Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 28 juni 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1897 IDUN
förställa mig, att han, den berömda roman-
författarinnans son, skulle ha det så fat-
tigt. Jag fick dock snart förklaring. Ed-
vard hade förgående dag inlåtit sig i spel
med några samvetslösa ungdomar, hvilka
gjort sig beryktade som spelare, och som
utplundrat honom först; och främst på kassa
samt sedan denna tagit slut ökat sin spel-
vinst med hans möbler, ja till och med
hans vedförråd hade »strukit i potten».
Under natten hade alltsammans blifvit afhäm-
tadt af vinnarne. Edvard syntes visserligen
nedstämd, men tröstade sig helt filosofiskt
och halft skämtsamt med ordspråket: »Den
som ger sig i spel får tåla spelet.» Här-
emot opponerade jag mig på det bestäm-
daste. Jag underrättade mig om, hvilka
rofiåglarne varit, och det lyckades mig för-
må dessa, under hotelse af anmälan till
akademisk myndighet, att till Flygare åter-
ställa mobilierna jämte hvad af veden som
icke hunnit brännas. De förlorade pen-
ningarne måste dock gifvas till spillo, de
utgjorde ej heller något större belopp, men
blefvo för den tappande en minnesbeta att,
om man är ett lamm, icke gifva sig i lek
med ulfvar.
När jag vid vårterminens slut förnyade
mitt besök hos Edvard Flygare, fann jag
hans dublett i presentabelt skick och honom
själf inbegripen i läsning af en spansk för-
fattare på originalspråket. Han begagnade
därvid ingen ordbok, hvarför jag lyck-
önskade honom till att vara så hemma-
stadd i Cervantes språk. På min fråga
huru han tillägnat sig denna skicklighet
svarade han, att han aldrig plägade slå
upp i lexika, utan endast anlita synsinnet
och jämförande metod.
Det följande året befann sig upptecknaren
af detta minne i Stockholm, hvarest han
en förmiddag uppsöktes af Edvard Flygare,
som önskade taga honom med sig, för att
presentera honom för sin moder.
Carléns bodde 1 tr. upp i ett hus midt
emot dåvarande stora ingångsporten till
Humlegården. Icke utan hjärtklappning
vandrade jag uppför trappan, som ledde
till våningen. Några ögonblick efter mitt
inträde i en sal stod jag ansikte mot an-
sikte med fru Emelie Carlén, som infördes
af sin son, genom hvilken jag nu presen-
terades.
Fru Carlén var vid denna tid. ett par
och 40 år. Med en obeskriflig vänlighet
hälsade hon mig som sin sons vän, till-
läggande några förbindliga ord med an-
ledning af mitt förhållande till honom i
Upsala. Min förlägenhet inför den berömde
författarinnan var med ens försvunnen och
jag såg i henne endast den hjärtegoda modren
och den vänliga värdinnan. Jag vågade
också nu mera uppmärksamt betrakta henne
och fann i henne en liten något fetlagd fru,
enkelt men vårdadt klädd, brunett och liflig
i alla sina rörelser. Mannen Johan Gabriel
var för tillfället borta. Hon förde mig
omkring i våningen och slutligen in i det
allra heligaste, sitt skrifrum. Detta var
ett litet kabinett med ett skrifbord af ett
vanligt sybordsform och storlek; men hon
behagade säga, att hon icke så ofta uppe-
höll sig vid detta bord, utan hade för vana
att mestadels skrifva liggande till sängs.
När jag beredde mig att gå, uppmanades
jag att komma igen på aftonen, då jag
kunde få göra bekantskap med några hennes
litterära vänner. Jag tackade för den stora
äran och skulle med nöje infinna mig.
Så gjorde jag ock.
Vid mitt förnyade inträde i salen hos
Carléns kom värden emot mig och bad mig
på sitt rättframma sätt vara välkommen,
hvarefter han föreställde mig för några
närvarande herrar. Af dessa må endast
nämnas Morianens författare Magnus Jacob
Crusenstolpe och den genom sin skrift,
»Några upplysningar rörande k. teatern»
af hofrätt och högsta domstol en gång
dödsdömde kaptenen Anders Lindeberg. — I
förmaket innanför salen hade jag att buga
mig för värdinnan jämte assessorskan och
fröken Crusenstolpe samt ett par andra
damer. Crusenstolpe var klädd i sin på
planschverk från denna tid bekanta dräkt:
svart bonjour och upp till halsen igenknäppt
hvit väst. — Lindeberg förekom mig som
en medelålders herre af kort, men kraftfull
växt med ljus, äkta nordisk ansiktstyp och
lingult hår- — således en komplett motsats
till den mörklagde Crusenstolpe. Yid till-
fället uppträdde Lindeberg i blå frack med
förgyllda knappar. Fröken Crusenstolpe var
en fullmognad skönhet, hvars hemland man
kunde tro ligga under Andalusiens sol.
Hennes tragiska slut i våra dagar har
väckt berättigadt deltagande. Hon blef
som bekant omkullkörd af ett på velociped
framrusande telegrambud och ådrog sig i
fallet skador, som vållade döden.
Herrarne voro i lifligt samspråk. Ur
deras samtalsämnen påminner jag mig, att
Lindeberg gent emot Crusenstolpe förfäk-
tade åsikten, att man från svenskas pråket
borde bortrensa allt främmande långods.
I förmaket lifvade den utmärkta värdin-
nan konversationen och sörjde för und-
fägnaden.
Längre fram på aftonen tillställde fru
Carlén en lek, i hvilken hvarje deltagare
fick likna sig vid ett föremål t. ex. ett
hus, ett träd, en sjö, en båt, en jägare, en
fågel o. s. v. Fru Carlén gjorde själf
början till en berättelse och så snart i den-
samma något af de anförda föremålen nämn-
des, skulle den, som på sin del fått detta
föremåls namn, fortsätta berättelsen tills
denna vidtogs af en annan person, som
fått något annat af föremålen att tala för.
Fru Carlén ledde gången af denna lek på
ett så fyndigt sätt, att, oaktadt åtskilliga
orimligheter icke kunde undvikas, hvilka
naturligtvis ’ framkallade skratt, berättelsen
blef nästan en komisk novell-unge.
Alla’ i detta minne namngifna personer
äro gångna ur tiden, så att jag med skäl
kan sägas hafva hämtat bilderna ur skug-
gornas värlå.
–––– *––––
Ur- notisboken.
Drottningen afreser den 1 juli till Skinnar-
böl vid Kongsvinger i Norge för att där tillbringa
juli och augusti mänadei.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
