- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1896 /
343

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 43. 23 oktober 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1896 IDUN 343
ma de skyddsmedel, som vetenskapen gifvit
uti antiseptiken ock endast lita pä naturens
egna krafter. Ej ens små sår skall man för-
akta — såsom ett gammalt ordspråk lär —
ty om olyckan är framme d. v. s. om såret
kommer i beröring med mycket lifskraftiga
sjukdomsbringande (patogenä) bakterier, kan
en svår infektion med olyckliga följder inträda,
om än såret synes litet ocli obetydligt.
Up notisboken.
En handarbetsut&tällning. »Svenska konst-
slöjdutställningens handarbetsafdelning» (Selma
Giöbel) 26 Norrlandsgatan, öppnade sistlidne tis-
dag sin höstutställning, hvilken under liflig till-
strömning af för saken intresserade fortgick äfven
onsdagen och torsdagen. Genom stilfulla och
originella mönster samt lyckliga färgsammanställ-
ningar gjorde sig de nya arbetena utan undan-
tag förtjänta af det varmaste erkännande. Som
karaktäristiskt för utställningen må nämnas, att
motiven till öfvervägande delen utgjordes af sti-
liserade dekorativa växter.
De föremål, som tilldrogo sig största uppmärk-
samheten, voro en gobelinmöbel i nordiskt mön-
ster, en af fröken Adelborg komponerad portière-
bård med vårfriska vattenväxter (såld redan för-
sta dagen), en magnifik portière i götisk stil, öf-
versållad med den heliga Birgittas vapen och
florentinska liljor (för öfrigt till färger och mön-
ster i närmaste öfverensstämmelse med den i
våras utställda, af kronprinsessan för Birgittas
kapell i Kom beställda mattan), en dito med mo-
tiv af rosor och tistlar, två andra i flamsk och
gammalfransk stil, två praktfulla dukar med
applikationsbroderi. den ena med färgtoner af
ostindiskt porslin, den andra med näckrosmön-
ster i tämligen naturalistiska färger, samt två
präktiga braskuddar i renaissancestil.
Dekorerad kvinna. Vasamedaljen i guld,
af femte storleken och att i grönt band å bröstet
bäras, har af konungen tilldelats den bekanta
hotellföreståndarinnan fru Wilhelmina Skogh i
Storvik.
«
Åttio år fyllde i måndags en för många äldre
stockholmare välbekant person, f. sidenkramhand-
lerskan fröken M. E. Glassel. Infödd stockholm-
ska har fröken Glassel snart sagdt allt ifrån sin
barndom och till dess hon för ett par tiotal af
år sedan drog sig tillbaka från rörelsen tillhört
hufvudstadens affärsvärld, och hon utgör ett
vackert exempel på kvinnlig företagsamhet och
kraft. Hennes fader, en från Österrike inkommen,
särdeles skicklig sidenväfvare, gifte sig härstädes,
lyckades arbeta upp sig och anlade själf en min-
dre sidenfabrik på Södermalm, men afled i jäm-
förelsevis tidig ålder, efterlämnande änka och ej
mindre än 8 minderåriga barn, hvaraf flertalet
döttrar. Till allas förvåning lyckades det emel-
lertid änkan, en fattig handtverkardotter från
Stockholm, att med »sina flickors» hjälp bibe-
hålla och utveckla fabriken, hvilken i många af-
seenden och ej minst med hänsyn till förhållan-
det mellan arbetare och arbetsgifvare den tiden
kunde tjäna som mönster för många större eta-
blissement. Sedan de öfriga systrarna efter hand
trädt i äktenskap och den enda af bröderna, som
ägnade sig åt yrket, aflidit i helt unga år, blef
det slutligen »mamsell Marie», den näst äldsta
af systrarna, som ensam skötte hela den vidlyftiga
och vinstbringande affären, hvilken efter själfva
fabriksrörelsens upphörande på 1850-talet öfver-
gick till försäljning af andras tillverkningar.
För idérika, Jiufvuden erbjudes ett tillfälle
till extra förtjänst, ett artigt bidrag till de stun-
dande julutgifterna. En pristäflan har nämligen
anordnats af Stora bryggeriet härstädes och gäller
förslag till annonser, hvilka på det mest effekt-
fulla och i ögonen fallande sätt framhålla bryg-
geriets ölsorter. Fem pris på tillsammans 700
kr. utdelas, efter granskning af en nämd, åt de
bästa förslagen. De närmare bestämmelserna
återfinnas i annons i dagens nummer.

