Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. 10 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 I DU N 1896
plllii!!iiil!l!]lij Ijjjlllliljll JIjjj] lîlllllpnij
»Drottningens steycldsliem» i Stockholm,
■ *
Wß^wn
-Wi
’A- .
.yerè.Vgi.y-
så viktigt rum i senare tiders barmhärtig-
hetsinrättningar.
Däremot torde drottning Sofias varma
deltagande för sjukvården och allt som står
i samband med den, vara mera allmänt
kändt. Sålunda har hon i egenskap af be-
skyddarinna tagit verksam del i förhand-
lingarna inom styrelsen för »Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn» och
äfven lifligt intresserat sig för »Föreningen
af Röda korset» samt för »Samaritanförenin-
gen» i den norska hufvudstaden. Hennes
verksammaste intresse för sjukvården har
dock, så att säga, koncentrerats i hennes
stora stiftelse Softahemrnet och hvad som står
i samband därmed. Under eget mångårigt
lidande hade hon lärt att med den krist-
liga kärlekens deltagande tänka på de många
som lida, ofta utan hjälp och lindring, på
smärtsamma sjukläger. Bristen på särskildt
utbildade sjuksköterskor framstod ock där-
vid i skarpaste dager för henne och riktade
hennes tankar på vikten och behofvet af
en anstalt för utveckling och höjande af en
mera rationell sjuksköterskebildning så väl
i teoretiskt som praktiskt hänseende. Tan-
ken härpå rörde sig länge inom henne, in-
nan den under loppet af 1883 tog gestalt
af det den 1 januari 1884 på drottningens
bekostnad öppnade »Hemmet för sjukskö-
terskor». Liten och ringa till sin början,
utvecklade den nya anstalten en inre lifs-
kraft, som gjorde att det lilla senapskornet
inom kort blef ett löfrikt träd, som gaf
skugga och svalka åt många lidande. An-
stalten, på samma gång en sjuksköterske
skola och ett sjukhem, förlädes först i någ-
ra hyrda rum vid Uplandsgatan, men då
behofvet af dess utvidgning blef allt mera
kännbart, började under drottningens kraftiga
ledning arbetet för anskaffande af medel
till tidsenliga nybyggnader. Grundstenen
lades den 14 december 1887 af konungen
och drottningen, och den 1 oktober 1889
kunde det gamla hemmet inflytta i sina
nya prydliga och ändamålsenliga lokaler vid
Valhallavägen. Som Idun på sin tid in-
tagit en närmare redogörelse för Sofiahem-
met, vilja vi icke här upprepa densamma,
blott återgifva hvad som mångenstädes blif-
vit sagdt, att drottning Sofia i denna stif-
telse rest åt sig den vackraste minnesvård:
Det är dock äfven på många andra ar-
betsfält som drottningen lagt i dagen sitt
aldrig tröttnande
intresse för främ-
jandet af allmänt
väl. Sålunda har
hon redan som
hertiginna i egen-
skap af beskyd-
darinna ställt sig
i spetsen för frun-
timmersskydds-
föreningen i
Kungsholms för-
samling och seder-
mera förenat de
olika församlin-
garnas skyddsföre-
ningar till ett ge-
mensamt helt, i
hvars centralko-
mité hon länge va-
rit och fortfaran-
de är ordförande.
Efter prinsessan
Eugenies död står
»Sällskapet för
lappska missionen» också under drottnin-
gens särskilda beskydd. Härtill utöfvar hon
en i hög grad omfattande enskild välgören-
het, hvarvid hon helst söker understödja de
behöfvandes själfförsörjning genom inköp
af deras arbetsprodukter. Hvad hon på
denna väg uträttat och huru många tårar
hon i tysthet aftorkat, vet blott han, som
ser i det fördolda, men dagen skall en
gång göra det klart.
