Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 31. 6 augusti 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 189
IDUN
känslighet och god vilja kan bereda sin
kvinnliga ungdom tillfälle till riklig arbets-
förtjänst äfven inom hemmet, till stärkande
af de band af beroende och ömhet emellan
föräldrar och barn, hvilka i dessa själfför-
värfvets och det egna jagets tider hota att
allt mera slitas. Må man ej underskatta
denna fara! Familjens sammanhållning är
statens sammanhållning och bestånd.
–––- ––––-
från prinsessan Ingeborgs
hembygd.
Intryck från en fotvandring
genom jMordsjælland.
Upptecknade för »Idun» af A. Roth.
III. Esrom och Fredensborg.
Nästa morgon voro vi tidigt uppe och fingo
ännu ett uppfriskande bad i den härliga morgon-
stunden samt beundrade ännu en gång Sundet
och den svenska stranden. Det var samma tafla
som aftonen förut, men ändå ny, belyst af strå-
lande morgonsol. Med saknad lämnade vi Horn-
bæk, som redan blifvit oss kärt, men vi hade ju
sft mycket att se ännu. Yår första dagsmarsch
hade gifvit oss lust att se mera af Danmark.
Från Hombæk är ungefär en mil till Esrom
vid Esroms sjö. Här ligga ruinerna af Esroms
kloster, som en gång var så rikt, att det ägde 90
gods på Sjælland. Här lefde i långa tider Wal-
demar Atterdags olyckliga drottning och till detta
kloster hänföres sagan om den dänioniske »Broder
Rus». Det är nu endast den södra flygeln, som
står kvar, idyllisk och stämningsfull, omgifven
af yppig grönska. Idylliskt ligger också den
gamla Kroen i sin lummiga trädgård, hvarest
man kan få vederkvickelse efter vandringen.
Härifrån går vägen dels längs den vackra Esroms
sjö och dels genom Gripskov, som är Danmarks
största skog. Den är mycket omväxlande genom
sina många olika trädslag: bok, ek, gran, fur,
björk och al m. fl. och genom de vackra öppna
platserna, som pryda den. Skogsvägarne, som
korsa hvarandra i alla riktningar, äro breda och
väl underhållna, men mycket ensliga. Männi-
skorna, som äro hemma här, ha något främ-
mande i sitt utseende, deras mörka hy och eldiga
ögon påminna ej om de blonda danskarne. Vi
fingo sedan veta, att deras förfäder i 12 te år-
hundradet inkallats hit från Ardennernas skogar.
På aftonen nådde vi Nöddebo, hvars största
sevärdhet är den gamla kyrkan, en af de äldsta
i Danmark, och den idylliska prästgården, också
i Sverige bekant genom Nicolais muntra skild-
ringar därifrån. Nu voro vi ej långt ifrån de
berömda slotten. Fredensborgs park hade vi
redan i Esrom sett på andra sidan sjön, och här
vid Nöddebo voro vi alldeles midt för den.
Vi hade nu sett den danska stranden, det
danska landet, ruiner och fornminnen, nu skulle
vi se de mäktiga kungaslotten. Därtill var nästa
dag anslagen.
Från Nöddebo färdas man öfver sjön till Slcip-
perhuset, och härifrån är det en kort promenad
till Fredensborgs slott. Man går vid sidan af en
liten stad, men den hade vi ej tid att se på.
Där låg ju slottet — Europas furstehem — all-
deles hvitt, lysande i sommarsolen. Det är icke
mycket stort, men till detsamma höra flere bygg-
nader. Fredrik IV, som hade förkärlek för denna
trakt, började 1720 efter freden med Sverige att
här uppföra ett lustslott i italiensk stil. Efter
freden och Fredrik fick det namn, som angifves
i följande vers, ingraveradt öfver porten:
»Då Krig og Orlogs-tiid ved Gud en Ende fik,
Blef Fredensborg opbygt af Fjerde Frederik.
Og at det Freds-Paulun skal krigens Minde være
Saa fik det Navn af Fred og Frederik at bære.»
