Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. 4 september 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1896 IDUN 285
möjligt, vill jag omtala, att sybehören till denna
klädning gingo till 3.20, och då jag nu intet ko-
stat ut i sylön, utan jag och mina systrar sy
allt själfva, så får ni själf räkna ut, huru myc-
ket den kostat mig. Tycker ni att jag gått till
ytterlighet, så har då ni åtminstone i betydligt
högre grad gjort eder skyldig därtill, då ni vill
föreslå fröken Lundin såsom sömmerska, som
faktiskt är bland de dyraste man kan få tag uti.
Frågan gällde ju det billigaste sättet att kläda
sig, och då måste man väl också låta sy så bil-
ligt som möjligt. Det har ej heller-varit menin-
gen att »drifva sport» i denna fråga, för hvilket
»Gadd» välvist varnar; allra minst kunde jag
tänka därpå, som redan sändt in min uppsats,
innan ännu något i denna fråga blifvit intaget, fast-
än den ej kom in med de första. Jag har endast
velat lämna uppgifter från min egen erfarenhet,
som faktiskt öfverensstämma med verkliga för-
hållandet. Gärna får »den uppretade äkta man-
nen» återkomma med sina förfrågningar, såvida
jag nöjsamt kan besvara dem, men jag hoppas
att han ej skall behöfva det, då så många goda
råd gifvits, för hvilka jag är mycket tacksam,
och särskildt hvad »Georgina» yttrat bör hvar
och en lägga på hjärtat, och öfverensstämmer jag
uti allt med henne samt önskar, att hennes ytt-
randen måtte falla i god jord. M. S.
XX.
Då »ldädpenningfrågan» visar sig äga så stort
och allmänt intresse — hvilket är helt naturligt,
då den för hvar och en dagligen gör sig så känn-
bar — tror undertecknad det vore till stort gagn,
om någon erfaren ville lämna några vägledande
råd och anvisningar härutinnan för den kategori
af kvinnor som, i den ena eller andra branschen,
höra till de »tjänandes» klass.
Hittills är det till det mesta damer, som hafva
den lyckliga ställningen att kunna i sina hem,
dels själfva, dels med främmande hjälp, utföra
den mesta sömnad, hvilka hafva framlagt sina
rön härutinnan, men alla vi som hafva någon
anställning (och i många fall intet annat hem än
vårt lilla hyrda rum), hvarigenom vi skola för-
tjäna vårt uppehälle, hafva ju ej tillfälle härtill,
utan för oss, som vanligen framför andra behöf-
va lefva sparsamt, återstår endast att låta »sy
borta», som af alla erkännes blifva så dyrbart.
Af oss fordras också att vi hvarje dag skola gå
snyggt och propert, ibland nästan elegant, kläd-
da, och att nöta ut gammalt, såsom kan ske i
hemmen, går just ej för sig för dem, som skola
sköta sitt arbete i embetsverk eller andra officiella
inrättningar. Hvar och en som pröfvat på vet
ock hur det går åt skodon, galoscher, hand-
skar och öfriga ytterkläder vid dessa dagliga,
regelbundna promenadér i hvilket väder som
helst, ur och skur. Med största sparsamhet och
enkelhet går nog klädkontot minst till 200 kro-
nor pr år, hvilket vanligen är bra känbart för
hvarje kvinnlig kontorist.
XXI.
Uppmuntrad af de många inlägg i »klädpen-
ningfrågan», som redan influtit, och viss om att
Idun räknar många läsarinnor äfven ur den klass
jag tillhör, vill jag också delge några rön om sa-
ken. Jag är anställd i en affär och har jämte
fritt vivre 200 kronor i lön. Dessa måste nu
räcka till kläder, nöjen, presenter m. m. Som
jag hvarje år under min fritid alltid gör en län-
gre eller kortare resa och har många vänner,
går ej så litet åt till resa och presenter. När ut-
gifterna för dessa äro fråndragna, har jag unge-
för 125 kronor, aldrig mera, öfver till kläder.
