Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 34. 21 augusti 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1806 i Dü N 271
kiska delen af densamma, hvilket är klart re-
dan däraf, att den sjukes psykiska verksamhet
ofta är mera lidande än den fysiska; oekså
finner man att den läkare i allmänhet har
största framgången vid behandlingen af dessa
sjukdomar, som bäst förstår att vinna och bi-
behålla patienternas förtroende. En alldeles
särskiidt stor roll spelar den psykiska eller om
man så vill den suggestiva behandlingen vid
de hysteriska sjukdomsformerna. Vid dessa
är såsom nämndt den psykiska retbarheten
så stegrad, att ofta blotta föreställningar fram-
kalla sjukdomar; denna stegrade retbarhet kom-
mer nu till nytta vid behandlingen på så sätt,
att sjukdomar, som åstadkommits genom före-
ställningen om en sjukdom också botas ge-
nom föreställningen om tillfrisknande. För
att på ett kraftigt sätt psykiskt inverka på
patienters sjukligt stegrade inbillningskraft
kunna nu allehanda slags metoder komma’
till användning, och som typ för desamma
kan man betrakta hypnotismen, där, såsom
allmänt bekant, botandet sker genom att man
direkt med sitt ord bibringar patienten, som
för tillfället är försatt i ett särskiidt, s. k.
hypnotiskt tillståad, föreställningen om till-
frisknandet.
Utsikterna för de nervösa sjukdomarnas åter-
ställande till hälsa äro beroende af åtskilliga
faktorer. Om orsakerna till sjukdomen kunna
häfvas, och om den sjuke är i tillfälle att un-
kasta sig den stundom långvariga behandling,
som kräfves, så återställes i allmänhet hälsan.
Däremot äro de åkommor svårare att rå på,
där orsakerna ej kunna undanrödjas, och där
patienten af en eller annan anledning ej kom-
mer i åtnjutande af lämplig behandling. En
synnerligen försvårande omständighet är det, då
patienterna, såsom ej sällan är fallet, i ytter-
ligt hög grad lida af ängslan och oro samt äro
fångna under hypokondriska föreställningar om
sin sjukdoms farlighet elleä obotlighet; i dessa
fall pläga de gå från läkare till läkare, från
kvacksalfvare till kvacksalfvare, försöka den
ena behandlingen efter den andra, men ge sig
aldrig tålamod att fullfölja någon. Emellertid
kan man äfven i sådana skenbart förtviflade
fall ibland få se, att dock hälsa slutligen åter-
vänder. Öfverhufvudtaget får man aldrig vid
dessa sjukdomar misströsta, ty, då inga svårare
anatomiska förändringar förefinnas, så finnes
alltid möjligheten för tillfrisknande, och där
möjligheten finnes, bör man alltid bibehålla
hoppet om en slutlig god utgång.
%
––––❖––––
Ur notisboken.
Kvinnlig simkonst. Simuppvisningen i da-
mernas badinrättning vid Skeppsholmen hade i
måndags e. m. lockat åskådare i .mängd till det,
dagen till ära, med flaggor och grönt rikligt och
smakfullt prydda badhuset. Under musikens to-
ner förde fröken Anna Laurent fram sina elever,
hvilka först i lilla och sedan i stora bassängen
ådagalade många om synnerligen god ledning
och aktningsvärd färdighet vittnande prof. Lif-
liga och ihållande applåder framkallade flytnin-
gen i stjärna och ankare samt hoppen från tor-
net, där graciösa och smidiga rörelser parades
med styrka och säkerhet.
Efter slutad uppvisning höll revisor L. E. af
Klintberg ett väl framsagdt tal om simsporten
och dess betydelse, hvarefter han hjärtligt tac-
kade fröken Laurent och öfriga lärarinnor för
deras arbete.
