Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 21 januari 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm, Iduns Kungl. Ilofboktr.
■
.
HÉÉ
SPlt
usi
81111
mgä
VINNAN
ffHp
Stockholm, Iduns Kungl. Ilofboktr.
N:r 3 (526) Fredagen den 21 januari 1898. ll:te årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun ensam ................................... kr. 5: —
Iduns Modet., fjortondagsuppl. * 5: —
Iduns Modet., månadsuppl.___ » 3: —
Bamgarderoben.............................. .. » 3: —
Byrå:
Klara södra kyrkog. 16, 1 tr.
Öppen kl. 10—5.
Allm. telef. 6147. Rikstelef. 1646.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas säkrast kl. $—3.
Redaktionssekr. : J. Nordling.
Utgifning8tid:
hvarje fredag.
Lösnummerpris 15 öre
(lösn:r endast för kompletteringar.)
An nonspris:
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Emilie Kullman.
B
land den rika öfversättningsliteratur, hvarunder på sistone
våra stackars bokhyllor hota att digna, har den engelska
börjat intaga en allt mer förhärskande plats på de öfriga roman-
fabricerande ländernas bekostnad. Man hadd förlåtligt nog börjat
tröttna på de i renaste Neu-Ruppinstil hållna pickeltyska för-
fattarefirmornas machverk såväl som på Galliens ängsligt analy-
tiska konstskapelser, hvars
hufvudbetingelser att intres-
sera mindre hvilade på deras
sens morale än på den mera
negativa egenskapen att vara
kemiskt sans morale. Vid-
kommande den rika anglo-
sachsiska literaturen inregi-
strerades den mera strängt
än rättvist under det hopp-
lösa särmärket: missromaner.
Ty trots det myckna talet om
»afståndens bortfallande» ha-
de vi för endast ett årtionde
sedan fasligt litet reda på
Britannien, och för det all-
männa folkmedvetandet kvar-
står väl ännu i dag dess be-
folkning i de gamla fastslagna
föreställningarna: å ena sidan
den taniga, rödhåriga missen
med tandborstskaft till fram-
tänder jämte de guldbågade
glasögonen och det oundvik-
liga sidenparaplyet samt å
den andra den storrutige, röd-
näbbade pyramidklättraren
med Bædeker under armen,
souvereigns i byxfickan och
God dam på läpparne.
Bladet skulle emellertid
vända sig, så att det i vitter-
lek förbisedda öriket slutligen
skulle få sitt ord med på
stämman. Och under de se-
nare åren har en lång rad af
dess mest representativa skrift-
ställare i välgjorda svenska gångkläder blifvit föreställd för en i
förstone skäligen kylig, men småningom särdeles välvillig svensk
publik. Vi behöfva endast nämna Walter Besant, Hall Caine,
Jerome K. Jerome, Conan Doyle, Oscar Wilde, Marie Corelli,
Edna Lyall samt lejonet bland dem alla Rudyard Kipling, »den
indiske trollkarlen», hvilken vid tjugutre års ålder lade hela den
engelsktalande publiken till
sina fötter för att slutligen,
trött på guld och ära och hela
härligheten, likt sin oförgät-
ligaste hjälte Dick Heldar
längta tillbaka till den sorg-
lösa obemärktheten under tro-
pikernas glödande sol eller i
djungelns äfventyrsfyllda
clair-obscure.
En af dem, som mest oför-
trutet bidragit till att på sven-
ska öfverflytta den anglosach-
siska literaturens förnämligare
alster, måste vi med fog anse
henne vara, hvars bild vi i
dag hafva äran presentera för
Iduns läsarinnor. Det är i
sanning ett ansenligt verk
fröken Kullman har bakom
sig, ty alltsedan hon för nio
år sedan debuterade med
Thelma, har hon hunnit sända
ut i bokvärlden icke mindre
än trettiofem romaner, hvaraf
tolf ensamt afhennes väninna,
den oss alla välbekanta miss
Marie Corelli. Att vid en
sådan massproduktion kva-
liteten skulle löpa fara att
blifva ställd i skuggan af
kvantiteten, vore väl något,
som låge nära till hands, hvar-
förutom härvidlag det så kal-
lade tigersystemet borde vara
mycket frestande. »Tiger-
systemet», hvad är det? frå-
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