Dessa använder jag så, att jag hvart annat år
köper mig en kappa d.’v. s. ett år sommar-och
ett år vinterkappa. Någon gång har jag också
haft en kappa 3 år, om jag kunnat modernisera
den. Med förkärlek använder jag svarta kläd-
ningar, och då dessa äro mer oberoende af om-
byte, har jag funnit dessa bli billigast. Jag skaf-
far mig hvarje höst en svart klädning af godt
tyg, som jag först har som bättre, sedan somma-
ren därefter med ljusa blusar till kjolen. En
bomullsklädning af tvättäkta tyg syr jag mig ock-
så hvarje år. Såväl blusar som bomullsklädnin-
gar syr jag alltid själf på kvällar och fristunder
och detta är ju alltid en besparing. Mina hat-
tar använder jag alltid 2 år, men låter kläda om
dem, om det gamla är urblekt. Hvarje vinter
köper jag ett par kängor hvarje sommar ett par
skor. 2 halfsulningar på hvarje får jag också
kosta på dem om året. Till underkjolar har jag
funnit moaré vara det varaktigaste och har jag
med några kantningar kunnat ha sådana i 3 år.
Underkläder syr jag mig alltid själf och syr i
regel 1j.2 dussin hvarje år, än af den ena sorten
och än af den andra, med godt tyg och broderi,
ej virkade spetsar, ty de äro ej starka. Småsa-
ker såsom förkläden, handskar, kragar, strumpor
och dylikt har jag alltid haft turen att få och
då jag alltid märker och reparerar alla kläder
själf, har jag ingen särskild utgift för detta konto.
Ungefär så får jag fördela utgifterna hvarje
år, om de därtill afsedda 125 kronorna skola
räcka. Ej mycket sparsamt kanske, då många af
insändarinnorna, som lefvat »ute i världen», ej
behöft att använda ens så mycket. Vore roligt
att höra någon annan, som lefver i ungefär mina
förhållanden, yttra sig i ämnet.
Annie.
u
Att sätta bo.
nder n:r 478 och 479 i frågoafdelnin-
gen i Idun för i är begär en oerfaren
fästmö under märket »Moderlös» råd för
sin blifvande bosättning. Undertecknad, som
då hon byggde bo, också måste hänföras
under samma sorgliga kategori, känner sig
manad att erbjuda sina nu under årtionden
vunna erfarenheter åt de unga, hvilka möj-
ligen vilja draga nytta däraf.
Min lilla uppsats dedicerar jag till »mo-
derlös», och kunna ju andra intresserade
sedan därifrån göra små utvikningar eller
inskränkningar, allt efter olika fordringar
och tillgångar. Då ni med en hos en oer-
faren, som ni själf kallar eder, beundrans-
värd klokhet tänkt på att tala om hvad
er blifvande mans inkomster belöpa sig
till, har ni därmed gifvit den naturliga och
enda rätta grunden för kloka beräkningar
i fråga om bosättning.
Således, ni skola lefva på 2,000 kr. om
året, och vill veta hur ni då bör inrätta
edert blifvande hem.
Det första vi då måste påpeka är, att
som ni under dessa förhållanden ej hafva
råd skaffa eder stort umgänge ni ej heller
behöfva så stora förråd vare sig af duktyg,
servis eller köksattiralj. Med detta vare
dock ej sagdt, att ni aldrig ha råd att se
goda vänner hos eder. Gästfrihet bör öfvas
af alla, men ej af alla med stora bjudnin-
gar, ty mången som tillfredsställer sin få-
fänga i det stycket måste sedan i veckotal
sätta den egna familjen på svältkur. Jag
tycker ni bör kunna nöja eder med en
bordsservis, afsedd för 12 personer, den bör
vara eder fullt tillräcklig. Skulle ni någon-
gång tänka att se flera än 10 gäster på
gång hos eder, så gör ni klokt i att för
sådana enastående fall hyra servis, hvilket
nu går för sig i snart sagdt hvilken bo-
sättningsaffär som helst. Glas och kara-
finer böra ni välja efter de varor ni tänker
eder att servera i dem. Nöj eder dock
med små kannor och karafiner för första
uppsättningen. Ingen vinkanna eller vin-
karafin bör rymma mer än 2/3 liter, ingen
saft- och cognacs dito mer än 1/3 liter.
Äro de mindre, skadar det ej. En flat och
en djup efterrättsskål vill ni säkert också
ha af glas, såvida ej till porslinsservisen
följde sådana. Välj skålar på låg fot eller
ock alldeles utan fötter. De äro först och
främst vackrare, och så har man mer hopp
om att få behålla dem ostympade, och för
det tredje kunna sådana med fördel använ-
das också till fruktskålar på en bricka eller
litet serveringsbord, där en hög skål ej tar
sig vidare bra ut och ofta gör en liten
öfverhalning.
Höra ej heller saladierer och saltkar till
servisen, tagas sådana också lämpligast
af glas.
