Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 47. 26 november 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 IDUN 1897
tättryckta sidor med det stolta namnet
»Tiden». I sätteriet, hvars dörr till för-
stugan stod öppen, stökade faktorn samt
några utvakade sättare. Och i tamburen
till redaktionslokalen mötte flickorna redak-
tionssekreteraren, som vid deras åsyn tum-
lade baklänges och bligade på dem med
sömndruckna ögon.
»Hva —■ hva i —- Ha fröknarna inte
lagt sig ännu?»
»Lagt sig? Vi ha just nu stigit upp.
Här ska herr Ljungner få se på flickor,
som äro morgonfriska af sig,» svarade Disa
käckt.
»När herrarna tröttnat, ä det vi, som ta
vid,» sekunderade Rut flinkt. »Vi ska läsa
korrektur och revidera och klappa af och
klappa om, bland andra herr Ljungner,
om han inte aktar sig.»
»Gå nu bara hem och lägg sej j lugn
och ro, herr Ljungner lille,» vidtog Disa
beskyddande. »Vi ska rätta alla de boc-
kar ni begått.»
»Säger hon det, lilla riäbb —, jag menar
ottefågel?» stammade Ljungner konfunderad.
»Men hvad är egentligen meningen? Hvad
ha fröknarna att göra så här i soottan,
med respekt till säjandes?»
»Vi ska falsa -—■ falsa, sa jag, inte valsa
-— »den ljufva Tiden», så den ser ut som
folk, när den presenteras för allmänheten.
Men adjö med sej nu, herr Ljungner! Vi
ha kommit hit för att arbeta och inte för
att prata som vissa andra.»
Uppiggade af denna lilla förpostfäktning,
stormade flickorna in på expeditionen. Tak-
lampan välkomnade dem med sitt blidaste
sken, och kaminen såg varmt på dem med
sitt röda cyklopöga. En liten fetlagd, lef-
nadsglad änka, Lisen Bäckström, gick små-
sjungande omkring bland tidningshögarna.
Van vid expeditionsgöromål, hade hon af
bokförläggare Loven blifvit utsedd till före-
styre för hans båda döttrar vid deras blyg-
samma debut som tidningskvinnor.
Efter en gladlynt hälsning slog fru Lisen
ut två tidningslägg på disken, placerade
flickorna framför hvar sitt af dessa och
stack ett falsben i handen på dem. Själf
tog hon plats vid ett bord midt emot samt
bad Disa och Rut följa hennes exempel,
hvilket de äfven samvetsgrannt gjorde.
Först krafsade de eftertryckligt med sina
falsben på tidningarna, tills de öfversta
med sin högra kant sköto öfver de under-
liggande, så nöpo de behändigt den första
och därpå de följande, hvar efter annan,
i högra understa hörnet samt veko dem
dubbla, tvådubbla, fyrdubbla, allt under det
de med falsbenen gåfvo vederbörligt efter-
tryck åt de respektive vikningarna. I början
gick det skäligen trögt, men efter en half-
timme svängde Disa och Rut sina »ben»,
så det var en lust däråt, och trafvarna af
de falsade tidningarna växte dem inom
kort öfver öronen. Framgången piggade
upp deras lifsandar, och glädtiga infall och
högljudda skrattsalfvor öfverröstade snart
tidningarnas prassel.
Men den, som kände lust till allt annat
än skratta, var redaktör Brag, som hade
sitt sofrum i närheten af expeditionen.
Efter att otaliga gånger ha vridit och vändt
både sig själf och sina kuddar, steg han
förgrymmad upp, slog nattrocken omkring
sig, tog plats vid skrifbordet och anhöll på
ett visitkort att i barmhärtighetens namn
få erinra sina unga »medsystrar i pressen»
om Geijers evigt minnesvärda ord »hvad
stort sker, det sker tyst».
Budskapet, öfverräckt af en liten svart-
näst sätteripojke, väckte en storm af ovilja
i systrarnas bröst. Hvad nu? Skulle man
inte få tala i sitt eget hus, då man för-
sakade sin nattro för det allmänna bästa?
Redaktör Brag kunde stoppa bomull i sina
långa öron, om de voro så ömtåliga. Den
tvärviggen ! Den ängsknarren ! Den vresige
gamle brumbjörnen! I sin sårade fåfänga
glömde flickorna totalt, att redaktören var
en elegant ung man, som de under vanliga
omständigheter sågo med allt annat än
oblida ögon.
Men svar på tal skulle han ha. Ett
exempel måste statueras. Fruktansvärda
hämndplaner hvirflade några ögonblick i
flickornas hjärna. Påverkade af den med-
lande fru Lisen, inskränkte de sig emeller-
tid slutligen till att inlägga sin allvarliga
protest mot redaktörens öfvergrepp i den
med deras namn undertecknade sentensen
»du skall icke binda munnen till på oxen,
som tröskar».
(Forts.)
–––- *–––-
Innehållsförteckning.
Elsa Esehelsson; Sveriges första kvinnliga juris doktor.
(Med porträtt.) — Advent; poem at Hélène Malmquist. —
Kvinnoklubben; några ord med anledningaf dess tioåriga
tillvaro; at Gerda Meyersson. — »Postkvinnor»: Hvad »post-
kvinnorna» själtva säga. Adam Lux svarar. Hopplöst
eller icke hopplöst? — Lovisa Petterkvist hos negrerna.
