Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. 8 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14-8 IDUN 1890
det snillrikaste och sublimaste, jag ännu
läst af svensk kvinna om kvinnor.
Hvad märket Ave talar om, vet jag knappt,
ty icke igenkänner jag därvid de böcker jag
nyligen läst af fröken Ellen Key: »Miss-
brukad kvinnokraft» samt »Kvinnopsykologi
och kvinnlig logik». På mig och många
kvinnor, bland dem de noblaste naturer jag
känner, ha dessa böcker verkat, icke endast
betagande genom sin genialitet, sin säll-
synta logik, sin genomträngande skarpblick
för det äkta ideala i lifvet, sin stora nobla
syn, sin diktarkraft, sin rena ton — så fri
från allt hvad retlig och nålstickande frun-
timmersaktighet heter, hvarpå medelmåttan
kännes igen — utau äfven väckande och trö-
stande. Det var som om en lyftande kraft
gripit sinnet, en vid horisont öppnats. Tusen
möjligheter kommo själen att fröjdas. Det
fordras endast att läsa svenska innantill för
att se, att fröken Key sätter kvinnan väl
så högt som mannen, anser henne väl så
ingripande i kulturen. Och hur oändligt
välbehöfligt det är, att kvinnorna få lära
känna sitt eget väsen, dess egendomligheter
och bästa möjligheter — det bevisa i san-
ning de protester fröken Key mött, hvaraf
jag ännu ej sett någon, som trängt till
själfva kärnan af det hon framburit. I de-
taljer kan äfven jag tänka olika med förf.
af »Missbrukad kvinnokraft», men hur det
är möjligt att därför misskänna de genia-
liska sanningarna, det starka allvaret, för-
står jag ej. Den fula frasen om »gungflyn
under de skenfagra fraserna» tillbakavisas
med värme af hundratals ädla kvinnor. För
min del har jag sällan funnit någon så fri-
gjord från frasen som författarinnan Ellen
Key. Men hon träffar så djupt och säkert
sjuka och svaga punkter, att man lätt för-
står den sveda hon åstadkommer. Det
tyckes af Here tecken, som om själfva ge-
nialiteten låge fröken Key mest i fatet.
Det är väl icke endast enfalden, som sitter
inne med det etiska goda? I sanning — vi
behöfva kvinnor med stor blick och vid vy!
De äro i vårt land tunnsådda —- liksom
antagligen öfverallt.
En själfull kvinna skref till mig härom-
dagen: Hon (fröken Key) står där så ren,
så värdig, så stor i sin enkelhet, att små-
heten ej förstår och aldrig skall förstå henne...
Hos henne finnes ingen fruntimmersaktighet,
endast djup kvinnlighet. —
Mot den sunda emancipationen har jag
icke läst ett ord i ofvannämnda böcker.
Det finns ett öfverskott af positivt däri, som
ger dem sitt största värde. »Kvinnopsyko-
logi» är ett verk, djupt som lifvet själft,
— och som uttrycker, hvad tusen människor
tänka i seklets afton — dess sanningar
slumra redan i samtidens medvetande. Dess
rena, kraftiga idealism skall visa sig en
gång bära en ny tid. Med djupt tack för
det mod förf. visat i att gifva oss detta
prof på hvad kvinnan kan skänka, då hon
ger sig själf, sin hela moderliga själ —
uttalar jag det hopp, att hennes sista
bok måtto blifva läst på många språk, i
många land. Den är ett arbete af rang,
ett kunskapsrikt arbete, buret af en stor
och fri ande.
Hilma Angered Strandberg.
P. S.
Som jag nedskrifvit ofvanstående, kom
en strängt religiös man till mig med Idun.
Han har inte alls följt med några debatter,
men han hade läst Idun i dag och sade:
»Intensiv sinnlighet — när det angår en
religionsstiftare — det förstår jag så väl. »
Och med ett fullt och strålande uttryck
tilläde han: »Det är ju att gifva alla sina
sinnen, sin kropp liksom sin själ i religio-
nens tjänst.» Den eukle mannen hade
förstått det! Hans sunda instinkt ledde
honom rätt, och jag tänker många skola
hafva godt af samma instinkt. Ty natur-
ligtvis tror ingen med förstånd och vilja
normalt utrustad människa, att en förfat-
tare midt i ett arbete af storslagen och
ideel natur får det vansinniga infallet att
säga, att en religionsstiftare måste vara —
okysk! Med intensiv sinnlighet — ett djärft,
men särdeles målande uttryck, nästan upp-
nående i kraft de gamla fädernas sätt att
tala religion — menas ett uppglödgande och
koncentrerande af alla sinnen, alla förnimmel-
ser för och i den mission, som är utkorel-
sens man förelagd. En tanke, som hvarje
religionsstiftares lif sannar!
IL A. S.
Att den rörelse, såväl offentligen som
mera enskildt, hvilken efter hand uppstått
kring fröken Keys mångomtalade föredrag,
var synnerligen liflig, ja, att den i en högst
ovanlig utsträckning gripit och sysselsatt
vårt lands kvinnovärld, var oss naturligtvis
väl bekant. Yi kunde däri ej se annat än
en glädjande företeelse: ett allmänt, öppet
och mångsidigt meningsutbyte i en af tidens
viktigaste frågor måste komma en hälso-
sam väckelse åstad på många dunkla, stilla-
stående djup, dit den fria diskussionens
fläktar tilläfventyrs förr aldrig nått; måste
på andra håll bidraga att utjämna kanske
i grunden oväsentliga meningsskiljaktighe-
ter, mildra slitningarna, förklara missför-
stånden; måste till sist — det är vårt
hopp — sedan stridens damm lagt sig,
medföra en rensad, en hälsosammare och
klarare luft, genom hvilken vi alla med
lugn och oveld skola kunna urskilja och
erkänna äfven hvad våra motståndare in-
nerst burit af ärlig öfvertygelse och rent
syfte.
