Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 35. 28 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 IDUN 1896
kläde, som kostade 1: 90 pr meter. Lifvet till
klädningen garnerade jag smakfullt, sä att jag
kunde begagna den på enklare bjudningar eller
i allmänhet, när jag önskade vara bättre klädd.
Ytterkoftan vadderades, hvilket gjorde, att den
smidigt och varmt omslöt kroppen. Därigenom
fann jag promenaddräkten varmare än en tjock
vinterkofta. Utaf lappar, som blefvo öfver, för-
färdigades muff och hatt. Pâ sä sätt erhöll jag
både klädning, kappa, hatt och muff för ungefär
samma pris som en enkel vinterkappa. För att
ej behöfva utsätta dräkten för vårsolen skaffade
jag mig en svart fodrad sommarkofta, som jag
äfven ämnar begagna till sent i höst. På så sätt
kan min promenaddräkt räcka minst 3 vintrar,
utan att behöfva ändras. Att ej skaffa sig både
kappa, linne m. m. på ett år är själfklart, ty då
kunde man ej hålla sig inom sparsamhetens om-
råde, utan det ena året köpes vinterkappa, det
andra sommarkläder, det tredje linne o. s. v.
Med urskiljning och förstånd kan kvinnan kläda
sig både fint, smakfullt och billigt, det senare
äfven om hon ej använder sömmerska i hemmet
eller själf syr sina kläder. Som redan är sagdt,
öfverskrider jag aldrig 150 kr., men ofta gå mina
kläder till mindre t. ex. till 125 kr. om året, och
ändå anse mina vänner, att jag är både väl och
fint klädd. Ja, de enklaste dräkter kunna se
eleganta ut, om blott ägarinnorna hafva smak
och nedlägga omsorg vid valet af dem. A.B.
XVI.
Som jag antager, att Idun läses af alla stånd
och klasser och att intresset för omförmälda
klädpenningfråga är lika stort äfven hos de unga
fruar och flickor, som hafva till sitt förfogande
en något större summa, än hvad de ärade in-
sändarinnorna hittills gifvit oss del af, vill jag
härmed framlägga ett kort sammandrag af mina
utgifter i och för min toalett under de senaste
3 åren.
Jag vill förutskicka en kort redogörelse för de
förhållanden, i hvilka jag lefver, på det att de
förra insändarinnorna, som kunnat nedbringa
sina utgifter så lågt, att man med skäl kan un-
dra, om de ej glömt bort några mera väsentliga
utgiftsposter, ej må anse mig allt för öfverdådig.
Min far är grosshandlare i Stockholm, han
som så många andra, och skattar för en inkomst
af 10,000 kr.; vi äro flere syskon och lefva som
man säger »godt», dock utan allt slags öfver-
flöd.
Tyvärr har min far aldrig velat inse nyttan
af att ge sina döttrar en viss summa i månaden
till sina kläder, utan har jag, i likhet med »Strix
bubo» och många andra, måst »tigga» mig till
de nödvändiga slantarna, ett förhållande som ej
kan verka annat än ytterst pinsamt för de stac-
kars fruar och döttrar, som ej lyckats öfverbe-
visa sina respektive »herrar», att det skulle på
allt sätt vara fördelaktigare, om de ville gifva
dem en bestämd summa i månaden eller i kvar-
talet.
Jag är fullt öfvertygad om, att jag, om jag
vore nog lycklig att kunna förfoga öfver t. ex.
50 kr. i månaden, skulle försöka att inskränka
mina utgifter för kläder mycket mera än jag
nu gör, då jag i alla fall måste gå och be om
pengar, hvilka då alltid, antingen summan är
stor eller liten, åtföljas af mer eller mindre vän-
liga anmärkningar, såsom: »skall du nu igen ha
en ny klädning eller en ny kappa».
Hade jag däremot haft fria händer att själf
sköta om pengarna, hade jag med säkerhet dels
gjort några små besparingar för framtiden, dels
kunnat köpa mig något annat än endast kläder,
såsom böcker, en teaterbiljett etc., hvilket vis-
serligen ej är absolut nödvändigt, men som dock
i ej ringa grad bidrager att någon gång göra
lifvet lättare och angenämare. Ty, som jag nu
har det stäldt, anser jag mig aldrig hafva rät-
tighet att gifva ut det minsta extra för min per-
sonliga del.
