Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 6. 11 februari 1898
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898 IDUN 47
nödsakad försörja mina små barn och mig själf,
förefallit som den i alla afseenden mest önsk-
värda. Mot flere sakkunniga mäns inrådan ville
och knnde jag likväl ej våga något för en kvinna
ännu så nytt och oförsökt. Hellre valde jag då
en af dessa nötta banor, som alltid äro tillgäng-
liga, men där konkurrensen också just därför är
så stor. Det är dock denna man vid landtbruk
minst är utsatt för, ja nära nog helt oberoende
af, och så det ojämförligt angenämare i arbete
förenadt med friluftslif. — Det är tre punkter
jag skulle vilja påpeka:
Kan en kvinna sätta sig i behörig respekt hos
de manliga tjänarne?
Kan hon hafva öfverinseende öfver vidsträck-
tare områden af skog o. s. v.? samt
Kan hon förestå köp af egendom själf?
Jag slutar med att upprepa de orden, att hvad
som kan lyckas för en energisk, omtänksam man,
det kan nog äfven lyckas för en kvinna med
samma egenskaper. Ann Lovis.
––––- *––––-
Ur notisboken.
Sveriges kvinnliga fredsförening har nu
konstituerats och valt en interimstvrelse, bestå-
ende af fruarna Natalia Frölander, Hanna Theo-
rell och Emilia Broomé. Stadgar antogos och
vid tillfället antecknade sig 22 personer som med
lemmar af föreningen.
Föreningen, som består af aktiva och passiva
medlemmar, arbetar tills vidare på fyra sektioner,
en för pressen, en för skönlitteraturen, en för
pedagogiska frågor och en för ekonomien.
Ett kvinnligt examensrekord. För några
dagar sedan aflades i ITpsala filosofisk licentiat-
examen af icke mindre än fyra damer, något i
våra universitets examenshistoria hittills allena-
stående. De nya kvinnliga licentiaterna — frök-
narna Anna Ahlström, Stockh., Lydia Wahlström,
Vestm., Gurli Rosander och Astrid Cleve, Stockh.,
— ägnades en riklig blomsterhyllning.
*
Skall frökén Eschelsson bli professor?
Juridiska fakulteten i Upsala har föreslagit do-
centen Elsa Eschelsson att uppehålla den efter
prof. Nordling lediga professuren i civilrätt.
Mindre akademiska konsistoriet har dock på an-
förda skäl icke ansett sig kunna tillstyrka detta
förslag.
Ännu en kvinnlig högskolelärare. Fil.
lic. fröken Astrid Cleve har förordnats att under
innevarande termin föreläsa i kemi vid Stock-
holms högskola.
Död på sin post. Ett dödsfall, ägnadt att
väcka det djupaste deltagande, inträffade här
om dagen i Upsala, i det att operationssköter-
skan vid Akad. sjukhuset Esther Andersson då
afled i blodförgiftning, som hon ådragit sig un-
der sin tjänstgöring. Fröken Andersson, som
vid sin bortgång var endast 26 år gammal, hade
genomgått sjuksköterskekursen vid Sofiahemmet
med de högsta vitsord. Efter förordnanden å
olika sjukhus anställdes hon som första sköter-
ska på operationssalen vid Akad. sjukhuset 1897.
Med rik begåfning förenade hon ett varmt in-
tresse för sitt kall och en mindre vanlig arbets-
förmåga. Så utrustad, var hon ock särdeles väl
lämpad för den ansvarsfulla och ansträngande
plats, på hvilken hon sattes att verka och där
hon nu stupat på sin post, sörjd af många och
mycket saknad af i främsta rummet sjukhusets
läkare.
*
Svensk konstnärinna i Ryssland. Den
bekanta porträttmålarinnan fröken Elisabeth
Keyser, .som några månader vistats i Finland, har
genom rekommendationer därifrån erhållit det
hedrande uppdraget att måla ett porträtt af
prinsessan af Oldenburg, född prinsessa af
Leuchtenberg, kusin till tsar Alexander III samt
drottning Sofia. Fröken Keyser befinner sig
redan i Petersburg för porträttets utförande.
*
Den unga svenska författarinnan fröken
Elsa Lindberg, välkänd för vår publik genom
många bidrag i Iduns spalter, uppehåller sig för
närvarande i Helsingfors. Svenska teatern där-
städes har. nu af henne till spelning antagit en
komedi i en akt med titeln Läxor.
*
En finsk kvinnokongress. Finsk kvinno-
förening höll nyligen möte i Helsingfors, där
såväl centralföreningen som filialerna i landsor-
ten voro representerade. Ett dylikt gemensamt
möte ägde rum för sex år sedan, men då räkna-
de föreningen endast 5 filialer, hvaremot nu 12
sådana verka på olika orter.
Mötet öppnades med helsningstal på svenska
och finska af centralföreningens ordförande, frö-
ken Alexandra Gripenberg. Därefter hölls af fru
E. Stenius ett föredrag öfver ämnet. »Är delta-
gandet i kvinnosaksarbetet en rättighet eller en
skyldighet för oss kvinnor?» Under mötesda-
garna förekom vidare diskussion öfver åtskiliga
frågor, hvilka bevisa, att Finsk kvinnoförening
verkar efter ett mångsidigt och praktiskt pro-
gram.
Teater och musik.
Kungl. operan har återupptagit Mozarts odöd-
liga opera »Don Juan» med hr Forsell i titel-
partiet. Till denna föreställning, som skulle äga
rum på onsdagen innevarande vecka, få vi åter-
komma i nästa nummer.
