Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30. 24 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-. : ■
L ’ : bd.
—
. ■I
yiNNAN
WËÊÊ
4
WimSfc-
jhm
31-te
£Wi?2 å^-^rZ4
mm
Ï > *5*3»!
*-v.
——–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––—–––––––––- Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.
N:r 30 (449) Fredagen den 24 juli 1896. 9:de åra.
Prenumerationspris pr är:
Idun ensam .................................. kr. 5: —
Iduns Modet., fjortondagsuppl. » 5: —
Iduns Modet., månadsuppl........ t 3: —
Barngarderoben________________ » 3:—
Byrå :
Klara södra kyrkog. 16, 1 tr.
Allm. telef. 6147.
Prenumeration sker ä alla post-
anstalter i riket.
Kedaktör och utgifvare :
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Redaktionssekr. : J. Nordling.
Utgifnlngstid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris 15 öre
(Iösn:r endast för kompletteringar.)
Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp- rad
Wilhelmina Schück.
-rör några dagar sedan stod i ett par af våra förnämsta tidningar
r att läsa en liten notis om att änkefru Wilhelmina Schrick, änka
efter den pä sin tid som pedagog högt aktade fil. doktor Martin
Schück och själf känd som skicklig pianist, fyllt 80 är och därvid
uppvaktats med bref och telegram från när och fjärran. Bland de
minnesgoda märkles äfven flere elever i den frivilliga »lärokurs för
fruntimmer», bland hvars stiftare och förste lärare äfven Martin
Schück var en och säkerligen icke den minst nitiske — den egentlige
upphofsmannen till detta det
första försök att skaffa den
svenska kvinnan en haltfullare
undervisning än den vanliga
pensionsbildningen var som be-
kant P. A. Siljeström. Denna
lärokurs, ombildad efter 3 år
(1862) till »Seminarium för
bildande af lärarinnor», en läro-
anstalt, som sattes under statens
hägn och värd. Schück öfver-
gick då till denna, vid hvilken
han tjänstgjorde dels som lä-
rare, dels som sekreterare och
kamrerare, men samtidigt (1864)
öppnade han en privat läro-
anstalt »Nya elementarskolan
för flickor», som förtjänar att
minnas som den första i stor
stil anlagda flickskola, som Sve-
rige ägt. Med denna voro näm-
ligen till en början förenade
såväl en »förberedande lärokurs
till Lärarinne-seminariet och te-
legrafverket», där bl. a. de
första kvinnliga telegrafisterna
i vårt land fingo sin grundläg-
gande utbildning, som äfven
en verklig »gymnasialafdelning»,
denna sistnämnda närmast af-
sodd för de kvinnor, hvilka,
sedan tillstånd därtill vunnits,
skulle vilja förbereda en blif-
vande läkarebana genom full-
ständiga studentexamensstudier,
som man ser, en framtidstanke.
När doktor Schück 1872 afled, fortsattes denna skola under några
år af hans änka, som emellertid icke besatt den pedagogiska utbild-
ning, att hon själf kunde fungera som föreståndarinna, till i en ålder
då hon kunde göra anspråk på hvila, utan sköttes denna plats af en
skolad lärarinna, fru Hanna Östberg, till dess skolan slutligen öfver-
gick i andra händer.
Som änka efter en man, som gjort så mycket för den svenska
kvinnans utbildning, som Martin Schück, vore fru Schück alltså väl
förtjänt af en plats i Iduns
porträttgalleri, men hon har
äfven sin egen historia som för-
tjänar att ihågkommas, och det
är denna, jag nu går att skildra.
Det var den 2 juli 18:6, som
hon såg dagens ljus. Föräl-
drarna voro grosshandlanden
Salomon Josephson och Beata
Levin, och hon utgick alltså
från en judisk familj, en af
dem, som längst vistats i Sve-
rige och äfven en af dem, som
skänkt det nya fosterlandet mäst
dugande söner, ja, gjort insat-
ser i dess kultur. Det var en
talrik barnskara, som växte upp
i det Josephsonska hemmet, och
allteftersom barnskaran tillväxte,
aftog välståndet, så att då hus-
fadern koleraåret 1834 bortryck-
tes, så grinade fattigdomen med
alla dess försakelser och um-
bäranden emot änkan och de
10 barnen. Det hade dock varit
ett ljust och gladt hem. Fadern
tycks ha haft något af artist-
blod uti sig; så mycket är
åtminstone säkert, att vid sin
violin glömde han alla verldens
sorger. Och i det hemmet
musicerades flitigt. Vid pianot
omväxlade den lilla Mina och
hennes två år yngre broder
Jakob — sedermera director
musices vid universitetet i Up-
I&iÄ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
