Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. 21 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
1896
och vigsdannons 2 kronor, för dödsan-
nons inom ram 5 kronor, ett pris som
måste betraktas som synnerligen moderat,
då hänsyn tages till vår upplagas ovan-
liga storlek och den jämna och utbredda
spridning tillkännagifvandet därigenom
erhåller.
Redaktionen af Idun.
–––- *––––
Iduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
IX.
Några ord om nervositet
oeh s. k. nervösa sjukdomar,
af
Professor F. Lennma/m.
(Forts. o. slut.)
Ila kroppens organ kunna vid densamma
vara angripna. Man finner förlamnin-
gar, kontrakturer, krampryckningar ocli kramp-
anfall af alla upptänkliga slag och i alla tänk-
bara kombinationer; man finner fullkomligt
upphäfvande af känseln i hela eller i halfva
kroppen eller i enstaka dess delar eller ock
abnormt stegrad känslighet i form af de våld-
sammaste smärtor, man finner upphäfvande
eller försvagande i olika grader och på olika
sätt af syn, hörsel, lukt och smak; man finner
vidare en massa symtom från de inre organ,
hvilka i allmänhet kunna föras tillbaka till
nervsystemets stegrade retbarhet, såsom t. ex.
nervös heshet, nervös hosta, nervös blodkräk-
ning o. s. v., o.- s. v. ; från de högre nervösa
funktionerna konstaterar man analoga symtom,
särskildt hallucinationer. För att förstå denna
ytterligt stegrade retbarhet måste man antaga
att verksamheten hos de högsta psykiska centra,
särskildt viljan, ligger nere, så att den ej kan
utöfva vederbörlig kontroll öfver lägre, mera
automatiska centra i hjärnan.
Jag kommer nu till sista afdelningen af mitt
ämne: huru skall man kunna bevara sina ner-
ver friska och starka, huru skall man kunna
skydda sig för de nervösa sjukdomarna? Sva-
ret på dessa frågor framgår utan vidare af den
här lämnade redogörelsen för de orsaker, som
framkalla de meranämnda sjukdomarna. Man
bevarar sitt nervsystem friskt, dels genom att
undvika de orsaker, hvilka framkalla nervsvag-
heten, för så vidt som dessa orsaker kunna
undvikas, dels genom att på förhand stärka
sina nerver, så att de bättre kunna stå emot,
ifall man råkar ut för några af de nämnda
orsakerna, hvilka man ej kan undvika.
För den som från början har ett friskt och
sundt nervsystem är det lättare att bevara
det friskt, men äfven för den, som har en
s. k. nervös konstitution, är det i allmänhet
ej- omöj ligt att, ifall han iakttager några enkla
lefnadsregler, skydde sig för de nervösa åkom-
morna; den senare måste naturligtvis iakttaga
dessa regler vida mera noga och samvetsgrant
än den förre.
Hvad nu först den ärftliga nervösa konsti-
tutionen beträffar, så har man plägat uppställa
som en hygienisk regel, att äktenskap ej böra
ingås mellan två utprägladt nervösa eller på
annat sätt sjukliga porsoner; emellertid tagas
vid äktenskaps afslutandc så liten hänsyn till
de hygienska förhållandena, att detta önsknings-
mål väl fortfarande kommer att höra till de
IDUN
fromma önskningarnas antal. Däremot kan
från hygienisk synpunkt föga invändning göras
däremot att en nervös person gifter sig med
en fullt frisk sådan, ty genom sådana äkten-
skap kan man hoppas, att den nervösa belast-
ningen så småningom utplånas och försvinner.
Då det gäller att uppfostra barn af nervösa
föräldrar, så har man teoretiskt uppställt den
fordran, att sådana barn ej böra uppfostras i
hemmen utan bland främmande, men äfven
denna fordran lär väl i allmänhet ej leda till
någon praktisk påföljd. En sak väl värd att
uppmärksamma är, att barn lätt taga efter de
nervösa symptom, hvilka de tilläfventyrs se hos
sina föräldrar eller sin omgifning, och föräl-
drar med sådana sjukliga symtom böra därför
anse det som en skyldighet att i detta hän-
seende taga väl vara på sig själfva, för så
vidt som det låter sig göra, I allmänhet vid
barns uppfostran och isynnerhet då det gäller
barn af nervsjuka föräldrar bör den noggran-
naste omvårdnad ägnas såväl åt deras fysiska
som deras psykiska hygien, och särskildt bör
all nödig försiktighet iakttagas, då barnen skola
börja med intellektuelt arbete, med skolarbete.
Det som för öfrigt är ätt iakttaga för alla,
barn, som äldre, hvilka vilja bevara sina ner-
vers spänstighet, kan sammanfattas i några
ord: tillräcklig föda, tillräcklig frisk luft, till-
räcklig sömn, omväxling af arbete och hvila i
lämpliga proportioner efter hvars och ens olika
krafter, och vidare lämplig form af arbete ef-
ter hvars och ens olika anlag och krafter.
Att afgöra, huru mycket oeh hvad slags
arbete en individ lämpligen tål, är ofta rätt
svårt, men några allmänna synpunkter böra
dock framhållas. Intellektuelt arbete frestar
alldeles ovedersägligen mera på nerverna än
kroppsligt, arbete. Det vore därför att önska,
att nervöst disponerade individer i allmänhet
mera än brukligt är ägnade sig åt rent prak-
tiska sysselsättninar ; därigenom skulle tvifvels-
utan en god del nervösa åkommor förekommaas.
