Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19. 8 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1896 DUN 149
och kvinnlig logik», så är efter vår åsikt
den senare däremot, i stort sedt, klarare
och mångsidigare samt borde därför kunna
påräkna att bli förstådd och till sitt fulla
värde uppskattad i vidare kretsar.
Från Iduns läsekrets.
På Runebergs döclslag
D
Den 6 maj.
<är bortom hafvets gyllne rand
I ljus hans dag förgick,
Där uppå blommig Saimastrand
Han sjöng för Suomis fagra land,
Sjöng där så gladt med sol i blick,
Med stolt och ädelt skick.
Hans sång där drog så djärf och hög
Hän öfver hafvets våg,
Den vidt kring land och rike flög,
Den in i våra hjärtan smög,
Den vann i härligt segertåg
Vår hela längtans håg.
Vi lyssnade — — det tycktes gå
Oss genom ben och märg,
Oss vardt så varmt till sinnes då,
Vi hörde våra hjärtan slå,
Vår dag fick sol, vårt lif fick färg
Med Finlands RunebergI
Han sjöng om finska folket blid
Uti sin »Fänrik Stål»,
Sjöng om dess äras gyllne tid.
Sjöng om dess sista sköna strid —
Sjöng så — förutan flärd och prål —
På Sveriges tungomål!
Och därför åfven vår han var,
Fast skild af land och haf,
Och därför Sverige rätt ock har
Att minnas bardens sång så klar,
Att fröjdas åt hvad skönt han gaf,
Att gråta vid hans graf!
Den sjätte maj i dag det är,
En gång hans dödsdag tung!
Så låtom oss på grafven där
En blomma lägga, vän och skäl,
En blomma, blyg som hedens ljung,
Men doftande och ung — —
Med blicken utaf tårar skum
Vi tyst den lägga ned
I vårlig afton, blid oeh ljum,
På detta stilla, vigda rum,
Där slumrar’n hvilar under hed
I signad ro och fred.
Vi lägga den i kärlek vän
— Hur skälfver ej vår hand! —
Då susar det i skogens trän,
Och där i suset drager hän
Ut öfver blommig Saimastrand
Ett tack från allt vårt land.
En svensk kvinna.
Att blifva sjuksköterska
En praktisk vägledning för unga kvinnor vid
valet af lefnadsbana.
På uppdrag af Idun utarbetad af Fru Brita.
Here unga
^1^ våra dagar ägna sig allt
kvinnor åt sjukvården, och det ser ut
som om denna bana aldrig, lika som så
många andra, skulle kunna blifva öfverfylld.
Det finnes alltid tusen och åter tusen, som
lida och behöfva hjälp och vård, därför blir
det aldrig för många af dem, som åtaga
sig hjälpen. Och detta är väl ett af de
skönaste kall en ung kvinna kan ägna sig
åt, det som gifver hennes lif det mesta
innehåll och utvecklar det bästa inom hen-
ne. Ett ansvarsfullt och fordrande kall är
det, som kräfver försakelse och uppoffring
af mycket af det egna jagets tycken och
känslor, men för den, som fått ögonen öppna
för det verkligt stora och det verkligt lilla
i lifvet, te sig ej de egna tyckenas tillfreds-
ställande som det enda värdt att kämpa
för, oeh den, som med vaken blick sett sig
omkring i världen, kan nog instämma med
skalden, som säger:
För kring ditt öga öfver jorden,
se alla väsens lidande,
och fäll, om du det djärfs, de orden:
mig borde himlen sällhet ge!
Den unga kvinna, som med sådan lifs-
uppfattning träder in i sjukvården, lägger
ej på sinnet alla de små vedervärdigheter,
hvilka möta här som annorstädes, och har
nog en af de rätta betingelserna för att
fylla sin uppgift, ty för att det kunna, for-
dras först och främst kärlek till alla lidande,
ej en sentimental och blödig, utan en kär-
lek, som »tål allt och föredrager allt», och
utan hvilken allt annat är en »ljudande
malm och en klingande bjällra». Utan den-
na kärlek är det omöjligt att vara en god
sjuksköterska och behålla sitt sinneslugn.
En djup och sann religiositet är ju en
lifsbetingelse för hvar människa, och sär-
skildt bör ingen tänka på att blifva sjuk-
sköterska, utan att hafva den lifsåskådning,
som ger människan en fast grund att stå
på samt en insikt om egen litenhet och oför-
måga, men äfven lär henne, hvar kraften
och hjälpen få sökas. Och i någon af de
mörka stunder, som komma öfver hvar män-
niska, och som ej heller — kanske minst —
sjuksköterskan lär undgå, då allt tyckes så
svårt och den egna kraften och förstån-
det så ringa, skall hennes mod åter lifvas,
om hon kan »se uppåt» och tro, att
»du mig än förlänar
den kraft, som höfves för mitt mål,
den lön mitt arbete förtjänar,
det ljus mitt svaga öga tâl I»
Religiositeten skall vara den inre bärkraft,
som håller henne uppe i »farorna och nöden»,
men får aldrig urarta till den slags pietism,
som i tid och otid taktlöst trummar på sjä-
lens finaste strängar och påtrugar andra sina
religiösa erfarenheter, och som kanske, om
man går till grunden, blott är en osund
efterklang utan verkligt värde.
