Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 19 mars 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8ö I D U N 1897
tärsfel blifva allmänt kända. Och därför draga
nog konkurrerande vänner försorg.
Mången yngling, som går ut i världen för att
bryta sig en bana, får ofta — verkligen och ej
inbilladt — fara illa, äta illa, sofva illa, men han
eggas blott af dylika »erfarenheter» att så myc-
ket förr förbättra sin ställning. En flicka i våra
dagar behöfver mycket sällan »slita ondt» på
detta sätt. Men vill hon allvarligt söka sin lycka,
gör hon klokt i att taga seden dit hon kommer.
Det glada mod, som vinnes vid att besegra
materiella svårigheter, är i och för sig en bety-
dande vinst och en borgen för framgång. Att
emellertid hålla ögonen öppna för hvarje tillfälle
till att vinna en bättre ståndpunkt är icke mer
än rätt och till och med en pliki mot sig själf.
Men må man först skaffa sig »en position».
Duglighet, människokännedom och förstånd äro
öfverallt högt uppskattade. Att lita på den tra-
ditionella undfallenheten, det går ej i längden.
En flicka bör ock veta, att hon misskrediterar
sitt eget föräldrahem genom att uppträda med
för stora pretentioner, ty det är allmänt kändt
att från de slarfvigaste hemmen utgå de mest
oförståndigt fordrande barnen. De veta icke hvad
de vilja — och huru då någonsin tillfredsställas,
få förnöjsamhet! Unga flickor äro rädda om sitt
utseende — och det med all rätt. Om de blott
visste, huru mycket ett förnöjsamt, fridfullt sinne
härtill bidrager!
Verksamhet och oskuld kunna väl förenas.
Ungdomsvän.
Soppa på soppa.
»Något om soppor» har jag läst och »Soppa
på en korfsticka» har jag också läst. Ej minst
detta af Iduns innehåll hajr mycket intresserat
mig. Oaktadt jag har de bästa kokböcker, som
hittills utgifvits, ha mången gång Iduns »mat-
sedel» och små uppsatser i ämnet gifvit mig nya
goda idéer. Ej minst uppsatsen »Något om sop-
por», af signaturen W. E., är beaktansvärd, och
kunna jag och mina väninnor icke nog tacka för
tillkomsten af denna lilla uppsats. Idéen, eller
att koka soppa på ben, är visserligen icke ny
för mig och kanhända inte för många andra
heller, men jag vill likväl varmt rekommendera
den. Ingen husmoder, som nota bene satt sig
in i en matmoders göra, kan annat än erkänna
sanningen häraf eller att köttsoppor tillagade på
s. k. köttben — ej pundvis — bli en både god
närande och billig spis, som jag tror herrarne
med få undantag tycka om. Ja, jag har t. o. m.
flere gånger fått beröm af min man och äfven af
hans bekanta för den s. k. efterbuljongen, som
fås vid förnyad kokning på köttben.
Att W. E:s lilla uppsats icke var i smaken för de
»unga» fruar söm snart sagdt bannlysa alla slags
soppor och i stället »tycka om en half öl», och
allra minst för »en ohjälplig gourmand», är själf-
klart. Men för husmödrar, som icke sky besvär
för ett billigt hushåll och icke få hushållsvinkar
af sina män, äro W. E:s och liknande uppsatser
af ofantligt värde.
Fru W—, gammal prenumerant.
Efter att hafva läst »En ohjälplig gourmands»
uppsats »Soppa på en korfsticka» uti Iduns n:r
9, finner jag mig föranlåten att svara därpå. Ni
säger, att ni ej försökt fru W. E:s råd att koka
soppa på ben, men ändock tror ni eder vara
kompetent att döma därom. Jag vill nu blott be-
visa, att fru W. E. har fullkomligt rätt uti sitt
utlåtande om soppor, och är jag henne särskildt
tacksam för de råd hon gifvit. Sedan jag läst
hennes uppsats uti Idun, fann jag mig road af
att genast försöka. Jag köpte för blott 40 öre
ben, däribland en bit lägg, något kött var det
äfven på benen, vidare för 20 öre grönsaker, så-
som morötter, palsternackor, ärtskockor, litet sel-
leri och purjolök. Detta lät jag koka uti 6 tim-
mar en dag, då jag på samma gång bakade
(veden kan alltså ej räknas extra). När det så
kokat uti sex timmar, silade jag upp det och fick
ett stort fat utmärkt buljong. Därefter kokades
efterbuljongen ett par timmar; äfven den blef
som gelé, då den kallnat. Jag hade nu till två
middagar, klar buljong med stekt bröd, en dag
juliensoppa samt en middag surkål, som jag ko-
kat på efterbuljongen. Min man fann sopporna
utmärkta och skulle ej nöjt sig med en butelj
öl som ersättning för dem. — Men smaken
är olika. — Jag hade således god soppa till fyra
middagar för tre personer, alltså 5 öre person,
hvilket jag anser tillräckligt vittna mot edert
påstående. Ni tycks tydligen vara van vid landt-
hushåll, där man ej behöfver köpa hvarje kött-
bit, utan slaktar egna kreatur och, som ni näm-
ner, kokar buljong på ett par pund ben. Att
ni ej då lyckas erhålla en bra efterbuljong, kan
ej annat än på det högsta förvåna mig och en-
hvar, som känner matlagningskonsten. Tror ni
ej att det dåliga resultatet härledde sig däraf,
att buljongskitteln stått på spisen, men ej kokat ?
