Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 23 april 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 mu N 1897
Konsten att möblera
sitt hem.
En serie artiklar, för Idun utarbetade af fackmän.
I.
Ett litet inledningskapitel.
-r*’örst och främst: är väl detta någon
r konst? höra vi redan en eller annan
läsare fråga. — »Konsten» är den att ha
nog pengar i plånboken för att i en möbel-
handlares välförsedda lager göra sitt val af
det som passar för den redan hyrda vånin-
gen, där man tänker installera sig, samt
därefter vidtala en tapetserare att sätta npp
gardiner och annat så som »det brukas».
Ah nej, invänder en annan, konsten är
den att finna på något extraordinärt i möb-
leringsväg, någonting som ingen annan inom
ens bekantskapskrets äger, samt därigenom
väcka beundran — och afund. En tredje
åter menar att hemmets möblering och de-
korering framför allt bör vara strängt »stil-
enliga», under det att en fjärde nöjer sig
med att förklara den »hemtrefliga» enkel-
heten vara idealet, hvilket en femte däre-
mot ser i bekvämligheten, det »komfor-
tabla».
Yi säga: alla dessa ha rätt på ett sätt,
men orätt på ett annat. De ha orätt därnti,
att de se saken ensidigt, hvar och en på
sitt vis.
Naturligtvis är det bra att äga tillgång
till att göra sitt val nr rikt sorterade mo-
dell-lager och anlita biträdet af fackmässigt
utbildade yrkesmän; naturligtvis är det hem-
trefnad och bekvämlighet, som i främsta
rummet böra afses, väl förståendes i öfver-
ensstämmelse ej blott med den sociala, men
äfven den ekonomiska ställningen ; och
naturligtvis, när bägge dessa förutsättnin-
gar sådant tillåta och till och med fordra,
är det också angenämt att i sitt hem om-
gifva sig med en viss lyx, som gärna vin-
ner på att vara förenad med känsla för den
öfverensstämmelse i former och teknik, hvil-
ken karaktäriserar någon viss tidsperiod och
som benämnes dess stil.
Men vi tänka oss något annat och mera
såsom ett väsentligt element i hvad vi kalla
konsten att möblera sitt hem. Vi skulle
vilja, att hvarje hem gåfve, så vidt möjligt
är, ett intryck af ägarens personlighet, vitt-
nande om hans eller hennes sinnelag, vanor
och smak. Vi skulle önska att oftare än
som sker möta ett något mera själfständigt
intresse för en så allvarsam och viktig sak
som ett hems utstyrsel. Och det är för
att gifva några vinkar och en kanske icke
obehöflig ledning i det fallet, som vi skola
ägna några artiklar åt detta ämne.
Är det då en så allvarsam och viktig sak?
Visst är den det. Ett hem, hvilket ntöfver
hvad som lifvets dagliga förnödenheter kräf-
va präglas af sådan prydlighet och elegans,
som förhållandena medgifva, skapar ett in-
flytande på hela familjelifvet, som ej kan
nog högt uppskattas. Det verkar samman-
hållande, det stärker själfkänslan och genom
att väcka och underhålla den goda smaken
på ett håll bidrager det att höja den äfven
å andra. Och smakens förädling utgör ett
icke oväsentligt moment för sinnets allmän-
na förädling.
Nu torde någon af Iduns läsarinnor säga,
att vi vilja införa och arbeta för lyx i hem-
men.
Vare det långt ifrån oss att vilja locka
någon in på en så farlig stråt. Men lyx
är ett mycket relativt begrepp, och hvad
som är lyx för den ena, är det alldeles icke
för den andra, likasom ock hvad som varit
betraktadt såsom en öfverdådig lyx under
en föregående tid, blifver under kulturens
utveckling en nödvändighet. — För öfrigt är
lyxen i och för sig, från allmänn ekono-
misk synpunkt, ingenting fördömligt; hvad
som är fördömligt, det är slöseriet, d. v. s.
missproportionen mellan tillgångar och mer
eller mindre öfverflöd i lefnadssätt och va-
nor, således äfven i hvad som rör hem-
lifvet.
Hvad särskildt angår möbeltillverkningen
i våra dagar, så har denna, i följd af de
moderna arbetsmetoderna, ställt till allmän-
hetens förfogande alla tiders modeller i den
fullkomligaste stilrenhet och formskönhet,
men till priser, som ej på aflägnaste sätt
kunna jämföras med originalarbetenas, ifall
man nämligen i afseende på materialet vill
nöja sig med enklare slag. Om en maskin
arbetar i ebenholts eller i furu, så kostar ju
dess arbete lika mycket och den utför detta
precis på samma sätt och med samma finess.
Ett liknande förhållande kan i viss mån
sägas äga rum med tyger och dekorations-
föremål i allmänhet. Det blifver således
möjligt att möblera och dekorera sin våning
på ett fullt tilltalande sätt, ej blott med
hänsyn till bekvämlighet, utan äfven från
konstnärlig synpunkt, för ett pris, föga öf-
verstigande de vanliga banala och vulgära
godtköpsmöblerna.
Det svenska möbelsnickeriet, liksom mån-
ga andra yrken, har haft sin glansperiod,
då man med stolthet kunde påvisa högt
framstående mästare, de flesta utbildade
hos de berömda mästarne i Paris. Det var
under den period, som, mindre egentligt,
benämndes den gustavianska. Under den
beklagliga smaklöshetstid, som på nästan
alla områden och i alla länder utmärker flere
årtionden efter första kejsardömets fall (vi
påminna särskildt om den s. k. »ladu-stilen»
i arkitekturen) nedgick äfven på här ifråga-
varande fält konstskickligheten, hvilken för
öfrigt i Sverige just aldrig varit synnerli-
gen allmän. Den soliditet, som eftersträf-
vades, köptes påbekostnad afennästanotymp-
lig klumpighet, och det är först på senare
tider somman ånyo fått ögonen öppna för den
ädelhet i former, som så väl låter förena
sig med ändamålsenlighet, modern prydlig-
het och komfort.