Jag har alltid varit van att köpa de bästa va-
ror, äfvensom att låta förfärdiga dem på l:sta
klassens ställen, och är min erfarenhet härvidlag
öfverensstämmande med den kända sentensen:
»den, som köper dyrt, köper billigt!» Hvad nu
särskildt kläderna beträffar, anser jag ej, att det
är ett allt för stort slöseri att sy en eller annan
finare klädning eller kappa hos Augusta Lundin;
hon är visserligen dyrare än andra sömmerskor,
’men så har man också längre nytta af ett plagg,
förfärdigadt hos henne, dels emedan det längre
bibehåller sin moderna modell, och dels emedan
tyget är af så utmärkt beskaffenhet. Jag vill
härmed på intet vis fråntaga Stockholms öfriga
sömmerskor äran att kunna förfärdiga ett plagg
till sina kunders fulla belåtenhet, utan är detta
endast min egen personliga lilla åsikt om fröken
Lundin. Och jag vill nämna, att af nedanstående
förskrifva sig några klädningar och kappor från
fröken Lundins atelier.
Jag hoppas, att någon annan af Iduns läsarin-
nor äfven ville framlägga sina rön i denna för
oss fruntimmer viktiga och ganska kvistiga fråga,
så att man kan göra sina jämförelser och be-
räkningar.
Jag vill blott tillägga att jag begagnar mina
kläder i en 3 —4 år precis som de äro och en-
dast sällan ändrar dem. Ett bra sätt att an-
vända en finare klädning, som man ej kan »nöta»
ut, utan som förr blir gammalmodig, är att an-
vända stomkjolen och liffodret precis som de
äro och blott kläda öfver dem med nytt öfver-
tyg; på så sätt får man en helt ny klädning för
halfva priset och halfva besväret. Liffodret bör
dock tvättas först.
1894.
En aftonkappa ............................................ 91: 52.
En ljus promenadklädning-,...... 112: —
Ett snörlif ................. 10: —
2 sommarhattar restaurerade_________ 8: 50.
Ett paraply.................... 15: ■—
En mörkblå promenadklädning............... 57: —
6 linnen med tyg. broderier o. arbetslön 34: 46.
Ett parasoll, öfverklädt _____________ 8: —
En skär råsidenklädning............................ 63: 85.
Ett par blanklädersskor ____ 10: —
Ett par vinterkängor ......... 18: —
Ett par vårkängor..................................... 18: —
Ett par promenadskor............................... 16: —
Sulningar och klackningar....................... 6: 70.
En vinterhatt................. 10: —
Ändring af en klädning ......... 12: 50.
4 par ylletröjor...................... 6: —
6 par strumpor _______ 12: —
5 par handskar _____ 12: —
52ÏT53:
1895.
En mörkblå velvetinklädning _______ 90: 84.
En vinterunderkjol -................................. 12: —
En hvit ylleklädning ............................... 80: 82.
En sommarhatt ........................................... 22: —
En vårkofta___ _______ ______________ 75: –
Ett par vårkängor...................................... 18: —
Ett bluslif _____ _____________ _____- 7: 25.
Ett par gula skor............. .................... 8:—
Ett par tofflor ............................................... 3:—
2 hattar pressade ochomklädda ______ 14: 35.
3 flor______________________ 2:45.
Sulningar och klackningar....................... 9: —
3 par strumpor .................................. 4:50.
Färgning af en kjol ________________ 3:—
Sylön därför ...................................... 3:—
Ändring af en bomullsklädning ............. 3:50.
5 ylletröjor ............................................. 7:25.
En mörkblå klädesklädning ..........-...... 102: 23.
4 par handskar............................................... 9:50.
475: 69.
1896. (Jan.—aug.)
En vinterkappa................ ......................... 90: —
Sommarhatten omklädd ........................... 5: 50.
2 flor..................................................... -......... 1: 50.
En ljus promenadklädning___________ 110: 36.
Ett par promenadskor____,................. 16: •—•
Parasollet omklädt___________________ 10: —
En brun barécheklädning ....................... 39: 96.
273: 32.
JEbbis.
XVII.
I likhet med andra insändarinnor kan jag ty-
värr ej berömma mig af den låga siffran till
klädpenningar, snarare tvärtom. Jag använder
4 à 500 kronor om året till kläder och dock har
jag ej något öfverflöd, men så har jag också i
alla tider varit en s. k. slitvarg. Skor, strumpor,
linne med ett ord allt i klädväg slites ut med
otrolig hastighet, och aiding behöfver jag befara,
att en klädning hinner blifva så omodern att
jag ej kan använda den. Allting faller sig ock
så dyrt för mig efter hvad jag nu kan tycka, då
jag ser andras utgifter. Min sista sömmerske-
räkning ser ut så här:
Arbetslön ................. 7: 50.
1 V2meter liffoder ......... 1: 28.
1 Vs » lenon............ 1: 13.
5 » kjolfoder .... 2: —
5 » gaze ............ 3: 25.
Skoning, band, ben....... 2: 96.
Armlappar, silke, tråd... 1: 50.
S:ma 19: 62.