Det arbete, som för sådana personer bäst läm-
par sig, är praktisk verksamhet och isynnerhet
sådan, som kan ske så mycket som möjligt i
friska luften, d. v. s. landtbruk och liknande
sysselsättning såsom trädgårdsskötsel, skogssköt-
sel o. d. Ofta ser man, huru personer, som
lidit af nervösa sjukdomar, bli återstälda, då
de öfvergå från intellektuelt arbete till landt-
bruksarbete, och man borde egentligen mera
än det sker göra sig den erfarenheten till godo
och söka att redan från början få in nervöst
disponerade individer på de praktiska banorna
vid den tid, då valet af lefnadsbana äger rum.
För dem, som syssla med intellektuelt arbete,
bör påpekas, att de ej alltför många timmar
om dagen kunna utan men hålla på med det-
samma. Då ombyte af arbete redan i och för
sig är en hvila, är det af stor vikt för de
intellektuelt arbetande att såväl under uppväxt-
åren som äfven allt framgent ägna en eller
annan timme af dagen åt kroppsarbete och
helst kroppsarbete i friska luften. Ifall till-
fälle därtill finnes, hvilket dock endast undan
tagsvis torde vara fallet, så är vanligt jord-
bruksarbete eller annat grofarbete utomhus en
lämplig omväxling med intellektuelt arbete,
hvarvid dock bör ihågkommas, att lika litet
det ena som det andra slags arbetet får drif-
vas till trötthet; i allmänhet får man nöja sig
med annan rörelse i friska luften, oeh detta
bör lämpligen ske i form af fria lekar (för
barn) ridning, velocipedåkning, skridskoåkning,
skidlöpning eller dylikt. En person, som ar-
betar intellektuelt, har i en timmes daglig
kroppsöfning af dylik art ett ganska säkert
I preservativ mot nervsvaghet. Gymnastik och
slöjd inomhus äro naturligen också af stor
vigt, men de få ej användas i stället för rö-
relse i friska luften, som är vida att före-
draga.
Emellan arbetstimmarna bör tillräcklig hvila
beredas, särskildt är att iakttaga, att efter
hufvudmåltidema en hvilostund bör inträda,
samt att efter dagens sista måltid i regel intet
arbete, särskildt intet intellektuels arbete bör
få förekomma. Den viktigaste formen af hvila
är sömn, och under inga förhållanden bör den,
som vill behålla sin nervkraft i spänstigt skick,
stjäla någon tid från sömnen.
Till hvila hör ock, att man bör hvila från
allt arbete under den s. k. hvilodagen, Sön-
dagen; detta måste särskildt påpekas, ty det
är särdeles vanligt att träffa personer, som ar-
beta lika intensivt då som andra dagar.
Utom hvilotimmar och hvilodagar behöfva
arbetande människor ibland längre hvila, ferier,
och för den, som har ansträngande intellektu-
elt arbete, är detta en ren nödvändighet, för
så vidt han vill bevara sina nerver i fullgodt
skick. Också känner en sådan person sig lik-
som föryngrad, då han efter ett par eller några
veckors sommarferier återtar sitt arbete.
Och så är ytterligare en sak att iakttaga
för den som vill undvika nervositet i dess oli-
ka former, nämligen måttlighet i bruket af de
s. k. njutningsmedlen sprit, tobak, te och kaffe.
Särskildt är detta af stor vik för alla dem,
som ha något nervöst påbrå, ty dessa äro i
mindre grad än fullt friska personer i stånd
att motstå dessa medels skadliga inverkan på
nervsystemet. Isynnerhet skadligt är det att
vänja barn vid spirituösa drycker. Äfven den
rätt gängse oseden att »stärka sig» med vin
eller andra spritvaror emellan målen bidrager
i sin mån till nervsystemets försvagande.
Ofvanstående regler äro särdeles enkla, men
genom iakttagandet af desamma kan man ej
sällan förekomma åkommor, hvilka om de få
rota in sig ofta äro särdelet svåra att med
framgång behandla. Det är nämligen alltid
lättare att förekomma än att bota sjukdomar,
detta gäller som en allmän regel inom hela
medicinen.
Hvad behandlingen af de utbrutna nervösa
sjukdomarna angår, så kan jag ej här ingå på
densamma. Jag vill blott påpeka, att den hy-
gieniska och dietetiska behandlingen är den
viktigaste, och i svårare fall får man använda
en hel del olika terapentiska medel, dietkurer,
badkurer, massage, isoleringskurer m. m., m. m.
Hvarje svårare fall får i allmänhet göras till
föremål för ett särskildt studium, innan man
finner den för detsamma lämpliga behandlingen,
och det behöfves ofta mycken insikt och er-
farenhet för att nå ett godt resultat. Särskildt
svårt är det ofta att bestämma, i hvad mån
den sjuke kräfver hvila och i hvad mån han
beköfver arbete, och hvilket slags arbete för
tillfället är lämpligast. En viktig och för be-
handlingens framgång ofta afgörande sak är
att kunna bedöma, om den sjuke bör vårdas
i sitt hem eller i mer eller mindre grad iso-
leras från detsamma. Isolering kan af flera-
handa anledningar behöfva förekomma, ibland
för att aflägsna den sjuke från nervösa anför-
vandter, hvilkas åkommor ha en direkt psy-
kisk inverkan på honom, ibland därför att den
sjukes omgifning ofta missförstår honom och
anser honom för inbillningssjuk, hvilket direkt
försämrar hans tillstånd, ibland därför att den
sjukes anförvandter genom alltför stor klemig-
het underhålla hans sjukliga föreställningar och
därigenom motverka den psykiskt stärkande be-
handling, som kan vara nödvändig.
En viktig faktor i behandlingen är den psy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