*
Tvånne dugande kvinnor ha under de se
naste dagarne här i hufvudstaden skördats af
liemannen. Den i sitt yrke särdeles skickliga
hof- och slottsfältskären fru Charlotte Berggren,
känd och värderad i vida kretsar, afled i mån-
dags. Hon sörjes närmast af bröder och andra
anhöriga.
Sistlidne fredag afled fröken Johanna Sofia Fo-
gelgvisl, i en ålder af 53 ’/2 år. Hon var vid sitt
frånfälle första biträde hos sin nära frände, fru
8. Avén, i dennas bekanta charkuterihandel vid
Regeringsgatan, hade där haft anställning under
30 års tid och belönades i sistlidne november
månad med Patriotiska sällskapets stora guldme-
dalj.
––––*––––
Teater och musik.
Kungl. operan återupptager sin verksamhet om
måndag, då »Lohengrin» uppföres. Under sä-
songens första veckor komma därjämte att upp-
föras operorna »På Sicilien», »Orfevs», »Kron-
juvelerna» och »Figaros bröllop».
Nyengagerad för spelåret är tenorsångaren hr
Lemon, hvilken som bekant under det senaste
året idkat sångstudier i Paris.
Dramatiska teatern gaf sin första föreställning
under den nya säsongen i går torsdag, då Su-
dermanns skådespel »Ära» uppfördes. Reperto-
aren upptager för den närmaste tiden dessutom
> Sällskap där man har tråkigt», »Romantik», »Herr
Dardanell och hans upptåg på landet», »Damer-
nas vän», »Trettondagsaftonen», »Offrad», »I lif
och död» samt slutligen »Den beryktade fru Ebb-
smith» och »Om kronan», hvilka stycken repe-
terades redan under förra spelterminen, men då
ej kunde blifva färdiga till uppförande.
–––––––––- *––––- —-
F örbil
Från holländskan för Idun
af EHn Sch—y.
I.
-r4’ n grå novembèrdag. Allt är så tyst
och stilla i den kalla hvita dimman,
som hänger tung kring träden och öfver
husen. Intet ljud — ingen rörelse — intet
lif — allt hvilar i en tung, drömlös slum-
mer under den fuktiga, genomskinliga slöjan.
Tåget jagar fram genom dimman, timme
efter timme, timme efter timme — alltjämt
samma grå enformighet på alla sidor. De
tjocka, hvita rökmolnen, som ej kunna stiga
upp genom den tunga luften, hvirfla i fan-
tastiska figurer förbi kupéfönstren och irra
sedan som hemska spöken bort öfver de
dimhöljda fälten.
I en första klassens kupé sitter en ung
kvinna och midt emot henne en ung man,
som tycks vara några år äldre. Hon sluter
ögonen. Han ser tankfullt ned på golfvet.
En station. Tåget stannar. I det ore-
diga sorlet af röster får han plötsligt höra
en gäll, grälande kvinnostämma alldeles
utanför kupén. Nästan ofrivilligt ser han
ut — men tåget har redan ilat förbi ■— den
skarpa, grälande stämman dör bort i fjärran.
Han ryser till. O! den rösten — den
tonen! Den var så fullkomligt lik den, som
han nu för åtta dagar sedan hört för sista
gången, och som han hoppades att aldrig
mer få höra.
Åter genomilas han af en rysning. O!
det afskyvärda uppträdet i förra veckan —
det häftigaste af många, många liknande
under hans åttaåriga äktenskap — men det
var också det sista. De oåterkalleliga orden
hade hon själf uttalat — nej ropat —- skri-
kit ut på sin grofva dialekt, svärjande som
en fiskmånglerska under detta vilda utbrott,
då hennes råa nätur bröt fram och förkväf-
de den yttre förfining, som han med så
mycken möda sökt bibringa henne.
