Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 4 februari 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■y’ - - - - ––- ■
pipilt
ING
wmmû
yiNNAN
sti 7
mm
m. >x-
Stockholm, Iduns Kungl. Hofboktr.
N:r 5 (528),Fredagen den 4 februari 1898. ll:te årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun ensam ....................................... kr. 5: —
Byrå:
Klara södra kyrkog. 16, 1 tr.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Utgifningstid:
hvarje fredag.
Annonspris:
35 öre pr nonpareillerad.
Iduns Modet., fjortondagsuppl. »
Iduns Modet., månadsuppl. »
Bamgarderoben.................................. »
5: —
3: —
3: —
Öppen kl. 10—5.
Allm. telef. 6147. Rikstelef. 1646.
Träffas säkrast kl. 2—3.
Redaktionssekr. : J. Nordling.
Lösnummerpris 15 öre
(lösnrr endast för kompletteringar.)
För »Platssökande» o. »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad.
Det unga furstehemmet.
Ett besök i flrffurstens palats.
IPrins Cfctrl ocli prinsesséin. Ingcetoorgr.
Stockholm den 18 januari 1898.
Käraste Louise!
» Människan spår och Gud rår.» Minns du, hur jag i mitt
fvr sista bref beklagade mig öfver enformigheten hemma
på Dalby? Ingen bland våra vanliga, af almanackan erkända
årstider; ingen sol och ingen måne, bara grått — grått i luften,
grått på marken, grått i hågen! — En dag kommer onkel
Gösta, som alltid är snäll mot oss flickor, öfver till Dalby.
Efter middagen, då vi suttit en stund vid brasan, som egent-
ligen är den enda, som alltid är vid godt lynne här i världen,
säger han: Hvad går åt dig, Anne-Märgrethe, min flicka? Jag
känner ej igen dig. — Jag leds, onkel! Leds du, som alltid
har fullt upp att göra, det kan jag aldrig tro. — Jo, men nu gör
jag det. —• Hvarför det då? Är du kär? — Nej, men jag
önskar sannerligen, att jag vore det! —- Ser man på! —
Det skulle väl ändå bilda liksom en tillfällig ljusning i det
grå, kan jag tro, icke sant, onkel Gösta?
Onkel, som, efter hvad jag har anledning att tro, aldrig
haft någon synnerlig tur i kärlek, småskrattade ,så där halft
för sig själf, som du vet han brukar, och säger så: Du skulle
resa en smula, min tös! — Resa, onkel Gösta! Säg lika gärna
åt gamle Per Anders med träbenet därborta i grindstugan, att
han dansar pas de quatre med sin blinda gumma! Jag har
inga pengar, förstår du, inte ett kronans öre förrän i mars;
och hade jag några, så har jag ändå ingen att resa med, så
det kan just vara detsamma. Det är därför som jag ville bli
kär och –––-
Onkel teg och blåste långsamt ett stort rökmoln in i spi-
seln, där glöden då och då föllo tillsammans med detta sakta
prasslande, som alltid lockar mig att drömma.
Efter en stund, då jag började tro, att både pappa och
onkel hade somnat — jag tror det ännu om pappa, ty han
behöfver egentligen blott sitta stilla och tiga för att få sig en
liten lur, något, som han naturligtvis aldrig vill erkänna (han
bara »satt och tänkte»!) — ja, efter en stund säger den välsig-
nade, gamle hedersmannen -— den, som icke sof, förstår du !
— hör nu Anne-Margrethe, jag reser till Stockholm om lör-
dag. Vill du fara med?
Jag behöfver ej berätta dig, hvad som nu följde. Han
fick en kyss eller två eller tre ––- - och nu är jag här!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
