Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 36. 10 september 1897
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1897 ! D U N 285
år sedan till silt hem, när du inte hade
en vrå att luta ditt hufvud mot — och
inte så mycket som ett lintyg på din kropp.»
»Jo, fröken, ett hade jag, men inte fler, »
snyftade Lovisa.
»Det är figurligt taladt, som det heter,
Lovisa. Och ha vi inte delat ondt och
godt med hvarandra alla dessa år — hålla
vi inte af hvarandra -— Lovisa — och
du vill öfverge mig.»
Fröken tog fram sin näsduk och torkade
sig i ögonen.
»Nej, fröken, aldrig — jag öfverger al-
drig min goda fröken .. .»
»Det är rätt, Lovisa; och hvad din lön
beträffar, nog vet du, att du får den, när
jag själf får något öfver! Seså, gråt nu inte;
gå ut och tag äggen med dig och sätt på
kaffe — bästa java utan cikoria, och sätt
fram två af mina bästa, äkta koppar och
kom in till mig, så ska’ vi ha oss en rik-
tigt treflig pratstund.»
En stund därefter sade köksan till upp-
passerskan :
»Nå, flyttar mamsell Lovisa?»
»Tycker da,» svarade denna; »det är all-
deles som det varit hundra gånger förr —
strid och uppsägning, och nu försoning —
titta i springan, ska du få se, hur de sitta
bredvid hvarandra i soffan, och fröken hål-
ler mamsell Lovisa i hand, och mamsell
strålar som en sol och det bara doftar af
kaffe och försoning.»
»Till härnäst, ja,» sade köksan och skrat-
tade.
»Ja, det förstås, bara till härnäst!»
–––- *–––-
2sombor Szåsz.
Y det högt ansedda ungerska hufvudstads-
y bladet Budapesti Naplö lästes den 25
november förra året en längre och liflig
skildring från den svenska hufvudstaden,
undertecknad: Zsombor Szåsz, och hvilken
skildrings inledningsord lödo: Ellen Key
kisasszony kalanzolt Stockholmban, det är ut-
tydt: fröken Ellen Key var min ciceron i
Stockholm.
Ensamt detta, att vår högt värderade
Ellen Key visat denna tjänst åt en främ-
ling, hvilken gästat vår hufvudstad, upp-
väcker säkerligen Iduns läsarinnors intresse,
men detta intresse torde ytterligare stegras,
när det af skildringen framgår, att ciceron-
skapet i fråga föranleddes af ett anbefall-
ningsbref från Selma Lagerlöf.
Selma Lagerlöfs och Ellen Keys protégée
■— detta, tror jag, betyder något inför en
svensk dampublik, och jag är öfvertygad,
att en tredje vår svenska kvinnliga littera-
turs celebritet, allas vår kära moster Lovisa,
när hon varsnar originalet till ofvanstående
bild, skall utbrista: »Kära Buffen min, sätt
dej nu i lugn och ro in i Piehl’ens tunna,
för jag är alldeles tvungen att på utställ-
ningen vara i Ellen Keys stad och ställe för
den här stilige ungerske doktorn!»
* ❖
*
Härom året sade en dag till mig min
vän, redaktören af »Ord och bild»: »Jag
har kommit i korrespondens med en ung-
rare; han skrifver och ber mig förmedla
bekantskapen med dig, ty han vet att du
sysslar litet ’ med ungerska förhållanden,
liksom han med svenska. Och du kan,»
tilläde han, »skrifva till honom på svenska,
ty han läser vårt språk obehindradt. » Nå,
det var då riktigt intressant, tyckte jag, ty
de äro väl ytterst få, hvilka i Petöfis land
förstå Tegnérs tungomål — jag visste då
blott, att svenskan förstods där nere i
Ungern af Vambéry, den store upptäckts-
resanden och språkforskaren, af Thomas
von Szana, Sveriges och de svenska förhål-
landenas mångårige trofaste rapportör inom
den magyariska tidningsvärlden, Viktor Ryd-
bergs vän — ehuru de aldrig personligen
råkades —, korrespondent och öfversättare,
samt professorn vid Klausenburgs univer-
sitet Hugo von Meltzl, hvilken verkställt
flere briljanta tolkningar till magyariskan
af konung Oscar II:s skaldestycken.
Men nu fick jag reda på en fjärde svensk-
magyar, fick reda på att i Klausenburg var
boende en man, hvilken som få utländingar
i vår tid satt sig in i ej blott det svenska
Doktor] Zsoxxibor Szåsz.
y ^
- ’ -
språkets hemligheter, utan oek i våra poli-
tiska, statsrättsliga och litterära förhållan-
den, något som framgick ej blott genom
hans långa bref, utan ock vid det person-
liga sammanträffandet i fjor; och i detta
mitt omdöme torde alla de instämma, hvilka
under doktor Zsombor Szåsz’ vistelse som-
maren 1896 i Stockholm blefvo personligen
bekanta med honom, och de voro ej få,
helst inom det litterära lägret, ty Ellen
Key har vidsträckta förbindelser där, från
Snoilsky till unge herr Hjalmar Söderberg.