Länge hade han haft tålamod och för-
dragsamhet — kanske allt för länge. Det
hade varit för barnets skull–––- Hur för-
färligt hade det icke varit nu under den
sista tiden — detta gräl och oväsen t. o. m.
då barnet var närvarande — denna ursin-
niga svartsjuka — o! Gud! Ingen visste
hvad han lidit under dessa år — — Men
bort med alla dessa tankar nu — det är
förbi — förbi — hvarför då se tillbaka —
— — Hon sitter framför honom så skön
— hon den enda! Han ser på den unga
kvinnan, som fortfarande håller ögonen slut-
na, men då hon känner att hans blick hvi-
lar på henne, slår hon upp ögonen, ser ömt
på honom och säger:
»Vet du, hvad jag tänkte på, Han?»
»Nej, hvad var det?»
»Jo, jag tänkte på, då du och jag första
gången sutto tillsammans i en kupé —
kommer du ihåg det?»
»Ja, för tio år sedan då du var ute och
reste med din far. Det var första gången
jag såg dig — om jag kommer i håg det! Jag
ser dig ännu för mig — minnes allt så väl,
t. o. m. hur du var klädd.»
»Ja, jag minnes dig också! •—- Ett så-
dant barn jag var på den tiden! Jag hade
ju knappt lämnat skolan. Jag kommer ännu
så väl i håg, hur glad jag blef, då pappa
dagen därpå sade, att han tyckte du var
en riktigt hygglig ung man.»
»Men då den där hygglige unge mannen
sedan kom och begärde hans dotter — då
slog bladet om » — det var något bittert i hans
ton — »då var målaren icke god nog. Om
jag hade varit officer eller embetsman —
men artist — fi donc ! »
»Pappa var litet gammaldags och en smula
ärelysten, när det gällde hans enda dotter.
Om han fått se att det verkligen varit mitt
allvar, skulle han kanske ändå gifvit vika
— men då — —»
»Då var det för sent, emedan jag begått
den galenskapen att gifta mig. Nå, för det
har jag då fått plikta hårdt nog!»
»Stackars, käre Han!» säger hon ömt och
smeksamt. »Men det kunde pappa ju inte
hjälpa. Du får inte mer lägga skulden på
honom — han är död nu och led så mycket
de sista åren.»
»Men jag har också lidit — både mycket
och länge —- och du också–––- gode Gud !
tio långa år — och hvilket elände under
hela den tiden!»
De tystnade åter och försjönko i tankar.
De tänkte på sin ungdoms kärlek, på hen-
nes fars vägran och på hur han tagit henne
med sig utomlands, för att hon skulle glöm-
ma. De tänkte pa hans förhastade gifter-
mål med sin värdinnas dotter, som vårdat
honom under hans sjukdom och blifvit kär
i honom. Han gifte sig med henne dels
af medlidande, dels af tacksamhet och äfven
af grämelse öfver att han ej kunde få den
han älskade.
Ett par år därefter kom hon tillbaka —
ännu ogift — hrn såg henne åter — och
den gamla kärleken flammade upp på nytt,
häftigare än någonsin förr, då han förstod,
att det var för hans skull hon afslagit alla
anbud.
Då började det lidande, som tärt honom
under de sista åren — de plågsamma själf-
förebråelserna öfver en förspilld lycka —
hans hustrus häftiga svartsjuka, som så
småningom växte till ett ursinnigt hat mot
den kvinna, som hon kände alltid hade haft
företräde framför henne och alltid stått öf-
NEROTH & Co.
Tekniska Fabriken ”GÖTA LEJON"
* * • aÖTiLjaona
rekommendera sitt allmänt erkända
LÏÏTPÏÏLVER
Lutpulvret begagnas vid lak eller tvätt i stället
för bästa och renaste aska. Användningssättet
alldeles samma som med vanlig asklut, ocb
SÂP-PULVEH
Sparar penningrar.––––– ——
- — Sparar arbete.–––––––
Sparar kläder och–––-
- ’■ ................ 1 —treätter sÄjm eUar tyåJ
-V- fritt frA.cn klor (fritt frän klor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0275.html
