Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. 27 augusti 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1897 IDUN 271
till den eller den kyrkoruinen, som särskildt
tilltalade ens skönhetssinne vid ett besök där i
flydda dagar, och man kan i minnet vandra i den
dunkla stämningsfulla allén längs stadsmuren,
där bofinken sjöng sä vackert de ljumma som-
maraftnarna.
För att ännu hålla oss vid turistafdelningen,
så hafva vi till vänster om stora ingången äfven
ett panorama framställande Stora sjöfallet i Lapp-
land. Det fyrtio meter höga fallet lär vara ett
af de mest storslagna i Europa. Den vackra
målningen, hvilken är utförd af artisten Kall-
stenius, är synnerligen präktig och gör konstnä-
ren all heder.
Midt emot på högra sidan se vi redan en hel
liten kö bildad, mest af damer, nyfikna att se
hvad som döljes så väl bakom det tunga drape-
riet. Gifva vi oss litet till tåls, så få vi nog vår
nyfikenhet tillfredsställd. Väl inne och när våra
ögon hunnit vänja oss vid mörkret, blifva vi
hänförda af den syn vi skåda. Vi äro åter i
Jämtland, men högt uppe på fjället en vinter-
natt under tindrande stjärnljus från den matt-
blå himlen. Där hvilar den stora renhjorden i
spridd ordning och midt ibland den slumrar den
lilla lappen helt trygg. Det är den stora still-
heten som råder här uppe på fjället i vinter-
natten. Blott stjärnorna däruppe på firmamentet
blinka och nicka en hälsning från okända världar.
Hela synen är så skön att den väcker andakt.
Det är artisten Tirén, som har hedern af detta
lilla mästerverk.
Vidare hafva vi ute i hallen en stor samling
af taflor och fotografier af de mest sevärda plat-
ser i vårt land, däribland flere präktiga vägg-
målningar af den välkände artisten V. Andrén.
Allt här bidrager att väcka en längtan att resa
och själf med egna ögon skåda huru mycket af
skönhet ochstorslagnanaturföreteelservårtvackra
land äger att bjuda på och att älska.
Om vi nu skulle öfvergå till sportafdelningen.
Något litet är redan nämndt om segelsporten.
Men så ha vi först och främst velocipedsporten,
hvilken har tagit en häpnadsväckande fart i vårt
land och på sista tiden icke minst bland våra
unga damer. Vi se här på utställningen en vac-
ker samling af våra bäst konstruerade velocipe-
der från de bästa fabriker, såsom Anton Wik-
lunds, Froms, Sveabolaget, Svenska Humber-
bolaget i Malmö samt Huskvarna med flere.
Huskvarna utställning är särdeles vackert anord-
nad. Man ser ett täckt skogsparti, hvarur en
liten grupp velocipedturister, såväl damer som
herrar, störta en till mötes, -— åskådaren är nä-
stan färdig att hoppa åt sidan för att ej bli öf-
verriden.
Toaletterna, isynnerhet damernas, äro särde-
les smakfulla och praktiska för dylik sport och
kunna väl rekommenderas till mera allmänt an-
läggande än som ännu är fallet bland våra ve-
locipedryttarinnor.
För den ädla hästsportens idkare finns här
också en särdeles vacker utställning, såsom rid-
sadlar och betsel, däribland magnifika fruntim-
merssadlar, samt dessutom ett helt stall inrät-
tadt och utstyrdt med en lyx, som väl kan kal-
las furstlig. Det är firman Leja som här visat
hvad den kan åstadkomma äfven i denna väg.
För de Idamer, som älska skridsko- och skid-
åkning, finns här en storartad samling af alla
sorters agremanger, såsom en mängd modeller
till skridskor från de förnämsta fabriker, isyn-
nerhet af Eskilstunas utmärkta tillverkning. Ak-
ta lappskidor och de omtyckta vanliga norrlands-
skidorna finnas äfven i stort urval, samt dess-
utom sparkstöttingar i mängd.
För sporten under sommarvistelsen på lan-
det är äfven väl sörjdt. Allt som hör till fiske
och jakt finns här särdeles vackert och åskåd-
ligt ordnadt och dessutom de präktigaste kä-
gel- och bollspel samt all slags gymnastikatti-
ralj. Det är måhända mycket bland allt detta,
som läsarinnorna med en viss likgiltighet gå
förbi, men där finns nog äfven en del som vin-
ner deras lifliga intressse, ty den friska och
hälsosamma sporten, idkad utan öfverdrift, har
ju redan vunnit en berättigad anklang hos så
väl det starka som det svaga könet och ingår
nu mera som en viktig faktor i ungdomens upp-
fostran.