Vi stadsbor, som skola köpa hvarje såväl kött-
som benbit, och som på samma gång måste tänka
på att våra hushållspengar skola räcka, vi in-
stämma nog lite hvar uti ett tack till fru W. E.
för de goda råd, hon genom Idun gifvit oss.
En sparsam fru i stad.
–––- *––––-
Ur notisboken.
Rörelsen bland telefonisterna.
Den strejkrörelse bland telefonisterna vid
Allmänna telefonbolaget i Stockholm, för hvars
orsaker, utbrott och innebörd vi i förra num-
ret redogjorde, hotar nu att taga en för de
kämpande unga kvinnorna ganska ödesdiger
vändning. Bolagets styrelse har nämligen för-
klarat sig för sin del anse strejken afslutad
och betraktar alla de strejkande, hvilka ej
inom den utfästa tiden återgingo till arbetet,
såsom skilda från bolagets tjänst. Detta hin-
drar likväl ej att de, som så önska, kunna åter
anmäla sig som sökande till plats hos bolaget,
och komma dylika ansökningar att i laga ord-
ning pröfvas. Direktör Cedergren, som nu
återkommit från sin resa, förklarar sig i allo
gilla denna styrelsens uppfattning och fullföljer
den inslagna taktiken.
Denna styfhet från det mäktiga bolagets sida
har möjliggjorts genom det faktum, att det icke
ens en timme sett sig strandsatt med afseende
på möjligheten att — om ock bristfälligt —
upprätthålla expeditionen med den stamtrupp
af ickestrejkande telefonister, som tillökts med
elever och nyantagna. Och för hvarje dag,
som går, vinner naturligtvis denna från början
otillräckliga och ovaDa personal i säkerhet och
de utestängdas utsikter mörkna.
Ännu hålla dock »de strejkande» modet uppe
och synas hoppas, att genom sin sammanhåll-
ning och den allmänna opinionens mellankomst
kunna vinna Dågot resultat. Med deras nio-
mannaråd vägrar bolagsstyrelsen att underhandla,
men på ett i måndags afton afhållet, talrikt
besökt möte af telefonabonnenter, där varma
sympatier för de unga telefonistkvinnornas sak
lades i dagen och en resolution med gillande
af deras »anspråkslösa fordringar» antogs, val-
des en ny komité, som fick i uppdrag att söka
inleda underhandlingar med Allm. telefonbola-
gets styrelse. Ledamöter i komitén blefvo:
riksdagsmännen Fjällbäck, John Olsson, Bran-
ting, Fredholm och Staaff, d:r Raphael, gross-
handl. Ax. Heyman och Herman Elliot samt
dir. E. Taflin. Man må hoppas, att denna
grupp af kände och ansedde män nu må kunna
uppnå ett lyckligare resultat, och att bolagets
styrelse dock till slut vill visa ett bögsint till-
mötesgående.
Fredrika Bremer-förbundets styrelse, som
förut låtit anställa undersökningar rörande af-
löningsförhållanden för kvinnor, anställda i post-
och telegrafverken, samt under senaste tid varit
sysselsatt med undersökningar rörande sömmer-
skornas ekonomiska villkor, har vid samman-
träde den 13 dennes utsett komiterade för att
taga kännedom om telefonisternas arbets- och
löneförhållanden.
Krotiprtnses’san Victoria har under vistel-
sen i Bom i likhet med föregående år lämnat
bidrag till den försäljning, hvilken i denna må-
nad där ägt rum till förmån för protestantismens
utbredande i Italien genom Valdenserkyrkan,
Hennes gåfva till Birgittakapellet, hvarom upp-
gift varit synlig i tidningspressen, inskränker sig
tfll en mindre matta för altaret.