Te- ock kaffeservis väljes med eller utan
kannor och skålar, beroende på om dessa
för varaktighetens skull tagas af metall
eller för prisbillighetens skull måste tagas
af porslin. Till bordssilfver, hvilket ni efter
råd och lägenhet väljer af gediget silfver
eller af nysilfver, bör ni för att vara väl-
försedd, ha, utom sopp-, sås- och socker-
sked, 1 dussin matskedar, 1 dussin teske-
dar, 1 dussin stora gafflar, 1 dussin min-
dre dito och en tesil. Kokspadar och större
och mindre skedar och gafflar att lägga för
med kan man godt undvara, och böra så-
dana i alla händelser ej anskaffas förr än
efter bröllopet, ty sådana saker väljas ofta
till de nu för tiden oundgängliga lysnings-
presenterna. Knifvar kan ni också gärna
vänta med, ty åtminstone bröd-, smör- och
fruktknifvar ses ofta bland bröllopsgåfvorna.
Har ni ej råd att skaffa eder mer silf-
ver än ni behöfver för edert dagliga bruk,
så kan jag till tröst anförtro eder, att vi
fruar ofta vid våra bjudningar låna skedar
och gafflar af hvarandra, och så kan då
också ni göra, om ni ej är i tillfälle att
lägga ner ett litet kapital i sådana ting.
Brödkorgar och brickor taga vi väl med
här, medan vi tala om metaller.
För köket behöfver ni ungefär följande sa-
ker. Ett par, tre kastruller på 2 à 3 liter
hvardera för soppor, grönsaker 0. dyl., en liten
flskkittel, en liten såspanna och en kaffe-
panna. Dessa kokkärl väljas af koppar eller
ock af emaljerad eller förtent järnplåt. Tyc-
ker ni om att koka potatisen oskalad, bör ni
till den skaffa eder en liten järngryta på
ett par liter. En liten stekgryta, som också
med fördel kan användas som buljongs-
kittel, en stekpanna och en plättpanna be-
höfver ni också. Vidare några bleckmått
(om ej mer, så ett litermått), en tratt, ett
durkslag, ett rifjärn, en vattenskopa, en
eller ett par små bleckflaskor, pannkaks-
spade och korkskruf, några slefvar och ske-
dar, förskärar- och andra köksknifvar och
gafflar (och till knifvarne en knifskurnings-
apparat, en liten tingest, som kostar 35 öre
och som är utmärkt för sitt ändamål), skär-
bräden, vispar,, salt- och mjölskäppa, en
mortel, en hackho med knifvar (eller en
köttkvarn om ni föredrager sådan, hvilket
jag ej gör, då efter min erfarenhet allt
som males sönder blir saftlösare och torrare
än det som sönderdelas med hackknifven),
några lerfat och mjölkbunkar, ett par pud-
dingsformar och omlettlådor af eldfast pors-
lin. Så omkring 1/i dussin flata och Vs
dussin djupa tallrikar, V* dussin s. k.
assietter och V2 dussin små spilkumar i
olika storlekar.
Denna lilla köksservis afses dels till råa
matvaror och dels för från bordet öfver-
blifven mat, som skall användas till ett
annat mål, ty sådant bör aldrig få stå
kvar på till bordsservisen hörande fat och
skålar, först därför att ömtåligt porslin blir
fult häraf, och så kan det vålla både för-
tret och tidspillan att ställa till diskning,
just när man skall använda sina fat och
koppar. De böra alltid genast efter använ-
dandet diskas och komma på sina plat-
ser igen.
Så måste ni hafva en sopskyffel, sop-,
skur- och skoborstar, skur-, disk- och skölj-
balja och en minst 12 liters kastrull att
värma vatten i till diskning och skurning
f-> t»
:0 :c3
8^3
G»
PQ
o ^
“ M
w—i
rf ^
rf
W F––I
crf o>
Q
0
tf
W
01
K
01
<a>
«5
§
:0 f-ï
P*
V2
O
J4
m
■B—1
£-*
FÎ
:rf
<0
H
o»
<1
V
P «
ö-
10 I
£
K
ö
bo
o :o
01
m
»
o
Begär hos Eder specerist À Grafström & Cris I/q f’f’p
Mngrostade^ r\CLX10
i Stockholm och de flesta lands-
ortsstäder
Endast i förseglade paket.
I Hushållskaffe à 1,25 pr paket à V-> kg.
I Fint kaffe......à 1,50 » »
* • Finaste kaffe à 2,— » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