Dock, öfver en sak blef jag öfverraskad,
när det en förmiddag anmäldes för mig,
att fröken Key sökte mig i sällskap med
»en ungersk doktor», och detta sade jag
också efter några ögonblick till min ärade
gäst: »Jag trodde, af edra bref att döma,
att ni, herr doktor, vore en ärevördig, ur-
åldrig professor med långt vishetsskägg och
profethjässa, och så är ni ju rent af en
gosse» ... Ja, en älskvärd och blygsam
gosse, men en arbetsam, knnskapsrik och
i sina omdömen mogen man!
Men hur har den snälle gossen här blif-
vit bekant med Selma Lagerlöf? hör jag
frågas ur läsarinnornas krets. Därom skall
strax här nedan nämnas.
* * •
*
I Leijonhufvud & Britellis eljes så för-
träffliga bibliografi, öfver svenska kvinnors
utgifna arbeten och deras öfversättningar
till främmande tungomål finnes ingen upp-
gift om, att någon bland våra författarinnor
blifvit tolkad till magyariskan. I en upp-
sats i en siebenbttrgisk tidskrift i fjor höstas
uppiyser emellertid just d:r Szåsz, att frö-
ken Lotten von Kraemer fått se flere af sina
dikter öfversatta i den ungerska Idun,
veckotidningen »A nök munkaköre» (Det
kvinnliga arbetet) ; vidare har jag hört upp-
gifvas, att åtskilliga af Marie Sofie Schwartz’
romaner, genom tysk förmedling, blifvit
öfversatta och allmänt lästa i Ungern, och
i en ungersk förlagskatalog fann jag helt
nyligen under Emilie Carléns namn: »Két
erkélyszobåcska»(=Tvåsmårumsaltaner) och
»Az öreg ürvédenczey» (=Den gamle herrns
klienter) således »Vindskuporna» samt »Pro-
fessorn och hans skyddslingar». Dessa
båda uppgifvas vara öfversatta af en dam,
en viss Julia, och äro utan tvifvel äfven
tolkade genom tysk mellanhand.
Men det är först d:r Szåsz, hvilken
direkt från svenskan till magyariskan
öfversatt arbeten af svenska kvinnor, flere
af våra yngre författarinnor. Så hafva
skisser och berättelser af Selma Lagerlöf,
Jane Gernandt-Claine, Ellen Idström m. fl.
under de senaste åren i hans öfversätt-
ningar synts i tidningar och tidskrifter i
Budapest och Klausenburg. Äfven flere af
våra äldre som yngre svenska, danska och
norska författare hafva genom denne svensk-
kunnige och svensk-älskande unge man
öfverfiyttats till hans fosterlands språk och
kommit till den bildade ungerska publikens
kännedom.
* *
Familjen Szåsz, egentligen en gammal
szeklersläkt, men sedan århundraden till-
baka fullkomligt magyariserad, har städse
intagit ett framstående rum i Ungerns inre
historia, och flere representanter af samma
släkt ha lyst och lysa ännu med stark glans
inom den ungerska vitterhetens område.
En af de största förhoppningar denna vit-
terhet någonsin sett födas, men tidigt
slockna, var Pauline Szåsz. Som helt ung
hade hon läst ett tyskt arbete om den
skandinaviska fornåldern och häraf tagit ett
sådant intryck, att hon till signatur valt
Iduna, när hon offentliggjorde sina dikter.
Dessa dikter, fulla, af ljuf innerlighet och
elegisk stämning, bådade henne en lysande
framtid som skaldiona, men redan vid 21
års ålder (1853) bortrycktes hon af lungsot,
sedan hon i ett ettårigt, lyckligt äktenskap
varit förenad med sin kusin Kåroly (Karl)
Szåsz.
Denne sistnämnde hade i sin nngdom som
geni-officer deltagit i ungerska frihetskriget
1848—49, blef sedan präst samt är nu
reformert biskop i Budapest — det finns
för öfrigt flere biskopar Szåsz i Ungern —
samt mångårig medlem af Ungerska aka-
demien. Med Endrödi täflar Karl Szåsz
om äran att vara Ungerns nu lefvande
störste skald.
Bland nu befintliga Cacaosorter
intages säkert förnämsta platsen af HULTMANS CACAO
Redan 1888 intygade prof. Joh. Lang i Lund, att
Hnltmans Cacao var fullt lika med van Houtens
Cacao. Hultmans Cacao kan således varmt re-
kommenderas till hvarje husmoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0289.html
