Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. 4 september 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 I D U N 1896
o. d., då ni väl för edert lilla hushåll ej
ofta kommer att elda spisen så länge, att
ni får tillräckligt mycket vatten varmt i
spisens reservoir. Till sist bör ni väl också
ha ett par korgar att göra edra torg-
uppköp i.
Blif nu ej förskräckt för denna massa
oundgängliga småting. De äro ej det dyr-
baraste vid bosättningen, dem köper man
tvärt om mycket billigare än den oerfarne
oftast föreställer sig. Yar ej heller rädd
för att ni skall glömma mångt och mycket,
ty går ni bara in i ett bosättningsmagasin
1 akt och mening att göra uppköp, så må-
ste ni allt vara mer på er vakt för att ej
frestas att köpa mer än ni behöfver än
för att glömma något, då de goda handels-
männen ej underlåta att plocka fram både
likt och olikt för eder.
Af duktyg behöfver ni mer eller mindre,
allt efter som ni tänker se främmande of-
tare eller mer sällan. Jag skulle vilja råda
eder att till en början skaffa eder 12 st.
dukar med 4 dussin servietter för edert
hvardagsbehof och för högtidligare tillfällen
2 större dukar med 2 dussin servietter.
Brickdukar och små servietter komma nog
bland de redan förespeglade lysningspre-
senterna.
Kökets linneförråd bör bestå af I1/2 dus-
sin tunnare handdukar för glas och silfver,
1V2 à 2 dussin tätare, men ej grofva så-
dana för porslinet och kökskärlen. Beräk-
na 9 meter väf till hvarje dussin hand-
dukar, så blifva de lagom stora. S. k. disk-
trasor sys lämpligast af tunnare handduks-
väf och omkring 5 decimeter i fyrkant.
Lämna fram en sådan i veckan, så slipper
ni den ofta öfverklagade förtreten att se
en illa skött disktrasa användas i edert kök.
Till skurningen afsedda dukar böra ock-
så fållas och märkas. Det lilla besvär detta
kostar, har man mångdubbelt igen både
i varaktighet och trefnad. Grytvantar, stic-
kade eller virkade af groft hvitt bomulls-
garn eller sydda af fyrdubbel grof hand-
duksväf, bör ni ej underlåta att skaffa eder,
ty skola handdukarna användas att lyfta
pannor och lock med, smutsas de både för
fort och för hårdt och äro dessutom i fara
för att brännas på spisen.
Duktyget kan, om ni måste vara mycket
sparsam vid bosättningen, möjligen vara af
bomull,. fastän det i längden blir dyrare,
då det ej är så starkt som linne. I tref-
nad kan det ej heller jämföras, men som
sagdt, det kan vara af bomull, men köks-
handdukar och allt i den vägen, som an-
vändes för köket, böra vara af linne, eme-
dan bomullsväfven, använd i köket, ej låter
tvätta sig så lätt, ja ej ens någonsin blir
riktigt ren.
Dammdukar, mangeldukar och strykdukar
höra också till linneskåpets köksafdelning.
De förstnämnda gör ni klokt i att sy af
oblekt och oapreterad kallikå. Till polerade
möbler användes nu för tiden, har jag hört
sägas, sämskskinn, och tror jag nog att det
är fördelaktigt för stora slätpolerade ytor.
I snirklar och svåråtkomliga hörn och in-
skärningar behöfves en liten borste.
Af sänglinne behöfver ni för edra egna
personer 12 par lakan (jag föutsätter då
att ni ha hvarsin bädd) med dubbelt så
många örngått, då man ju gärna bör byta
sådana åtminstone hvar fjortonde dag, då
lakan däremot, efter hos de flesta häfd-
vunnet bruk, ej bytas oftare än en gång i
månaden. Handdukar behöfver ni 4 dus-
isn, och delar ni min smak, tar ni hvart
dussin af olika mönster och bestämmer
eder för det ena mönstret åt eder själf
och det andra för eder herre och man, det
ena mönstret för ett, det andra för ett
annat ändamål. Härigenom undviker ni
obehaget af de ofta vid städningen före-
kommande förväxlingarna af handdukarne.
(Forts. o. slut i nästa n:r.)
––––*––––
Från Iduns läsekrets,
‘föreningen ”Ömsesidigt Ansvar”.
Till Sveriges husmödrar!
Som tjänarefrågan står på en för husmödrarna
beklaglig ståndpunkt, i det de betyg, hvaraf en
husmor skall döma, om en tjänare är lämplig att
sköta den eller den ansvarsfulla platsen i hen-
nes hus, skänka föga, om ens någon, garanti för
tjänarinnans karaktär samt inga upplysningar
om hennes särskilda begåfning i den ena eller
andra^ riktningen (aldrig ett ord om hennes fel 1),
föreslår jag, att vi sammansluta oss till en re-
form.