»En sund själ i en sund kropp» är det vidare
nödvändigt att äga för den, som vill ägna sig
åt sjuksköterskans både kropp och själ an-
strängande kall. Har hon ej god hälsa,
måste hon trots en aldrig så stor viljekraft
förlora något af den spänstiga friskhet, hvil-
ken i förening med det tålamod och den
kärlek, som prägla henne, om hon valt sitt
kall af en rätt bevekelsegrund, kommer pa-
tienten att känna, att han hur ofta som
helst kan bedja henne om små tjänster,
utan att hon på minsta vis förtröttas.
För att rätt uppbära sitt kall fordras äf-
ven, att sjuksköterskan äger bildning, såväl
förståndets som hjärtats. Fordom togos sjuk-
sköterskorna ur de lägre klasserna, hvilket
gaf anledning till många missförhållanden
och gjorde sjuksköterskan, hennes ställning
och anseende till något helt annat än nu
för tiden. Uppslaget till en reform i detta
hänseende gafs af Florence Nightingale, som
genom sin varma hänförelse förmådde unga
bildade kvinnor att ägna sig åt sjukvården,
hvilken härigenom fick sin rätta halt och
betydelse, ty sjuksköterskan måste äga den
sanna bildning, som adlar allt arbete, frigör
från fördomar och själfviskhet och gör hen-
ne till en klart och varmt tänkande och
kännande personlighet, om ej kallet genom
henne, skall neddragas och förringas.
Numera utgöra också »nöjaktiga skolkun
skaper» en af de fordringar, som ställas på
dem, hvilka vilja inträda som elever vid
något af våra större sjukhus.
Endast Diakonissanstalten utgör härifrån
ett undantag, detta beroende på den grund-
liga undervisning, som kommer den blifvan-
de diakonissan till del under hennes utbild-
ningstid.
Öfriga egenskaper, hvilka en god sjukskö-
terska bör hafva, äro: ett godt, lugnt sätt,
sanningsenlighet, pålitlighet, ordentlighet,
renlighet och tystlåtenhet samt ett friskt
lynne.
Sjuksköterskor utbildas i Stockholm vid
Sofiahemmet, Sabbatsbergs sjukhus, Röda
korsets sjuksköterskehem Mäster Samuels-
gatan 60, och Dakonissanstalten. Elever lära
äfven mottagas vid fröken Karin Montins pri-
vata hem för nervsjuka Grefthuregatan 85.
Villkor, stadgar och förhållanden äro i huf-
vudsak lika för dessa anstalter, med undan-
tag för Diakonissanstalten, hvars verknings-
krets ju också skiljer sig betydligt från de
andras.
Sofiahemmets villkor för antagande af
elever och utbildande af sjuksköterskor äro
följande: att tillhöra protestantisk trosbekän-
nelse, att äga allvarlig håg för sjuksköter-
skekallet, bygd på sann gudsfruktan, att
hafva god hälsa, att vara ogift eller änka,
att hafva åtnjutit nöjaktig skolundervisning,
samt att hafva fyllt 21 år, men ej vara öf-
ver 35, i hvilken sista pimkt dock undan-
tag kan medgifvas. Egenhändig skriftlig an-
sökan ställes till föreståndarinnan för Sofia-
hemmet (f. n. fröken Virgin), som seder-
mera underrättar sökanden, om hon antagits
till profmånads genomgående eller icke. Den
sökande bör, om möjligt, själf inställa sig
vid ansökans aflämnande. Ansökningarna
skola vara inlämnade före den 1 mars, af
dem hvilka önska deltaga i vårkursen, som
börjar den 1 maj, och före den 1 sept, för del-
tagande i höstkursen, som tager sin början den
1 nov. Sökanden underrättas en månad
före kursens början, om hon antages eller
icke. Profmånaden inräknas icke i elevåret.
Ansökan skall åtföljas af prästbetyg, läkare-
betyg enligt formulär, redogörelse för sökan-
dens föregående lif, sysselsättning m. m.
enligt formulär, hvilka formulär erhållas af
föreståndarinnan på begäran. Ordinarie elev
erlägger vid inträdet en afgift af- 150 kr.
Efter genomgången profmånad äger sökan-
den lämna hemmet antingen på egen an-
sökan eller om hon af föreståndarinnan
eller läkare ej finnes lämplig. Blott i detta
senare fall återställas 50 kr. af de vid inträdet
erlagda 150. Ordinarie elev förbinder sig
efter genomgången profmånad att stanna
tre år i hemmets tjänst, kan dock på be-
gäran af föreståndarinnan uppsägas, om hon
visar sig olämplig för sjuksköterskekallet.
Extra elever mottagas äfven mot en af-
gift af 50 kr. i månaden och förbindelse
att stanna i hemmet ett år.
1 2
° ps
2 «
■g
g fS.
:c3
2 n
:Q
- &0
pH
fd
cs >-*
oc$ G)
£ ^
Q
O
PS
(I)
H
Ps
(0
H
M
ü s
s
•w
s
x
’S
a
s
’S
-
e
w*
ö-
10
i
:0
+=
Ö
c€
u
<D
>
O
o
rd
&Û
M
Då ordinarie elev genomgått kursen och
tjänstgjort som profsyster, antages hon till
sköterska, detta vanligen på tredje året af
hennes vistelse vid hemmet, och först då
erhålles lön, 250 kr. årligen. Som tjänste-
2 co
cs
^ .
S « C
= O CD
05 -CÎ
eö a- os
— W H—
sç: s
s «
m
ii
o
Begär hos Eder specerist
i Stockholm och de flesta lands-
ortsstäder
A
Grafström & C:is |/Q
n g- r o s t a d e •*>
Endast i förseglade paket.
Hushållskaffe à 1,25 pr paket à Va kg.
Fint kaffe........à 1,50 » »“
Finaste kaffe à 2,— » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