Om vi för öfrigt vilja betrakta från en
mera allmänlig synpunkt hela detta ämne,
den mänskliga bostadens inredning, dess
apterande och prydande i enlighet med
skilda tiders behof och anspråk, så skola
vi genast finna, att detta leder oss vida nt-
öfver gränserna för rätt och slätt ett snicke-
ri- och tapetserarestndinm. Det är tvärtom
ingenting mer eller mindre än en af de
viktigaste sidorna af den mänskliga civili-
sationens utveckling. Hvarje förfining i
bostadsförhållandet betecknar en föränd-
ring i lefnadssätt och vanor, och man kan
på detta vis ej blott steg för steg följa
kulturens allmänna gång, utan äfven upp-
draga jämförelser mellan olika länders och
folks, ja mellan olika folkklassers stånd-
punkt vid en viss gifven tidsperiod. Det
har funnits en tid — arkeologerna kalla den
stenåldern — då den enda kända människo-
boningen var en bergs- eller jordhåla, hvars
enda och hela »möblemang» utgjordes af
en bädd af gräs, mossa eller torkade blad.
Och efter denna period, som varade en
evighet af sekler — ty evighet är allt som
ej har någon gräns — kom så en annan,
säkerligen icke stort mindre långvarig, till
hvilken öfvergången betecknas genom upp-
förandet af den första hyddan ofvan jord.
Huru människorna under dessa barbariets
tidsåldrar lefde, därom saknar man icke
kännedom, tack vare de lämningar af de-
ras primitiva husgeråd, som här och där i
vår egen tid dragits fram i dagen. För våra
ögon ter sig detta naturtillstånd med allt
hvad därtill hörer såsom ett människor
ovärdigt och nästan ofattligt elände, men
den tidens människor kände sig måhända
mycket bättre tillfreds med sina existens-
villkor än vi, ty de visste ej af något bättre
att jämföra dem med.
Men det är först då, när det är fråga
om en civilisation i egentlig mening som
man med mera intresse kan fästa sig vid
dess yttringar i fråga om människoboning-
ar och dess bohag. Det är Egypten, som
vi måste betrakta såsom kulturens gamla
stamland, och det är i alla händelser från
dess forntidsmonumenter, som vi kunna
hämta den bästa kännedom om lifvet för
årtusenden tillbaka. Grafkamrarnes målnin-
gar och obeliskernas hieroglyfer berätta lika
väl som någon skrifven bok om folkets lef-
nadsvanor, och vi kunna till och med af
åtskilliga på stenar inristade föremål och
figurer bestämdt urskilja, hurudana de verk-
tyg voro, af hvilka man betjänade sig vid
förfärdigandet af det enklaste husgeråd.
Alla Europas stora muséer äga att fram-
visa mer eller mindre väl bevarade prof
af egypternas beundransvärda konstskick-
lighet, sådan som den visar sig i föremål
hörande till hemlifvet, en skicklighet som i
vissa fall knappt någonsin blifvit öfverträf-
fad. Man kan spåra, huruledes hvad vi
kalla modet eller med ett annat ord infly-
tandet från t. ex. Grekland gjort sig i nå-
gon liten mån gällande under senare perio-
den af den egyptiska kulturen, men dess
genomgående och högra konstnärliga karak-
tär, grundad på oafvikliga former och tra-
ditioner, förnekar sig aldrig under de 40
sekler, som denna kultur ägde bestånd.
Utan att tala om en del sådana lyxmöb-
ler, som uppenbarligen tillhört de kungliga
palatsen, äro ännu bevarade andra, afsedda
för det mera borgerliga hemlifvet, och i hvil-
ka de egyptiska handtverkarnes yrkesskick-
lighet och smak visa sig i högsta fullkom-
ning. Louvre-museum i Paris innehåller
sålunda en hel samling fragmenter i elfen-
ben, ebenholts och andra träslag af bord,
stolar och sängar, hvilkas fötter, armstöd
eller andra delar afslutas i de finaste skulp-
turer af djurhufvuden eller djurfötter och
som delvis äro beklädda med förgyllning,
målning eller emalj. Sammaledes, men med
ännu högre finess, en mängd toalettföremål.
Såsom allmän regel för den egyptiska Orna-
mentiken i all dess originalitet är att anse
dess efterbildning af naturföremål.
Äfven från fenicier och assyrier har
man i vår tid återfunnit en del dyrbara
lämningar, i synnerhet i afbildningar, ka-
raktäristiska för dessa folks lif och delvis
erinrande såväl om egypternas (äldre) som
om grekernas (yngre) inredningar och mö-
beldekoration.
Och tusen år före den kristna tideräk-
ningens begynnelse hade ett folk, med hvars
härstamning man ännu icke är på det klara,
G
eorg levy’5 linneiviagasin.
Drottninggatan 53, Stockholm.
Största urval af Linne-hosättningsartiklar samt Gardiner.
–––-Utstyrslar förfärdigas på beställning
å egen atelier efter nyaste modeller.
Order å minst 25 kronor levereras fraktfritt närmaste järnvägs- eller ångbåtsstation.—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
