- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1897 /
73

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 12 mars 1897 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lllllll
■MING
iw
Äåv., v
OCH L
VINNAN IMMi
- ... ,
m*
SPii^
Æf>~
’IGsSJ
Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag.
N:r 10 (481). Fredagen den 12 mars 1897. 10:de årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun ensam ......................................... kr. 5: —
Iduns JViodet., fjortondagsuppl. » 5: —
Iduns Modet., manadsuppl......... » 3:—
Byrå:
Klara södra kyrkog. 16, 1 tr.
Öppen kl. 10—5.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Utgifningstid:
hvarje fredag.
Lösnummerpris 15 öre
(lösn:r endast för kompletteringar.)
An non8pris:
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Bamgarderoben................_*................. 3: —
Allm. telef. 6147. Rikstelef. 1646. Redaktionssekr. : J. Nordling.
Anna Simon.
(Mania
n augustiafton för några år sedan kunde de nyhetshungrande ocli
efter konversationsämne letande medlemmarna af Furusunds lilla
badsocietet fägna sig åt ankomsten af ett par »nya» resande,
som till på köpet voro verkliga resande, d. v. s. som rest litet längre
än från Stockholm, Trosa eller Norrtelge.
De nyanlända voro synbarli-
gen utländingar oeli turister ;
sannolikt — så förmodade man
senare på kvällen vid småbor-
den i den något laduliknande,
men ingalunda stämningslösa so-
cietetssalongen — sannolikt ett
konstnärspar oeb med tycke af
att tillhöra jordens rikast be-
gåfvade folk, hvilket som folk
betraktadt ej längre har land
och hem, men hvars individer
icke minst med snillets makt
vunnit hemortsrätt öfver hela
världen.
Synbarligen ett konstnärspar,
unga, eleganta, lefnadsfriska —
cMc allt igenom! Det är klart,
att intresset för de nyanlända
skulle bli i starkt stigande och
gissningarna många, innan man
fick veta hvad och hvilka de voro.
De flesta voro ense om, att
det måste vara musikmänniskor,
men somliga trodde också, att
de voro målare. Den allmänna
meningen lutade allt mer åt
detta senare, ty den stora be-
undran främlingarna ådagalade
för den svenska naturens skön-
het blef ej obeaktad.
Ständigt såg man de båda,
arm i arm, vandra inåt öns
vackra furuskog eller längs stran-
den utåt det leende smala sun-
det, där ångbåtar och segelfartyg
hafva sin farled. Eller också
Korff.)
såg man den unga fruns ljusa sommarklädning skymta fram från den
stora klippan, som fått det ståtliga namnet Nordkap; timtals brukade
hon dröja där, med drömmande blickar skådande utåt det glittrande
hafvet och lyssnande till furususet öfver sitt hufvud. Huru härliga
fann hon ej dessa dagar! Sjuk och nedstämd hade hon från sitt
dåvarande hem i .en af det san-
diga, flacka Nord-Tysklands mest
opoetiska städer med sin man
begifvit sig ut på sommarfärd.
Utan att ännu hafva funnit den
sökta själsuppfriskningen hade
hon kommit till Nordens vackra
hufvudstad, Stockholm. Af en
tillfällighet hade namnet »Fu-
rusund» nått deras öron. Och
nu befunno de sig där, just där
hvarest naturens på en gång
glada och allvarsamma fägring
skulle gripa hennes skönhets-
trängtande själ så mäktigt, att
hennes liffulla ande liksom efter
ett friskt bad skulle kunna resa
sig i ny spänstighet, i ny pro-
duktionskraft. Den svenska na-
turens hälsogifvande, idylliska
glädje skulle komma hennes
ögon att åter stråla med den
nya glans och gifva hennes an-
lete det uttryck, som kommit
mången att tro, att hon endast
känner lifvets solsida, medan
hon i själfva verket haft och
har att kämpa mot en dess
skuggsida af mycken kroppslig
sjukdom och mycken själslig
nedstämning.
Träffande-och vackert har hon
en gång till den, som skrifver
dessa rader, i ett bref yttrat
om den inverkan, hon rönte af
vistelsen i Sverige: »Jag var så
matt och kraftlös, när jag reste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free