*


En vacker lifagärning. Efter en kort sjuk-
dom har i Göteborg aflidit öfversköterskan på
medicinska afdelningen å Sahlgrenska sjukhuset
fröken Amalia Danielsson i en ålder af 46 år.
Den hädangångna, hvars förtidiga bortryckande
ur den verksamhet, hon gjort till sitt lifs gär-
ning, allmänt beklagas, var en sällspord kraft i
sitt kall. Själf en bräcklig kroppshydda, skydde
hon dock ej mödan, då hon natt och dag togs
i anspråk vid bibringandet af hjälp och tröst åt
de lidande. Under de 9 år hon sålunda uppfyllt
sjuksköterskans svåra och mödosamma kall, har
hon ock räckt till att följa sjuklingarna äfven
sedan de lämnat sjukhuset och då efter måttet
af sina tillgångar stått dem bi och öfvat en väl-
görenhet i det tysta, som ock vittnar om hjärtats
godhet.
–––- «–––-
Teater och musik.
Kungi. operan har åter presenterat en ny ut-
ländsk tenor för oss, nämligen hr Prévost, till
börden fransman och anställd vid operan i Buda-
pest. Nog hade valet kunnat falla på någon
bättre, synes det oss. Visserligen förfogar hr P.
öfver en ganska hög tenorstämma, men denna
är så svag och tunn, ja nästan gossaktig, att den
verkar allt annat än anslående. Klang och fyllig-
het saknas alldeles. Kommer så härtill ett föga
tilltalande yttre, en tafatthet och något vänster-
händt i spel och gester, är det ej underligt, om
öfver hela prestationen nästan bredde sig ett skim-
mer af löje. Något vidare intresse att göra något af
Arnolds parti märktes ej heller hos sångaren.
Att denne, såsom sedermera meddelats, varit in-
disponerad för aftonen, kan väl vara. Det hade
emellertid då varit bättre att uppskjuta det första
uppträdandet. Sångaren hade därigenom visat
taktfull hänsyn gentemot publiken. Måhända
kan hr P. lyckas bättre vid ett följande upp-
trädande. Vi vilja hoppas det både för hans
och publikens skull. — Aftonen blef hr Lund-
qvists, hvilken som Vilhelm Tell var vid briljant
röstdisposition. Hän hälsades ock med det lif-
ligaste bifall, särskildt efter tredje akten. Sådant
erhöll äfven fröken Frödin som Matilda, och hon
förtjänade det så mycket mer, som hon sanner-
ligen borde hafva haft svårt att hålla kontenansen
bredvid en sådan Arnold. Öfriga rollinnehafvare
fyllde alla väl sina platser, och operan gick i
sin helhet bra under hr Hennebergs ledning.
Uvertyren applåderades särdeles lifligt.
— Första Grieg-konserten äger rum i morgon
lördag under mästarens egen ledning. Program-
met upptager bland annat konsertuvertyren »I
höst», vidare sånger med orkester, en pianokonsert
och första Per Gynt-suiten m. m. De flesta bil-
jetterna hafva sålts i dubbelt förköp. Den andra
Grieg-konserten äger rum nästa torsdag.
Vasateatern uppförde i lördags för första gån-
gen och med obestridlig framgång August Strind-
bergs välbekanta sagospel »Lycko-Pers resa», här
icke gifvet sedan Nya teaterns dagar. Det poe-
tiskt stämningsrika och med etsande satir öfver
det moderna samhällets missförhållanden mät-
tade stycket visade sig fortfarande med raden af
sina sceniskt effektfulla och växlande taflor lif-
ligt fängsla åskådarne, hvilka, trots föreställnin-
gens ovanliga längd — hufvudstadens klockor
ringde midnatt, när premièrpubliken strömmade
ut — till sista stund lade ett oförminskadt in-
tresse i dagen.
De två viktigaste betingelserna för sagospelets
framgång voro ock från teaterns sida lyckligt
fyllda : i hr de Wahl en god representant för den
maktpåliggande, det hela bärande titelrollen och
i de från Köpenhamns »Folkteater» lånade de-
korationerna af O. Lund en glänsande scenisk
ram. Den nämnde unge skådespelaren med sitt
impulsiva temperament, hvilket ibland finner så
lyckligt omedelbara och värmande uttryck, me-
dan det däremellan mången gång maktlöst fam-
lar efter ett rätt grepp på uppgiften, hade här
fått en roll, som »låg» särskildt gynsamt för de
bästa sidorna af hans begåfning. Aftonens stor-
mande bifall blef äfven till väsentlig del hans,
om ock rättvisligen af erkännandet bör delas
främst åt fröken Borgström, som gaf en synner-
ligen täck bild af Lisa, samt åt flere af de tal-
rika birollernas innehafvare, hvilka tydligen gjorde
sin allra bästa möda. Säkerligen blir »Lycko-
Pers resa» en riktig långresa för teatern med
hänsyn till varaktighet och utsträckning i publi-
kens ynnest.
Södra teaterns nya program tyckes ha gjort
lycka och må ju ock vara förtjänt däraf genom
sin harmlösa munterhet. Den lilla förpjäsen,
»Änkefröken» af Ludvig Fulda, börjar visserligen
sentimentalt, men upplöses snart i en veritabel
studentspexburlesk. Hr Ekelunds naturaliserade