De följande kungarne tyckas emellertid ej hafva
brytt sig öm det, och det var först efter Fred-
riksborgs brand, som det åter kom till heders.
Under Christian den IX:s tid har det ju vunnit
europeisk ryktbarhet, isynnerhet genom Alexan-
der III:s kärlek till det. Här tycktes han glömma
sin tunga krona och all den oro, under hvilken
han lefde, som underminerade hans hälsa och
förde honom till en förtidig graf. Här var han
ej Rysslands mäktige, misstänksamme envålds-
Viktor Adler.
»Kvinnoutställningens» ordnare.
K
är I, Iduns ärade läsarinnor, på Stock-
holmsutställningen vandren omkring i
Nordiska musets ljusa, luftiga salar och
med rättmätig stolthet beundren de tusen -
tals alster af kvinnlig flit, konstkicklighet och
uppfinning, som där äro exponerade, så
kunnen I säkert icke heller undgå att gifva
ert varma erkännande åt den utmärkta smak
och omtanke, som röjas i det helas anordnan-
de, så att, trots allt det brokiga virrvarret,
hvarje sak klart framstår för sig och kom-
mer till sin fulla rätt.
I frågen då säkert tyst för eder själfva,
hvem det kan vara, som på ett så lyckligt
sätt ledt det hela och skapat denna skön-
hetssinnet tilltalande harmoni? Svaret blir:
det är en man, som ägnat hela sitt lif åt
det unga släktets uppfostran till teknisk
skicklighet, åt konstslöjdens befrämjande i
vårt land, som skrifvit på den fana, som
han ständigt bär högt: nytta och skönhet!
Mannen i fråga är Tekniska skolans popu-
läre rektor Bror Viktor Adler. Då Idun nu,
enligt löfte, bringar rektor Adlers bild, torde
några biografiska uppgifter vara på sin
plats :
Han föddes den 20 juni 1848 på Sjuntorps
egendom i Västergötland, där fadren då var
disponent. Ynglingen genomgick Chalmerska
institutet i Göteborg, men blef sedermera elev
vid konstakademien i Stockholm, där han uppe-
höll sig åren 1869—74 samt fick sin närmaste
härskare, utan en lycklig familjefader, som i lugn
njöt af samlifvet med en älskad maka och för-
hoppningsfulla barn, en man, som trifdes väl
inom den talrika kretsen af släktingar och vän-
ner och med glädje deltog i ungdomens nöjen.
Här i trakten af Fredensborg kunde han ensam
och okänd göra långa promenader och det roade
honom att göra bekantskap med bönderna. Mång-
faldiga äro också de anekdoter, som omtalas från
dessa hans vandringar. I slottet visas omkring
20 gemak, af hvilka många äro synnerligen
praktfulla, såsom Kupolsalen. Väggarna prydas
öfverallt med dyrbara tafior. Ibland dessa märkas
många familjeporträtt samt en framställning af
det fredsslut,’ efter hvilket slottet har sitt namn.
Sedan vi besett slottet, kändes det skönt att få
komma ut i den stora parken. Denna är ansedd
som den skönaste i Danmark. Därom kan jag
naturligtvis ej döma — men härlig är den, med
ledning af professor Scholander, hvilken omfatta
de den hurtige och flitige unge mannen med
stor ynnest. Efter genomgången kurs bar det
af ut, hvarunder Italien, solens och skönhetens
land, besöktes. Efter hemkomsten från denna
första studieresa, slog hr Adler sig ned i Göte-
borg såsom praktiserande arkitekt. Här har han
utfört ritningarna till Riksbankens filial, till den
nya Frimurarlogen, till Saluhallen samt till de
flesta arbetarebostäderna i Almedal. Men där-
jämte var han verksam som lärare i Göteborgs
slöjdskola.
Ryktet om det utmärkta sätt, hvarpå han
skötte sina många värf, spridde sig vida omkring
och föranledde, att han år 1886 blef kallad till
rektorsplatsen vid den nyss omorganiserade Tek-
niska skolan i Stockholm, hvilken plats han
fortfarande innehar.