Den 6 juni 1882 firade vårt konungapar,
med liflig anslutning från landets sida, den
25:te årsdagen af sin förmälning. Vid den
kyrkliga akt, hvarmed silfverbröllopet hög-
tidlighölls, predikade ärkebiskop Sundberg i
slottskyrkan, där konungen och drottningen,
omgifna af sin familj, tagit plats närmast
altaret. Konungaparet donerade vid den
betydelsefulla minnesfesten ansenliga sum-
mor under namn af konung Oscars och
drottning Sofias silfverbröllopsfond,’hvaraf
räntan årligen skulle, enligt skyddsförenin-
gens närmare bestämmelse, användas till
bildande af lifräntor åt fattiga barn.
Att drottningen, under det hennes eget
inre lif vunnit allt kraftigare gestalt, med
varmaste intresse följer sitt lands kyrkliga
utveckling, innerligt gläder sig åt Guds rikes
utbredande och det kristliga lifvets inre
tillväxt på samma gång som dess frigörelse
från tomma former, är själfklart. Varmt
tillgifven vår evangeliska kyrka, har hon
öppet sinne för sann
kristendom, under
hvilken form den än
uppenbarar sig.
Under de tidigare
åren af hertiginnans
af Östergötland vi-
stelse i Sverige in-
köpte hennes gemål
åt henne en icke
långt utanför Hel-
singborg naturskönt
belägen egendom,
där ett lustslott för
hennes och den her-
tigliga familjens
sommarhvila upp-
fördes och fick namn
af Sofiero. Här till-
bragte hon tillsam-
mans med sin ge-
mål och de upp-
växande prinsarne under flere år den sköna
sommartiden, njutande i fulla drag af still-
heten och den storslagna naturen med de
friska vindarne från Öresund. Marken åt
sjösidan är i hög grad kuperad och sluttar
terrasslikt mot stranden, öfvervuxen som den
är af den präktigaste löfskog, genom hvil-
ken branta stigar slingra sig som ett nät.
Från öfre våningen af slottet har man den
härligaste utsikt utåt Sundet och Kattegat.
I den så kallade »Paviljongen» vid Drott-
ningholm hade ock vår konungafamilj, un-
der sin hertigtid, sin älsklingsvistelse un-
der en del somrar.
Drottningens vacklande hälsa nödgade
henne emellertid att efter några år rrtbyta
det svenska sommarhemmet mot olika kur-
orter i utlandet och att för öfrigt välja do
närmare hufvudstaden belägna lustslotten
till sin vistelseort. Särskildt har hon under
senaste åren ofta för längre eller kortare
tid dragit sig undan till det vid Edsviken
landligt belägna Ulriksdal, där hon i stilla
tillbakadragenhet sökt återhämta krafter för
fortsatt arbete i den himmelske mästarens
tjänst.
Några somrar har drottningen tillbragt
på högt belägna platser i Norge, men sist-
lidne sommar valde hon sitt sommarhem i
hjärtat af Småland, där den karga naturen
och fattiga, men trefna och idoga befolk-
ningen helt säkert utgjorde en slående mot-
sats till hvad som förut kommit under hen-
nes ögon. Hon fann sig emellertid väl och
småländingarne kände sig lyckliga och stolta
att inom sina landamären få för en kort
tid hysa den af unga och gamla så högt
uppburna drottningen. Konungen gjorde
under tiden äfven ett besök hos drottnin-
gen på Hook och samma hem är, som be-
kant, äfven för innevarande sommar för-
hyrdt åt drottningen.
Vid påsktiden innevarande år begaf sig
hennes majestät till Tyskland för att i dess
blidare klimat tillbringa den i Sverige vanli-
gen kalla och sena våren. Honnef, där en
villa blifvit förhyrd för drottningens räk-
ning och dit konungen sedan, till följd af
den allvarsamma sjukdom, som träffade
honom i södern, blef förflyttad, har för
svenska läsare och läsarinnor fått ett all-
deles särskildt intresse, hvarför några ord
här må nämnas också om denna för oss
hittills föga kända ort.
Honnef ligger i Rhenprovinsen och är en
vidsträckt plats med omkring 4,600 invå-
nare, som, med undantag af 400 luteraner
Det yttre af Sofia.tiem.xnet.
nVi i
mmm
T’i:
rT a * i I
!*>’ ■ j B;
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