muhamedan och framför allt fröken Caspars sol-
vargsgrinande negress dra därvid godt försorg
om skrattsuccesn.
Kommer så en svensk originalfars, »Doktorns
bröllopsdag», som det en fars anstår, full af orim-
lighet, men också full af besatta upptåg, de där
locka till glamman. Den kan fullt ut mäta sig
med många de bättre af sina tyska förebilder
och förtjänar således dubbel uppmuntran som in-
hemskt fabrikat. När den anonyme författaren
framropades, befanns han vara en ung man, som
härmed gör sin debut som dramatiker, men som
ej är okänd inom andra literära konstarter.
Iduns läsarinnor ha flere gånger stiftat hr Ernst
Höqmans angenäma bekantskap som skald.
Vi afstå från alla beskrifningar af de märke-
liga tilldragelserna på »doktorns bröllopsdag».
Vare nog sagdt att teaterns bästa komiska kraf
ter — med hr Bergström i spetsen — däri taga
den verksammaste del och att de fagra elemen-
ten — med fru Stavenow som ledstjärna — in-
galunda äro uteslutna. »Hvad därutöfver är»
torde bäst inhämtas på ort och ställe.
Första kammarmusiksoarén för innevarande sä-
song gafs i tisdags afton å vanligt ställe af den
Aulinska kvartetten, med hvilken som bekant hr
Stenhammar nu förenat sig. Det särdeles väl
valda programmet inleddes med Mozarts utom-
ordentligt sköna stråkkvartett i b-dur (n:r 22),
hvilken erhöllett nobelt och pietetsfullt utförande.
Föga mindre intressant var det därpå följande
numret, Berwalds trio i d-moll för piano, violin
och violoncell. Äfven denna utfördes briljant
och framkallade liksom det följande numret myc-
ket lifliga applåder. Programmets sista num-
mer, Griegs stråkkvartett i g-moll, op. 27. fram-
kaliade nog det lifligaste intresset, dels genom
sin egen innebörd, dels ock därför att komposi-
tören själf var närvarande bland åhörarne. Så-
som ofta annorstädes har tonsättaren äfven här
användt norska folkmelodier som motiv, särskildt
i det pikanta intermezzot. I andra satsen, den
vackra romansen, spårar man tydligt inflytande
af Gade. Kvartettens alla fyra satser kunna
emellertid ej annat än väcka det lifligaste in-
tresse, mästerligt utarbetade som de äro. Utfö-
randet, som något stördes genom ett par strän-
gars afspringande, förtjänar emellertid beröm.
Efter konsertens slut ägnades en liflig hyllning
åt kompositören Edvard Grieg, som från sin åhö-
rareplats måste begifva sig upp på estraden och
mottaga densamma. Bland åhörarne märktes på
främsta bänken prinsarne Carl och Eugen med
uppvaktande.
Fröken Alma Hulting gaf i tisdags å Veten-
skapsakademiens hörsal en talrikt besökt kon-
sert, hvarvid den unga sångerskan hade tillfälle
ådagalägga erkännansvärda resultat afdemusikstu-
dier, hon under det senaste halfåret idkat i Paris.
Utom tvänne större arior, ur Gounods »Drott-
ningen af Saba» och Wagners »Lohengrin», före-
drog hon en del mindre sånger och romanser,
bland hvilka Griegs visor och Peterson-Bergers
»Til Majdag» mest slogo an. Programmet utfyll-
des af hr Oscar Bergström, hvars vackra baryton
gjorde sig präktigt gällande i sånger af Kjerulf
och Josephson, samt af hr S. Kjellström, som
i bland annat Sarasates »Zigeuner-Weisen» pre-
sterade en aktningsvärd, om ock ännu ej full-
mogen teknik på sitt instrument violinen.
Violinkonserter gifvas härstädes af fröken Sigrid
Lindberg den 27 dennes i Vetenskapsakademien
samt af hrr Henri Marteau och Paul Viardot den
3 november i Musikaliska akademien.
För femtio år sedan.
Af Ina Stockenstrand.
M
ellan Lidköping och Kinnekulle ligger det
gamla grefliga godset Ekeby, tillhörigt Dra-
kensköldska släkten. Boningshuset är en enkel
envåningsbyggnad af trä från förra århundradet,
med massiva fönsterluckor och en klumpig för-
stugukvist. Ofvanför fönstren finnas ännu kvar
handskurna träornament, föreställande drakhuf-
vuden och sköldar. Trädgården är sådan som
man endast kan få se i Västergötland, en skog
af körsbärs- och äppelträd, omgifven med en
häck af bärbuskar. Det enda storståtliga vid
Ekeby är den väldiga lindalléen, som leder upp
från landsvägen till hufvudbyggnaden. Sådana
träd finnas ingenstädes i granskapet, skyhöga,
raka.’ och med lummiga, sammanflätade kronor,
Vi
H
W
ö
<
O
[fl
H
£

Ü bO
w
o
w
c/j
<D T3
eö n. cö
Oj 05 «•-
(f)
~r cats
.X ■+- =5
t® «O >
^ «3 4-
£ cp: S3
■o —
■H _ oj
= g Ï
O ro
IQ
W
<
Ü
Juvelerare Ringar,
K. ANDERSON Broscher,
Armband,
Kedjearmband,
Kedjor,
Nålar,
Silfverarbeten,
Bordsilfver.
1 Jakobstorg 1 Bref besvaras omgående
Modernast!
Solidast!
Billigast !

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free