Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. 6 november 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 IDUN 1896
det sällskapet, skall jag säga, står inte till
buds för hvem som hä-lst. Du vet ju också,
att hon lyckats bli bekant med flera fina
flickor, och då måste tösen förstås vara
klädd som folk, så att de inte känna sig
generade. Och har hon så fått dyrbara
dräkter, så måste hon ju också få tillfälle
att begagna dem — det inser du nog. Så
någon hjälp i hushållet är inte att påräkna,
fast jag nog var så dum och gjorde det,
då hon ännu gick i skolan. Så får jag väl
streta och göra min plikt — mera kan man
inte göra.»
Jag funderade just på ett lämpligt sätt
att föra mitt bättre vetande till torgs, då
vi genom de öppna dörrarna sågo min vär-
dinna lägga en snöhvit duk på matbordet
och ordna vackert porslin och snyggt silf-
ver. Midt på bordet stod en vacker blad-
växt, och det hela såg trefligt och inbju-
dande ut. Fru Andergren iakttog det noga.
»Så fint i hvardagslag! Jag tänker på
vår servis där hemma, den är både spräckt
och annat -— men det får gå. Anna be-
höfver vara ute litet och de stora gossarne
också, och så få vi ta’ det hemma som vi
kan. Ja, du, sådana plikter får man, när
man blir mor och husmor, men det kan väl
du knappt sätta dig in i!»
Därmed gick hon, utan att jag fått säga,
hvad jag tänkte.»
Fröken Mörk tystnade och såg tankfull
in i glöden. Jag satt också tyst och tänkte
på, huru människor gå suckande öfver själf-
pålagda bördor och tro, att nödvändigheten
kröker deras rygg.
»Det gör mig innerligt ondt om fru An-
dergren. Det tycks ju vara den enklaste
sak i världen, att hon skulle hålla ordent-
lig kost och trefligt i hemmet och så göra
medicin, öfveransträngning och extra utgif-
ter för ungherrskapet öfverflödiga. De blefvo
bestämdt nöjdare därmed allihop,» sade
fröken Mörk till sist, under det hon sakta
strök min hand.
»Men det vore kanske inte så fint, det,»
tilläde hon skälmskt.
Nu var brasan i kakelugnen slut.
Jenny Hallin.
–––- ❖–––-
En svenska, dekorerad i Turkiet.
Våra tidningar ha nyligen innehållit berättel-
sen om det behjärtade och för det svenska foster-
landet hedrande uppträdande, som vår vice kon-
sul i Konstantinopel herr C. G. Fredholm iakttagit
under de där rådande oroligheterna och upprö-
rande förföljelserna mot de kristna armenierna.
Nu kommer budskapet, att hr F. till och med
från det barbariska landets egen regering erhål-
lit ett officielt erkännande för sitt vackra man-
namod, i det sultanen tilldelat honom Osmanie-
ordens andra klass. Samtidigt har emellertid
äfven hans maka, fru Fredholm, ihågkommits
med en ordensutmärkelse, nämligen Chéfakat-
orden i briljanter, en utnämning som säges ha
»väckt stort uppseende». Detär ejhellerdagligdags,
som kvinnor dekoreras, och helt visst torde ve-
derbörande därvid haft skäl att hålla före, det
makans del i mannens förtjänster varit värd
denna ovanliga utmärkelse.
Det är den nu regerande sultanen, som varit
nog tidsenlig och chevaleresk att instifta orden
Chéfakat, hvilken utdelas endast till damer. Den
har redan förut tilldelats fyra svenskor, nämli-
gen grefvinnan Elisabeth Hochschild, friherrin-
nan Antoinette Bibbing, drottningens numera
atlidna hoffröken Märtha Eketrä samt vår mini-
sters i Konstantinopel gemål fru Louise Beuter-
skiöld.
Vi ha trott, att det skulle, som ett pikant à
propos, intressera våra läsarinnor att se en af-
bildning af denna orden för damer, som en af
ms
%SR^r
de svenska bärarinnorna godhetsfullt satt oss i
tillfälle taga.
Den vackra dekorationen bäres i hvit, vatt-
rad sidenrosett med gröna och röda kanter. Det
innersta runda fältet är af guld, ramen omkring
af guld och grön emalj; stjärnans fem uddar
äro emaljerade i rödt med gyllene kanter, den
strålande stjärnsolen där bakom är rikt inlagd
med briljanter och ametister; halfmånen och
stjärnan, som förena rosetten och dekorationen,
äro emaljerade i rödt.
–––- *–––-
Ur notisboken.
Det industriella kvinnoarbetet i Stock-
holm har under de senast gångna åren gjorts
till föremål för en serie statistiska undersöknin-
gar, bekostade af den bekanta Lorénska stiftel-
sen. Öfver dessa höll härom aftonen d:r J. LefEler,
den nämnda stiftelsens sekreterare, ett föredrag
vid Nationalekonomiska föreningens samman-
träde.
Det första uppslaget till en undersökning gafs
af d:r D. Bergström 1890, då sömmerskornas
förhållanden undersöktes. Därnäst var det Kvin-
noklubben, som gaf impulsen till en mera om-
fattande enquête, och arbetet uppdrogs nu åt
fröken Anna Söderberg och fullföljdes sedan med
de af stiftelsen anvisade medlen.
Omkring 3,220 arbeterskor hade tillfrågats.
Om man toge häns}m till de egentligen indu-
striella arbeterskorna, kunde man antaga att
enquêten omfattade 40 proc. af hufvudstadens
arbeterskor, men medräknades sömmerskor, tvät-
terskor och strykerskor, så omfattade den om-
kring 20 proc. Detta vore ett ganska afsevärdt
resultat, hvarpå ganska tillförlitliga beräkningar
kunde byggas.
Undersökningarna hade hufvudsakligen rört
sig om arbeterskornas födelseort, om deras olika
yrkesval samt om hälsotillståndet och lönein-
komsterna inom olika yrken. En mängd af siff-
ror och grafiska tabeller ha sammanbragts och
uppställts, belysande dessa olika förhållanden
och helt visst af synnerligt värde för deras be-
dömande, ehuru naturligtvis af väl abstrakt na-
tur att här i en kort tidningsnotis med fördel
mera ingående kunna behandlas. De komma
emellertid att för intresserade snart nog finnas
tillgängliga i tryck genom Lorénska stiftelsens
försorg.
Talaren slutade med att framhålla, att genom
den verkställda undersökningen, som, utförts utan
alla tendenser, visserligen hade upptäckts en
mängd missförhållanden, men också icke endast
missförhållanden. Våra arbeterskor svältlönades
icke i så hög grad som arbeterskorna i utlandets
storstäder, utan ha det jämförelsevis drägligare.
Dock vore förbättringar och reformer högeligen
önskvärda. Men nödvändiga förutsättningar för
reformerna äro en rätt kännedom om förhållan-
dena, och för en sådan ha nu genom denna un-
dersökning öppnats möjligheter, för hvilka alla
de, som intressera sig för de »arbetande systrar-
nas» sociala lyftning, måste känna sig tacksamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
