Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 19. 14 maj 1897
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1897 IDUN 151
läktarn med den lilla orgeln; denna sist-
nämnda i stil med allt det öfriga, den har
ingalunda de nutida instrumentens mjuka,
vackra, fylliga ton. —
Men allt detta gamla, bristfälliga, det har
något säreget med sig — i synnerhet när
man vuxit upp därvid, när det är samman-
väfdt med alla ens skönaste barndoms- och
ungdomsminnen. Hit har man kommit sön-
dag efter söndag och lyssnat till ordet och
deltagit i psalmsången — vid detta altare
böjde man första gången knä i gråt och
böner. —
Ack, du skulle se vår kyrka, då barnen »gå
fram», som det heter — det är något af
det vackraste och ljufvaste jag vet!- Då
äro väggarne behängda med eklöfskransar,
pelarne omvirade med grönt, predikstolen
höljd af blommor — syrénklasar dofta i
fönstren och liljekonvaljekvistar äro satta
här och hvar i bänkarne. Och så hela
altaret täckt af blommande krukväxter -—
den gamla taflan synes ej för en mängd
af ljusröda geranier, blodröda fuchsior, hvita
pelargonier. Och så de unga där rundt
kring altaret i allvarsdräkt, själfva fagra
vårblomster — hela den högtidliga stillheten,
de uppfordrande frågorna, de bäfvande svaren
— du skall se och höra det allt, jag tror
icke ditt öga blefve torrt därvid. Den synen
och det intrycket skulle följa dig där ut i
världen, jag är viss därpå.
Eller en jnlotta — med de smärta enarne
framme i koret, de många ljusen och det
jublande: »Var hälsad sköna morgonstund.»
Då känner, man att det är jul — det är som
fläktade änglavingar rundt ikring en. Eller
du skulle vara med i nyårsbön, då man
samlas här för att helga årets sista timmar
åt Herren och utbedja sig välsignelse för
den nya tiden. »Herre, blif när oss,» ljuder
det i hågen — »dagen är förliden — det lider
mot aftonen.» — —
Men det hastar, vi måste väl gå — den
tunga dörren faller igen efter oss, vi stå
åter ute under den blå himlen. Du skall
bort igen, bort från vår lugna vrå af värl-
den, dit knappast några stormar nå. Så
tack för att du kom — och bryt dig några
klasar af de doftande lönnblommorna så-
som minne af oss och vår gamla kyrka. —
Adi.
-❖––––
är husmors bästa hjälp-
reda. Prenumerera å när-
maste postanstalt. Helt år 3 kr.
*–––––-
Ur notisboken.
Stockholmsutställningen öppnas, såsom
från början bestämdt var, i morgon lördagen den
15 maj kl. 12 middagen af konungen i närvaro
af drottningen, danska kronprinsen och kron-
prinsessan jämte deras döttrar prinsessorna Thyra
och Ingeborg, kronprinsen och den kungliga
fmiljens öfriga medlemmar’, riksdagens hrr leda-
möter, ledamöter af akademier och lärda sam-
fund i riket m. fl. Vi hänvisa för öfrigt till an-
nonsen i dagens nummer.
Kvinnliga legitimerade läkare. Sedan
vid ICarolinska institutet nyligen examinerade
medicine licentiaten Anna Magdalena Stecksén,
dotter af generalmajoren J. O. B. Stecksén och
hans maka, född Hjertman, nu blifvit af medici-
nalstyrelsen förklarad för legitimerad läkare, fin-
nas i vårt land fyra legitimerade kvinnliga läkare,
nämligen medicine licentiaterna Karolina Olivia
Widerström, född i Helsingborg den 10 decem-
ber 1856, medicine licentiat vid Karolinska in-
stitutet 1888, Hedda Albertina Andersson, född
i Malmö den 24 april 1861, medicine licentiat i
Lund 1892, Maria Lovisa Folkeson, född i Stora
Mellösa inom Örebro län den 4 mars 1863, medi-
cine licentiat vid Karolinska institutet 1896, samt
Anna Magdalena Stecksén, född i Stockholm den
27 maj 1870. Samtlige äro bosatta i hufvudsta-
den. Af de tre förstnämnda har Idun, hvar på
sin tid, meddelat porträtt och biografier.