För några dagar sedan besökte kronprinsessan
en af norska målarinnan fröken Bödtker anord-
nad utställning af taflor och gjorde där äfven
uppköp.
#
En välkommen anordning för våra hus-
mödrar och husfäder har införts vid Väster-
bottens Enskilda Banks kontor här i Stockholm,
i det nämligen denna bank inrättat en s. k. hus-
hållsräkning.
Hushållsräkningens ändamål är att på ett för
insättaren bekvämt sätt göra sådana medel ränte-
bärande, hvilka äro afsedda för hushållsbehof
och andra löpande utgifter för hemmet. Insätt-
ningar å hushållsräkning mottagas å bankens
kontor Drottninggat. 6 hvarje helgfri dag från
kl. V210 f. m. till kl. V2 4 e. m. och godtgöres
för denna räkning gällande, i Iduns annonsafdel-
ning tillkännagifna ränta, för fulla krontal från
första helgfria dag efter insättningsdagen. För
närvarande utgör denna ränta 31/2 procent. In-
sättningar antecknas genast i denna motbok, som
då skall företes, så ock uttag, därest ej till denna
räkning hörande anvisningsblanketter användas,
i hvilket fall motboken bör minst en gång hvar-
annan månad uppvisas för anteckning af medels
anvisningar skedda uttag.
Medel, innestående å denna motbok, kunna så
väl från insättarens som bankens sida till betal-
ning uppsägas att utbetalas 3 månader efter upp-
sägningsdagen, så vida beloppet öfverstiger 200
kronor, men lägre belopp vid anfordran; dock så
att icke mer än 1,000 kronor må uttagas under
loppet af en vecka, så vida icke uppsägning förut
skett. Bänta å hushållsräkning godtgöres icke
å högre belopp än 10,000 kronor, innestående
för samma person. Bäntan godtgöres genom in-
sättning å hushållsräkningen den 2 januari och
1 juli hvarje år, och bör motboken för anteck-
ning härom under februari och augusti månader
uppvisas.
>ei
» Föreningen Samkväm för arbeterskori>
hade i måndags afton ett samkväm, hvarvid d:r
Maria Folkeson höll ett föredrag om olika former
af had, med särskildt afseende på arbeterskornas
behof i sanitärt hänseende.
Ofvannämnda förening, som nu redan existerat
i tre år, har till uppgift att genom anordnande
af aftonsamkväm för fabriksflickor bereda dessa
en nyttig förströelse efter deras enformiga och
ansträngande arbete jämte tillfälle till bildadt
sällskap. Vid dessa samkväm, som likna enkla
bjudningar i ett hem, sörjer man icke blott för
gästernas materiella undfägnad, utan söker äfven
bereda dem någon andlig behållning i form af
musik, sång, föredrag o s. v.
Föreningen förtjänar att på allt sätt uppmun-
tras och understödjas i sitt vackra sträfvande.
Personer, som äro hugade att ingå som medlem-
mar i densamma eller på annat sätt vilja under-
stödja den, böra vända sig till föreningens ord-
förande, fröken Gerda Meyerson, Kungsgatan 20.
D:r Maria Folkeson, som synes varmt intressera
sig för de fattigare klasserna, höll för någon tid
sedan ett föredrag för mödrar bland de husvilla
familjer,. som inhysts i egendomen 12 Tjärhofs-
gatan, hvari hon särskildt behandlade frågan om
barnavården.
––––––––- *—––––––
Teater och musik.
Kungl. operan. Sist), fredag blef som vi förut
sade en märkesdag i k. operans annaler, i det
förste hofkapellmästaren C. Nordqvist då åter be-
trädde anförareplatsen nere i orkestern. Och att
han varit saknad på denna plats, därom vittna-
de oförtydbart de stormande ovationer, med hvil-
ka han af den nästan fulltaliga publiken hälsades
såväl vid sin entrée som ännu mer efter uver-
tyren till »Wilhelm Teil», hvilken erhöll ett all
deles briljant utförande. Operan gick för öfrigt
i sin helhet särdeles förträffligt; den lugna och
säkra ledningen spårades nog. Efter sista akten
fick hr Nordqvist ånyo mottaga publikens hyll-
ning i både inropningar, blommor och lager.
Bland de uppträdande togs priset naturligtvis af
hr Lundqvist, hvilken i titelrollen ju har ett af
sina bästa partier. Konungen bevistade före-
ställningen och deltog på det lifligaste i applå-
derna för hr Nordqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