Bildande en förening (förslagsvis »0. A.», Öm-
sesidigt Ansvar,) antaga vi till begagnande ne-
danstående tryckta betyg, hvilka ej böra tillde-
las en tjänare, som innehaft platsen kortare tid
än 1 år, samt förbinda oss att efter moget öfver-
vägande och bästa insikt beteckna de olika punk-
terna däri och att, när så önskas, gifva hvaran-
dra muntliga upplysningar om de tjänare vi haft
i vår tjänst.
Den kontroll, vi härigenom få på de tjänstsö-
kande — hvilken för dem naturligtvis kommer
att kännas som ett band •— gengälda vi genom
att vid hvarje tjänsteårs slut tilldela dem en
gåfva i form af pengar. Förslagsvis efter första
årets tjänst på en plats : 10 kronor och sedan 5
kronors stegring för hvarje år.
_ Härigenom skulle säkerligen befrämjas, att
tjänarne stannade kvar på sina platser längre än
som nu för tiden är brukligt, samt att de icke
vid_ minsta anledning till svårighet aller obehag
började tänka på och tala om att »flytta».
Vår förening skulle icke behöfva några sam-
mankomster, följaktligen ingen lokal, inga års-
afgifter, utan torde det vara tillräckligt, att med-
lemmarna uppgåfve namn och adress på några
af stadens förnämsta kommissionskontor, där be-
tygen kunde tillhandahållas medlemmarna mot
en afgift af 10 öre och där vidare upplysningar
kunde erhållas.
Ändamålet med dessa betyg är ej allenast att
skaffa tjänaren en plats och husmodern en tjä-
narinna, utan att anskaffa plats och tjänare, som
passa för hvarandra. Vi veta ju alla, att hvad
som passar den ena, passar icke den andra, så-
väl i fråga om yttre förhållanden — beroende
på samhällsställning, uppfostran, vanor — som
på karaktärernas förmåga att anpassa sig efter
hvarandra.
Må vi se till att komma tillsammans med de
personer, som vi bäst sympatisera med och hvilka
bäst lämpa sig för vår individualitet och våra
förhållanden.
Husmödrarna uppmanas därför att, såväl i
eget som i tjänarnes intresse, vid nedskrifvan-
det af ett betyg söka vara strängt rättvisa, såväl
i fråga om tjänarnes fel som förtjänster. Och
må den husmor, som står i begrepp att taga en
tjänare efter ett sadant »rättvist» betj^g, nogsamt
betänka, att såväl husmödrar som tjänare ha
sina fel, samt att mången gång en tjänares då-
liga sidor äro framkallade af en husmoders ännu
sämre.
Skulle någon vilja framkomma med något bätt-
re förslag, vore jag mycket tacksam, och torde
det då införas i Idun eller skriftligen meddelas
mig under adress : »Husmoder», Tidningskontoret,
Tegnérgatan 18, Stockholm. Meddelanden från
dem som gilla mitt förslag och ansluta sig till
saken, mottagas under samma adress.
Förslag till tryckta tjänstebetyg.
Betygför __ ___ _____ ____ som
sedan––––––––varit i min tjänst anställd
såsom
Ärlighet
Höflighet
Anständighet
Villighet
Ordentlighet
Benlighet
Pålitlighet
Sanningsenlighet
Vänlighet mot barn
Förtfärdighet
Aktsamhet
Barnskötsel
Matlagning
Bakning
/ Syltning
Städning
Servering
Tvätt & Strykning
Sömnad
A = Utmärkt. AB = Förtjänstfullt.
B = Godkändt. O * = Dåligt.
Husmoder.
—––––––-❖––––––––-
üp notisboken.
Till en Mir familjehögtid afreser i dessa
dagar kronprinsessan Victoria, nämligen till
Karlsruhe för att närvara vid firandet af sin
faders, storhertigen af Baden, födelsedag den
9 september, hvilken dag storhertigen fyl-
ler 70 år. Kronprinsessan återkommer dock
redan omkring den 13 till Sofiero. Kronprinsen
är förhindrad att medfölja, då han ämnar när-
vara vid d:r Nansens ankomst till Kristiania.
Aß,iden oratoriesångerska. I lördags afled
å Lilla Arås fröken Amalia Walin i en ålder af
något öfver 71 år. Fröken W. var på sin tid en
af våra bästa oratoriesångerskor och uppträdde
på 1860-talet flere gånger i Upsala och Västerås
m. fl. städer. Hon verkade då för tiden därjämte
som sånglärarinna i hufvudstaden. Hennes fader
var d. v. director musices vid Västerås gymnasi-
um, sedermera organisten i Leksand D. M. Wa-
lin och hennes bror den utmärkte operasångaren
Daniel Budolf Walin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