*
Till grafvens ro har i dagarne ingått en
af hufvudstadens äldre invånare fru Anna Caro-
lina Böhme i den höga åldern af 85 år. Hon
var änka efter framlidne musikdirektör Böhme
samt dotter af en i forna dar mycket anlitad
Stockholmsläkare, medicine d:r Villman, som,
utnämnd till fältläkare, deltog i finska kriget
1808—09. Den aflidna syntes i sin ungdom vara
ett lyckans skötebarn. Hon var utrustad med
sällsynt fägring, hvarom hennes regelbundna
drag ännu i sena ålderdomen vittnade, och hade
ett ljust hufvud samt stor begåfning i hvarjehanda
ämnen. Särskildt var hon mycket musikalisk
och väckte äfven uppmärksamhet genom sin
färdighet att teckna i svartkrita, hvarför hon
rönte stort erkännande. Emellertid fick hon, i
likhet med så många andra, tvärtemot hvad
ungdomen lofvade, pröfva lifvets växlingar och
vedermödor, hvilka hon dock, olik de flesta, tåligt
fördrog, utan att klaga eller förbittras. Yid den
vördade gamlas bår stå sörjande barn, barn-
barn, barnbarns barn och vänner. Hennes lik
brändes i härvarande krematorium.
#
Till de sårade grekerna. Det af Röda
korsets damkomité ledda arbetet för beredande af
sjukvårdsartiklar åtsårade grekerhar nu afslutats.
Sammanlagdt 15 lårar förbandsartiklar med en
vikt af inalles 900 kg. ha afsändts till svensk-
norske generalkonsuln i Firæus af vidare be-
fordran till prof. åkermän, som skall ta hand
om och dela ut dem. Förbandsartiklarne utgöras
af förbandspaket, lakan, linnebindlar kompresser
m. m.
*
Afslutningen ägde rum vid Hulda Lundins
slöjdkurs den 6 maj. I kursen hafva 42 elever
deltagit. Nästa kurs börjar enligt annons i dagens
tidning den 6 nästkommande september.
H*
Madame Juliette Adam, den ryktbara
utgifvarinnan af den parisiska Tidskriften »Nou-
velle Revue», nämnes bland de utländska gäster,
som i sommar äro att hitvänta till vår ut-
ställning.
*
Fredrika Bremer-förbundets medicin-
ska stipendier ha tilldelats, det å 400 kr.
med. kand. Signe af Klintberg och det å 500 kr.
med. kand. Hanna Chr. Nilsson.
*
Hyllad lärarinna. Till Idun skrifves: Nya
Elementarskolans för flickor i Örebro förestån-
darinna, fröken Ottilia Fernander, som onsdagen
den 21 april fyllde 50 år, blef därvid föremål
för en vacker hyllning. Fröken F.. som i fjol fi-
rade sitt 25 års jubileum med skolan, uppvakta-
des nu på sin födelsedag af forna elever, hvilka
förärade den högt afhållna och värderade lära-
rinnan ett särdeles prydligt och vackert bokskåp
af ek. På f. m. anlände äfven en deputation af
Kristliga Föreningen af Unga Kvinnor i Örebro,
hvars stiftarinna och ordförande fröken Fernan-
der varit och i hvars skollokal föreningen alltid
haft sina möten, samt öfverlämnade å förenin-
gens vägnar ett smakfullt blomställ afnysilfver,
hvarvid föreningens tacksamhet och tillgifvenhet
tolkades i några lyckönskande verser. En mängd
telegram och lyckönskningar från forna å andra
orter vistande elever samt för öfrigt från vän-
ner och bekanta inströmmade under dagens lopp.