Där har han också som lärare och ledare med
stor framgång bidragit till de framsteg skolan år
från år gjort. Lärjungarnes antal har under
hans ledning med hvarje år tillväxt, en praktisk
undervisningsmetod har blifvit införd, statsan-
slagen hafva oupphörligt ökats och en femte
fackafdelning har tillkommit, nämligen maskin-
yrkesskolan.
I syfte att lära känna allt nytt i undervisnings-
väg, har rektor Adler tidt och ofta företagit resor
i utlandet och därvid särskildt i de länder, som
varit kända såsom framstående för sin konst-
slöjd.
Som inspektör för våra många tekniska undei–
visningsverk har han äfven verkat mycket godt
och har alltid varit en af våra främsta banér-
förare för införandet af mönsterskyddlagstift-
ningen.
Hans energiska lifsgärning har också ständigt
följts af allmänhetens lifligaste erkännande. Bland
yttre utmärkelser, som kommit honom till del,
må här nämnas att han redan 1888 tilldelades
riddartecknet af Vasaorden och 1894 blef utnämd
till riddare af Nordstjärneorden.
Vi kunna af ofvanämnda lätt inse, att rek-
tor Adler var som själfskrifven, när det gällde
att finna en lämplig kraft att på en gång
praktiskt och med konstnärlig smak ordna
Nordiska museets stora utställning, hvilken
omfattar icke blott de tekniska skolornas,
högskolornas och de små arbetsskolornas ut-
ställningsföremål, utan därjämte också hela
rikets storartade utställning af konst- och
husslöjd.
Med lif och lust gick rektor Adler till
sitt värf, alla svårigheter undanröjdes med
gladt modi Vid utställningens början var
också det vackra museet fullt ordnadt, och
hvilken behaglig anblick det erbjuder, känna
alla besökande. Förtjänsten däraf har nog
i främsta rummet varit rektor Viktor Adlers.
Det välvilliga och artiga tillmötesgående,
hvarmed rektor Adler mötte Iduns redaktion
och dess anhållan om plats för Iduns salong,
hafva vi förut en gång tacksamt erkänt.
Trots det knappa utrymmet bereddes oss
plats, och — läsarinnorna kunna gärna er-
känna det — en af de bästa och behag-
ligaste i själfva centrum af museet.
Till sist är att nämna, att rektor Adler
är en af jurymännen bland prisdomarne
för konst- och husslöjd.
— er.
sina präktiga alléer, som bilda mörka, jämna
pelarhvalf, hvilka alldeles utestänga solens brän-
nande strålar. Och öfverallt prydes den af en
mängd vackra bildhuggeriarbeten. Bland dessa
äro Wiedewelts kolossala Danmark och Norge
mest berömda. Hvarhelst det täta löfverket
öppnar sig, ser man det hvita slottet behärskande
i bakgrunden. Från Dronnings Bakhe har man
en präktig utsikt och i Nordmansdalen ser man
en samling sandstensflgurer i norska och färing-
ska nationaldräkter, hvilka se helt pittoreska ut.
Inne i parken finnas äfven många minnen af
Alexander III. Här ligger hans villa som en
ständig påminnelse om hans kärlek till detta
slott. Här visas bokarne, i hvilka han och kej-
sarinnan Dagmar inskrifvit sina namn. Här står
också den ryska paviljongen som ett stycke Ryss-
land midt i Danmark. Men vi skulle också se
Fredriksborg med alla dess härligheter; vi kunde
Gammalt stickylle, klädningslappar, doffel, ull o. lin
emottages till all slags spånad. •— Pressning och beredning verks’älles. — Keell arbete, billiga pris. ,
Gods afhämtas tacksamt afgiftsfritt. För vigt om 1 8 kg. fraktfritt fram o. åter. *•*
Anderssons Ullspinneri och Skrädderi-Aktiebolag,
Allm. T. 76 53. J3ötOP(JGt 12. Riks 163.
Filial Hornsgatan 1. Allm. t 30135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