Detta till en klädning och då oberäknadt tyg
och garnityr. Yäl är — eller kanske illa — att
jag ej har någon herre och man att pungslå, ty
då skulle han nog i likhet med »uppretad äkta
man» tycka att jag vore omåttligt slösaktig med
mina toalettpenningar, då han finge läsa i Idun,
hur billigt och bra man kan kläda sig på litet
nog. Jag råder hvarje liten fru, hvars man ej
har allt för godt om pengar, att gömma undan
de nummer af Idun, hvari klädpenningfrågan af-
handlas, ty eljes hänvisas ni nog till dem, då
det blir fråga om en klädning eller kappa som
kanske går till lika stor summa som en annans
hela årsanslag.
Inte vet jag, om detta mitt inlägg gör någon
nytta, men ej heller skada, hoppas jag.
Då fältet var fritt för hvar och en att yttra
sig i frågan-kunde jag ej annat än delgifvamina
rön i hopp om genklang hos någon olyckskam-
rat, som ej förstår att kläda sig för 75 à 100
kronor. Iva.
XVIII.
För alla, hvilkas inkomster ej äro så stora,
är det minsann godt att kunna föra nålen, och
det kan väl alla, om de blott ärligt vilja. Ty
hur är det möjligt, att en dam som virkar de
finaste spetsar och syr de grannaste broderier,
ej skulle kunna sy en slät kjol, en klädning åt
sin lilla flicka, kanske ej ett förkläde ens? Men
mönster spela här en stor roll, och utan bra snitt-
mönster kan man aldrig få ett välsittande plagg.
Iduns med flere mode- och mönstertidningar äro
här till oberäknelig nytta, och förtjänar jag in
många kronor om året på en sådan; det väcker
intresset, när man ser alla dessa mönster och
arbeten. Men för dem, som aldrig tagit ut mön-
ster eller sytt efter journal, gäller det att stu-
dera sin modetidning grundligt, ej blott plan-
scherna, utan alla beskrifningar samt mönstren
med deras mått. Om man också ej skall sy för
tillfället, blir det ändå till stor nytta, när man
skall till, men blir därigenom säkrare både med
att sj: och klippa till. Den som tycker att det
är tidsödande och besvärligt att taga ut mönster,
kan ju köpa tillskurna, och finns det nu utmärk-
ta sådana flerstädes att tillgå. Men man bör
ändå bestå sig en modetidning: arbetena bli
härigenom stilfullare och få ej det hemmagjorda
utseende, som annars plägar vara fallet. Små
mönster såsom till barnkläder m. m. kan man
nog lättare taga ut än större.
Många män anse utgiften till en modetidning
onödig och fåfänglig, men de komma snart ur
den villfarelsen, när de se hvilken nytta, den
länder till. Äfven om man själf ej behöfver
sitta och sy eller ens stora hushåll ej tillåter
det, utan man tar hem syhjälp, är det godt att
vara hemma på området. Syhjälpen är ej alltid
så skicklig, som den utger sig vara.
Att kosta på alltför dyrbara tyger, när man
syr hemma, är ej nödvändigt; enligt mitt tycke
är det bättre och roligare att S3r ett nytt plagg
än att sprätta sönder och modernisera ett gam-
malt. En vinterkappa däremot bör vara af så
präktigt tyg man kan åstadkomma, den uppfyl-
ler då bäst sitt ändamål, är varmare, varar längre
vacker, och är det en stor kappa, kan den se-
dan ändras till kort höst- och vårkappa. Dock
bör man akta sig för broderier på den, blott ett
litet pälsbräm, hvilket är både vackrare och var-
aktigare. Så vidt man ej har råd att bestå sig
med flere sommarplagg, är det bäst att först och
främst ha en regnkappa, de andra kläderna sk.yd-
das därigenom och vara dubbelt så länge.
Barnens kläder ställa sig annorlunda, och för
dem, som liksom jag endast ha flickor, är det
bäst att använda tvättklädningar så mycket som
möjligt. Till skolklädning på vintern väljes ett
mörkt, varmt tyg af hel- eller halfylle, helst
med sammetsärmar, hvilka hålla ut flere par an-
dra, och böra barnen för att vara snyggaÄ sko-
lan byta om, genast de komma hem. Äro de
varmt underklädda, kunna de mycket väl på vin-
tern inne nöta ut gamla tvättklädningar från
sommarn. Blått och hvitt bomulls- eller linne-
tyg är utmärkt till sommarbyxor; till vintern tar
jag alltid min mans aflagda kläder till lifstycken,
b3’xor och kjolar. Barnens strumpor bli star-
kast och billigast, om man låter maskinsticka
benen och för hand sticka vid fotterna, de bli
på så vis tjockare och varmare än dem man kö-
per färdiga. Med tjockt garn blifva fötterna al-
drig bra på maskin, utan hälarna bli gärna för
stora ; så har det åtminstone blifvit för mig.
Maskinstickning å strumpben brukar allt efter
storlek kosta 15, 20 à 25 öre paret, och det är
väl ej för dyrt, ett sådant arbete som det är att
Iduns Modetidning och Barngarderoben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