— Gossar och skjutvapen; af Ellen Bergström. — Från
Iduns läsekrets: En rojalist; af Tuttan. — Ett tack till
—g; af Gammal matmor. — Ett modernt hem; af Au-
gusta. — Tjänarinnefrågan; af En svensk kvinna. — Ur
notisboken. — Teater och musik. — Ottefåglar; en mid-
vinterskiss för Idun af Torkel Berg. — Tidsfördrif.
• C\ C\ • (3
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Charad.
Ack, Lisa skön,
Uppfyll min bön
Och bli mitt första nu —
Så Kalle bad’ —
Ej Lisa had’
Ett ord till svar därpå,
Men dock han såg,
Att Lisas håg
Ej stod till honom, ty
Ett tydligt svar
Mitt hela var,
Och nog det kändes svårt
För Kalle, som
Så hoppfull kom,
Att vinsten dela få.
Han tänkte ju
Få lönen nu
För alla väntans da’r. —
Nu suckar han:
Jag önska kan,
Att ej mitt andra fanns.
Nog rätt man spått,
Att ingen fått
En sådan lycklig lott
Att båd’ ha’ tur
Vid Amors lur
Som vid mitt andra ock.
Siri K—n.
Länkgäta.
Till nöje för många
I kvällsstunder långa.
1) Ett namn på det dagliga släpet
och mödan,
Som arbetarn måste utstånda för
födan.
2) Hvad godt man kan kalla sin sys-
ter, sin bror,
Ja, ock understundom sin far el-
ler mor.
3) En vara som fåglarne åt oss be-
skärt,
Och som vi af ålder att använda
lärt.
4) Uti Honolulu de finnas helt visst,
Men i Nangasaki på dem råder
brist.
Brita.
Korsgäta.
\-
a a a
a a a a ai
d d e e e e e
Ie e g g h h i i
i 1 i m m n n
- r r r 1 s
8 8
-L
1) Konsonant, 2) fågel, 3) stad i
Frankrike, 4) uppsatt person, 5) stad
i Tyskland, 6) stärkande dryck, 7)
en skogens jätte, 8) kvinnonamn,
9) konsonant.
Orden läsas uppifrån och ned
samt från vänster till höger.
Moster Lisa.
Paragram.
Begynnelsebokstäfverna
bilda namnet på en icke-
svensk stad. 1) fot-blifva,
2) två-kostym, 3) mossa-
Ifyllningsgäta,
Bokstäfverna, som infalla i de med stjärnor markerade rutorna, bilda
ett bekant bibelspråk.
i 2 3 4 5 6 7 8 9 10 h 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
+ _ 1 ! + +
+ j J 1 1 1 + + +
+ ! 1 1 i 1 + l+l 1 1 II +
! + ! 1 l + l 1 + +
1 1 + 1 + ! 1 + +
i 1 1 + 111 r+i i
1) dag i veckan, 2) träd, 3) jordfrukt, 4) del af örten, 5) stad i Ita-
lien, 6) stad i Asien, 7) svensk stad, 8) tongifvande, 9) blomma, 10) hur
en tårta kan vara, 11) fångstredskap, 12) vattenfall, 13) hvad Simson
ägde, 14) kan heta Anna, 15) smycke, 16) ärftlig titel, 17) fransk besitt-
ning, 18) världsdel, 19) hufvudstad, 20) mansnamn, 21) lagbok.
E. O. N.
tiga, 4) spel-orre, 5) snögumse, 6)
dagslända, 7) silfverhvit, 8) skål-ek,
9) god-bli-tom, 10) topplös, 11) kärna-
gråta. E. O. N.
Räkneproblem.
2 2 2 1 3
3 3 4 4 4
4 5 5 5 5
5 6 7 7 7
7 8 8 9 9
Siffrorna omflyttas, så att de bilda
samma tal vare sig man läser ra-
ïtî’ss. derna vågrätt eller lodrätt.
fee-
Lösningar.
Logogryfen: Brudkrona; dank, narr,
urna, ruda, Nora, ark, baron, and, duo,
dur, ord, durka, kor, du, Uno, Oran, bona,
brand, Aron, Noak, burk, krona, Karo,
barr, kurran, ko, band, borr, knorr, ur,
korn, Ran, kund, bod.
Aritmogryfen : Stockholm; 1) ros, 2) Utö,
3) ost, 4) stockholmarne, 5) Vikmanshyl-
tan, 6) härhöfvidsman, 7) Ole, 8) alm, 9)
orm.
Siffergåtan: Brudslöja; aj, ur, öl, dö, bal,
sju, jarl.
liimgåtan:
Se redan silfverlampor brinna
i änglars sal, den himmelsblå:
till hyddan, där min älskarinna
nu bor, jag smyga vill på tå.
I midnattsvindar susen sakta!
du nattens öga dunkelt brinn!
Ty hennes tjäll du får betrakta
blott utanpå, men ej se in.
(Ur »Lauras hem» af C. W. Bottiger.)
Prokopen : Spark, park, ark.
Kaffe
patentrostadt och konserveradt i enl. med Proffessor \
Liebigs metod, bvarigenom det står sig i flere månader,
i fina blandningar: Java, Mocka, Plantage m fl.
7 Fabriksbod 9 Biblioteksgatan, Sthlm-
/•pj Förädlade Kaffetillsatser,
Gör kaffet homogent, välsmakande, sundt, näraside och bUUgt.
BegHr hos er närmaste handl. Kronkaflfe och rtställnlngskatre.
analyserade af D.r Setter
berg och Ingeniör Landin.
’ "Mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