Helt visst bör därför ingen, som besöker ut-
ställningen, försumma den vackra paviljongen,
där turist- och sportväsendet slagit ned sina bo-
pålar. Den välordnade expositionen förtjänar
att ses. Adolf Hellander.
–––– *––––-
Ur notisboken.
I dag
firas som bekant i den danska hufvudsta-
den prins Carls bröllop med prinsessan
Ingeborg af Danmark i närvaro af danska
konungahusets medlemmar, konung Oscar,
kronprins Gustaf och hans gemål, prins Eugen,
änkekejsarinnan af Ryssland samt prinsessan
Alexandra af England m. fl. Yigseln äger
rum i Köpenhamns slottskyrka och förrättas
af k. konfessionarius, stiftsprosten Pauli.
Kyrkan blifver präktigt dekorerad, och vid
ingången paraderar ett kompani af lifgardet.
Sedan den kyrkliga akten afslutats, åka
de kungliga och deras gäster till Christian
VII:s palats på Amalienborg, där frukost
intages. Först och i »Guldbryllupskarethen»
åka danska konungaparet och konung Oscar,
därefter komma de nygifta i Christian V:s
guldkaross. Frukosten på Amalienborg bör-
jar kl. half 3, och när den slutats, draga
de nygifta sig tillbaka för att kläda om sig
till bröllopsresan som anträdes i afton. Fur-
steparet landstiger i ”Warnemünde och reser
därpå till Sachsiska Schweiz.
När de nyförmälde återkomma, skola de
bo hos kronprinsparet på Charlottenlund till
dess resan efter danska drottningens födel-
sedag (den 7 september) anträdes till Stock-
holm, dit ankomsten sker den 16 september.
$
Om prinsessan Ingeborgs utstyrsel meddelas
från Köpenhamn att allting utgått från etablisse-
ment inom landet. Brudklädningen är af hvitt
duchesse-siden, besatt med äkta spetsar, orange-
blommor och myrten; släpet är sex alnar långt.
Bland klädningarna finnas tre robes de cour af
det traditionela, kanske etthundrafemtioåriga snit-
tet. Den ena roben består af ett rödt sammets-
lif med långa hofärmar; lifvet är garneradt med
äkta guldspetsar, som följa längs med ärmarne.
Det sju alnar långa släpet af rödt sammet är
garneradt med äkta guldspetsar. Kjolen ned till
släpet är af gult duchesse-siden, öfverdraget med
en garnering af äkta spetsar och inväfdt med
guld och paljetter.
Den andra af dessa klädningar är af grönt
ciel duchesse, inväfdt med äkta silfver i buket-
ter, och kjolen är garnerad med äkta silfverspet-
sar. Släp och ärmar äro här alldeles af den fa-
son, som de svenska hofdräkterna fordra. På
den tredje, svarta klädningen äro lifvet, ärmarne
och det sju alnar långa släpet garnerade med
hermelin; kjolen är öfverbroderad med stenkols-
pärlor.
Till utstyrseln hör vidare en ljusblå robe, hvars
tyg är duchesse-siden inväfdt med skära rosor.
Lifvet är garneradt med äkta »points à l’aiguille>
och ett blomstergarnityr. Dessutom märkes en
skär klädning, hvars tyg är duchesse, inväfdt
med stora buketter af guld. Lifvet är garneradt
med äkta guldspetsar, silkesflor och blommor.
Ytterligare finnes en blå velours-miroirdräkt.
Lifvet är här besatt med gult silkesflor och fyra
stora knappar i diamanter. Till denna dräkt hör
en cape, öfverbroderad med guld.
Slutligen kan nämnas en aftonkappa af oliv-
grönt velours moiré, kantad med hvitt tibet, fod-
rad med skärt siden, en hermelin-cape, som ba-
res till de stora hofdräkterna, en cape af crêpe
duchesse, inväfd med guld i stora buketter samt
besatt med äkta strutsfjädergarnityr och silkes-
flor, samt ytterligare flere andra sammetsdräkter
med cape, enklare sidendräkter och promenad-
dräkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
