp af sin energiska tanke-
kraft. Till denna kategori af människor hörde
också Goethe.
Då läkaren en gång lärt den sjuke att taga
i sin tjänst en disciplinerad tanke och då den
senare blifvit öfvertygad om styrkan af sin
moraliska kraft, skall han också blifva herre
öfver sin organism. Det är den sjukes vilja
att lida, som med suggestionen angripes, men
på denna vilja lägger han ej så synnerligen
stor vikt. Då t. ex. en ökad matlust sugge-
reras en, som lider af brist på aptit, är ju af
ingen betydelse den förebråelsen, att ett atten-
tat gjorts mot den sjukes frihet, då ju samma
förebråelse drabbar alla medikamenter, som
verka i denna riktning. Eller om hos en
drinkare bortsuggereras smaken för spritdryc-
ker, i det man framhåller för honom, att alko-
hol i öfvermått i längden åstadkommer ruin,
moralisk och fysisk död, eller om hos en mor-
finist suggereras vedervilja och afsky för mor-
finet, så göres visserligen ett ingrepp i dessa
sjukes frihet, det är sant, men just deras vilja
var sjuk och härden för deras sjukdom. Med
förmanande, uppfostrande, lugnande, tröstande
ord bör alltså suggestionen under det hypno-
tiska tillståndet handhafvas. Man söker att
bringa till utveckling det goda, som finnes i
hvarje människobröst, och går man den sjuke
sympatiskt till mötes, kan mycket uträttas i
denna riktning. Om den hypnotiska behand-
lingen så uppfattas och praktiskt tillämpas,
ligger däruti ett betydande element till själf-
uppfostran för den sjuke, som därigenom lärer
sig att bättre bedöma sitt tillstånd, hans ego-
ism smälter bort och i stället för att blifva
danad till en maskin, som på det och det
klockslaget skall göra det och det eller under-
låta det och det, vinner han friheten att
handla och lefva som en frisk människa. Här-
med bortfaller allt tal om inskränkning eller,
som man stundom får höra, totalt upphäfvandc
af all egen vilja genom den hypnotiska behand-
lingen. Det är just raka mostatsen, som äger
rum, det finns ytterst få, som ej blifva vilje-
starkare gonom denna behandling. Och om
äfven få människor kunna lära sig behärska
sin organism som en Kant eller Goethe, så
kunna de dock genom en frivillig öfning, som
suggestionsbehandlingen har lärt dem, liksom
dessa öfverlägsna andar hindra sig från att
blifva offer för många lidanden, eller de kunna
uppehålla sig eller höja sig,, då de tyckas blif-
va krossade.
Om nu den viktiga frågan uppkastas, hvad
suggestionsbehandlingen under hypnosen förmår
uträtta, hvad man genom dess användning är
i stånd att realisera, så är detta i hufvudsak
följande. Det lättaste är att borttaga smärtor,
af hvad natur de än må vara. Med andra
ord, den hypnotiska suggestionen behärskar all-
deles säkert alla yttringar af smärta och om
man särskildt fäster sig vid de smärtor, som
ej ha något för oss upptäekbart anatomiskt
underlag, dit t. ex. neuralgierna höra, liufvud-
värk m. m., så nekar numera ingen, att sug-
gestionen vanligen borttager dessa smärtor. Men
hvarje smärtförnimmelse kan på samma sätt
modificeras, äfven om den skulle förorsakas af
en materiell, påvisbar anatomisk orsak, såsom
t. ex. vid kräfta, ryggmärgslidande, reumatism
m. in. IIvar och en vet, att hjärnan är absolut
nödvändig för den medvetna uppfattningen, och
om vi medels suggestionen hämma den del af
hjärnan, som uppfattar, bedömer, analyserar en
smärtförnimmelse, så tillintetgöra vi denna för-
nimmelse eller, hvilket är praktiskt samma
sak, vi undertrycka den medvetna smärtför-
nimmelsen. Ty det är ju hjärnan ensam, som
Sparsamma Nyheter i klädnings-, kapp- och kostymtyger
F rM 3.r! för Vårsäsongen hos Hildur Andersson, Stockholm.
12 Hötorget 12
Filial: 4 Södermalmstorg 4
Riks- och Allm. tel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free