Att mycket damm nu röres upp i stri-
dens hetta, det ha vi emellertid eftertryck-
ligt fått erfara under dessa senaste veckor.
Sedan den af fru Eva Vigström författade
öfversikten var införd i vårt näst sista num-
mer och särskildt med anledning af den
not från redaktionens sida, i hvilken vi
uttalade vår tillfredsställelse med fröken
Keys bok »Kvinnopsykologi och kvinnlig
logik» samt lofvade återkomma till den-
samma, hafva vi fått emottaga flere skrif-
velser af delvis ganska märklig art och
innehåll.
De anonyma lämna vi åt deras värde.
Deras ton är oftast icke sådan, att de för-
tjäna ringaste afseende, där brefskrifvaren
ej ens har vederhäftigheten att personli-
gen stå för sitt ord.
Men vi ha äfven mottagit meddelanden
från namngifna, af oss personligen kända
och högt aktade författare, hvilka på alle-
handa vägar sökt inverka på vårt omdöme.
Då vår tid icke medgifver att enskildt be-
svara hvart och ett af dessa, bedja vi, att
dessa rader äfven därvidlag få gälla som
svar.
Det är till och med icke fritt, att genom
några af dessa bearbetningar trängt en
underton af hot. De som förmenat sig
genom dylika skäl kunna rubba vår håll-
ning, måtte icke tänka högt om den grund,
på hvilken vi stå. Villigare kunde vi väl
vara att lyssna till de bevekande böner,
som från andra sidor riktats till oss, att
icke genom något vårt minsta understöd
åt fröken Keys åsikter i kvinnofrågan ut-
sätta vår stora publik för de vådor, hvilka
brefskrifvarue anse gömmas i desamma.
Vår uppfattning står emellertid fast. Till
själfva sin hufvudtanke har fru Angered-
Strandberg fullkomligt uttalat den i sin of-
van meddelade skrifvelse: att fröken Key
af sina vedersakare i flere punkter grund-
ligen missuppfattats, samt att hon har rätt
att bli bedömd efter hvad hon verkligen
sagt, i dess helhet och rätta inbördes sam-
manhang, och ej efter några lösryckta, miss-
tolkade citat.
Vi ha på nytt genomläst och noga öfver-
vägt fröken Keys »studie och försvar», och
vi kunna därvid till och med ana oss till
de ställen eller uttryck, som före andra
gifvit anledning till missuppfattning, ja,
hvilka framkallat anklagelser af så allvar-
lig art som dessa: att fröken Keys arbete
skulle innehålla »sedeslösa och hädiska»
läror, att det hvilade »på naturalistisk-socia-
listisk grund» etc.
I vissa punkter kunde författarinnan utan
tvifvel, till fördel för en lugn och oomtvist-
lig uppfattning, ha mildrat något af sin
ironiska skärpa — intet missförstås så all-
mänt och så lätt som ironi ! Och hon borde
framförallt ha ytterligare förtydligat, för-
enklat, klarlagt sina uttalanden särskildt i
de ledande etiska lifsfrågorna. Genom den
egendomligt skimrande, poetiska omklädnad,
hon ofta älskar att ge sina tankar, vinna
dessa visserligen i färg, men de förlora i
konkrethet och lämna lättare möjlighet för
misstolkningar. Och genom denna omstän-
dighet kunna vi fatta, hur det stränga all-
var, med hvilket samvetsömma kvinnor
pläga värna om hvad som är dem heligt,
tagit anstöt, äfven där aldrig något anstöt-
ligt varit menadt eller är möjligt finna för
dem, hvilka i rätt förståelse skärskåda förf:s
ord.
Vi våga ock förmena, att vår tidnings
snart tioåriga verksamhet borde bära oss
ett sådant vittnesbörd, att vi ej på allvar
kunde antagas vilja understödja några sed-
ligt slappa eller samhällsupplösande grund-
satser. En sund och allsidig utveckling
för de kvinnliga krafterna har städse varit
vårt mål, men sedernas och familjelifvets
okränkbara helgd ha vi därvid ej ett ögon-
blick, med vår egen vilja, lämnat ur sikte.
Med ord, som i fråga om energisk tyd-
lighet däremot ej lämna något öfrigt att
önska, tillbakavisar fröken Key den orim-
liga anklagelsen, att hon, den »på indivi-
dualitetens rätt och frihet lidelsefullt tro-
ende», i denna sitt köns lifsfråga skulle
hylla reaktionära åsikter. Kraftigare än
någonsin betonar hon, att af kvinnans nu-
varande arbetsområden ej ett enda bör öf-
vergifvas, men väl somliga, hittills jämfö-
relsevis opåaktade eller oförtjänt misskre-
diterade, komma till heders, såsom, i högre
grad än en del af de mest anlitade, ägnade
att tillfredsställa de kvinnliga lyckokrafven.
Ja, än mer: gränserna för kvinnoarbetet böra
oaflåtligen vidgas, tills hvarje kvinna vid
val af verksamhet kan obehindradt följa
sin individualitet.
Om, enligt fröken Keys eget påstående,
»Missbrukad kvinnokraft» i all sin korthet
är mera innehållsrik än »Kvinnopsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