Som påsklofvet ännu å onsdagen varade och
många elever voro hemresta öfver helgen, hade
skolans lärare och lärjungar väntat med sina
lyckönskningar till torsdagsmorgonen. Vid in-
trädet till morgonbönen i den gemensamma sam-
lingssalen, hvilken dagen till ära var vackert och
smakfullt dekorerad med blommor och grönt och
där förut alla skolans lärare och lärjungar hög-
tidsklädda stodo samlade, möttes fröken Fernan-
der af sång, hvarefter en af lärarinnorna, fru
Hilma Ablberg, i hjärtliga och väl valda ordalag
tolkade föräldrars och barns tacksamhet för allt
det osparda nit, all den uppoffrande kärlek frö-
ken F. alltid såsom ledarinna och lärarinna åda-
galagt. Och såsom ett uttryck af allas vördnad,
kärlek och tacksamhet bad hon att få öfverlämna
ett minne. Detta utgjordes af en särdeles vac-
ker och smakfull kaffeservis af nysilfver. Djupt
rörd tackade fröken Fernander för den vackra
hyllningen, sägande att i Davids 103:dje psalm :
»Lofva Herren min själ!» kunde hon bäst finna
uttryck för sitt hjärtas känslor, hvarpå denna
härliga psalm såsom text för morgonbönen upp-
lästes.
–––––––––- 4*––––––––––
Teater och musik.
Södra teatern har rustat sig till utställnings-
öppnandet med ett tillfällighetsstycke af F. Hed-
berg, som gick för första gången i tisdags kväll
och bär namnet »Under utställningen». Egent-
ligen är det en gammal bekant, om man ser
den närmare efter i sömmarne, så gammal som
från år 1866 till och med och dess exposition,
men kapprocken har blifvit nödtorftligen moder-
niserad med några nya klutar i form af anspel-
ningar och kupletter för dagen. Den nog en
smula naiva, men godmodigt lustiga farsen slog
rätt lifligt an, särskildt hr Bergström som den
toujoure vaktmästaren-småländingen, som hyr ut
»andras mm» åt en mycket internationell ut-
ställningspublik.
Som efterpjäs ges fortfarande enaktsskämtet
»Konstens fackla eller Den stora sångarstriden»,
en munter travesti på det mångomskrifna opera-
krakel, som nyligen uppfördes till en visa för
allt landet.
är den bästa gåfva till de
unga. Prenumerera på
närmaste postanstalt.
Helt år 3 kr.
*
Vissnande minnen.
Af Vera Vinge.
1.
Äppelblommorna.
S
e tilltalade mig genom sin vårliga täckhet,
sin tjusande friskhet, de båda sjuttonårin-
gar, som en vacker dag döko upp vid det vackra
lilla fiskläge, där jag tagit min sommarbostad.
De voro tvillingar, klarögda, ljusa och skära —
tvänne äppelblommor, som voro hvarandra så
lika, att man behöfde lära känna dem, innan man
kunde skilja den lifliga sprittande Signe från den
mera betänksamma Helga.
Den ena af dem frågade mig efter vägen till
Ola Nilssons (lägets enda handelsbod), och, sedan
jag följt dem några steg framåt, så att man kun-
de se byggningen, tackade de, nego helt barns-
ligt och försvunno. Den följande dagen hälsade
de helt gladt ocb igenkännande, då de i sällskap
med en medelålders dam passerade förbi, där jag
satt under den gamla eken med en bok i han-
den. En annan dag återlämnade de mig en tap-
pad näsduk, och småningom formerade vi be-
kantskap.
Dessa båda flickor började till och med att en
och annan gång slå sig ned på min förstugu-
kvist, och jag fägnades åt anblicken af deras
fagra unga anleten och deras klara, ofördunklade
barnaögon. Meddelsamma, öppenhjärtiga och fri-
språkiga, skingrade de mången ensam stund för
den gamla fröken, som småningom fattades af
ömmaste intresse för de båda tvillingblommorna.
Ibland koinmo de, åtföljda af sin halfbror, en
sjuårig pojke, hvilken båda systrarna favorisera-
de och skämde bort efter bästa förmåga. -— Men
den lille gynnaren trifdes sällan länge i gamla
frökens sällskap, utan längtade bort till tunn-
band och bollspel.
Med flickornas styfmor, en tillbakadragen, sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0155.html