Vasateatern. Scenrepetitionerna på Ibsens
»Kungsämnena» ha nu tagit sin början. Stfrcket
är ämnadt att uppföras för första gången under
förra hälften af mars, och premièren kommer
att äga sitt särskilda intresse såsom recett för
hr Emil Hillberg, hvilken då firar sitt 25 års-
jubileuin som skådespelare. Hr Hillberg skall i
stycket utföra biskop Nicolas’ roll.
Den tredje och sista Borwick-konserten i Musi-
kaliska akademien förliden lördag var en ny
triumf för den gedigne konstnären och hans emi-
nenta talang. Till sista plats, ja, ända upp på tri-
bunen hade en entusiastisk publik packat sig,
hvilken med stigande förtjusning hälsade hvarje
nytt nummer af det allt igenom värderika pro-
grammet. Efter Bachs »Italienska konsert», som
fick den stilrenaste tolkning, följde kvällens pièce
de résistance i Beethovens sonat III C-moll, hvars
klassiska skönhet ställdes fram i fullgjuten glans
genom ett tekniskt aldrig svikande, i hvarje skift-
ning innerligt förstående spel. Chopin och Schu-
mann tolkades därefter med samma och dock
ständigt nya, inträngande fina medkänsla,
och bravurmässigheten fick en glänsande, men
icke braskande tribut i Schubert-Liszts »Soirée de
Vienne» och »Erlkönig».
Den villige konsertgifvaren spelade därtill utan-
för programmet ej mindre än fyra stycken, Cho-
pins étude i gess, en étude af Rubinstein, en
gavott af Sains-Saöns samt slutligen Schumanns
»Aufschwung», därmed frikostigt kvitterande
den ovanligt varma hyllning, som denna gång
från publiken i sanning riktades åt förtjänt håll:
en flärdfri, gedigen och fin konstnärspersonlighet!
Andréas Halléns konsert i går torsdag kunna
vi först i nästa nummer omnämna.
Förestående konserter. Om Ragnar Grevillius’
konsert i afton påminna vi än en gång.
— Violinisten Willy Burmester gifver instun-
dande måndag den 14 dennes konsert i Musika-
liska akademien med biträde af pianisten Moritz
Mayer-Mahr.
––––-♦$,––––
Gökungen i boet.
K
ommerserådet Falks villa ligger solbelyst på en
enslig holme i yttersta skären. Rikedomen
och skönhetssinnet hafva förvandlat den vilda
skogen till en ordnad park, med blomsterrabat-
ter, springbrunnar och små inbjudande pavil-
jonger. Karaktärsbyggnaden, som reser sig på
holmens midt, är ock ett litet konstverk i arki-
tektur. Ner för trappan, huggen i granit, stiger
husfrun, högrest och vacker, i den omgifvande
trädgården. I handen bär hon en trädgårdssax
och en korg och hon går för att skära rosor
till en bukett till middagsbordet. Med van hand
böjer hon undan grenarna, och utan att rispa
de hvita, små händerna på deras hvassa törnen,
beröfvar hon dem deras skönaste blommor. Så
har hon ock i hvardagslifvet undgått sorgens
och ofridens törnen.
Redan ligga i korgen röda och hvita rosor, och
med välbehag för hon den mot ansiktet, begär-
ligt insupande deras doft. Då nås hennes öra
af glada barnröster och från stranden höres ett
plaskande ljud. Hon böjer sig nedanom träd-
grenarna och ser crocket-planen och två små
flickor, iklädda endast lintygen, plaska i vattnet
mellan stenarna på stranden.
»Gärda och Anni,» ropar hon till dem, »för-
kylen eder ej tunnklädda, utan helt och hållet
i vattnet med eder, små simfåglar!» Hon läm-
nar trädgården, höjer låset på porten mot par-
ken, och skyndar därigenom till stranden för att
se till flickorna under simningen. På gungplan-
kan under strandbjörkarna ställer hon korgen
och sätter sig ner för att ordna buketter. Flic-
korna springa nu på nytt ut i vattnet, hand i
hand, och värmande leka solstrålarna kring
de nakna, mjuka barnkropparna. Den ena är
bländhvit och spenslig och hufvudet är betäckt
med lingult, lockigt hår; den andra är brun och
bastant, med rikt, svart hår hängande upplöst
nedåt ryggen. Det är kommerserådet Falks enda
dotter Gärda och hennes lekkamrat Anni, en
vilsen fågel, till hälften en tattarunge, godhets-
fnllt upptagen af Falks som leksyster åt deras
blåögda Gärda. Med förtjusning betraktar dem
modern, och medan hon skickligt ordnar rosorna
i buketten, tillropar hon emellanåt varnande ord
åt de bullersamma små tioåringarna i vattnet.
»Röda och, hvita rosor,» tänker hon, »det är den
mörkas och den ljusas färger! Måtte lifslång,
trofast vänskap sluta mina flickor så fast till-
sammans, som jag binder dessa rosor i buket-
ten!»
Med skallrande tänder, men strålande af för-
tjusning, springa fickorna upp ur vattnet, som
nu i otaliga små bäckar rinner af dem, hvar
och en efterlämnande en matt fåra i huden. I
solgasset på gröngräset kläda de hastigt på sig
och springa sedan i kapp upp till villan. Kom-
merserådinnan lämnar ock crocket-planen för
att i tid hinna möta sin man vid hans hem-
komst från staden. Men små vågor, som kila
in mellan strandstenarna, förtälja ännu för ny-
fikna, försenade ankungar om de glada barnens
lek i deras element — det våta.
Då septemberstjärnorna tändas på fästet och
hvita vågors brus mot strandklipporna stör lug-
net på holmen, flyttar kommerserådet Falks fa-
milj in till sin våning i staden.
Gärdas och Annis vägar skiljas, ty Gärdas
skolgång begynner nu på allvar och Anni sät-
tes i folkskolan för att i dess lägre klasser
inhämta de första grunderna. Sedan skall hon
få genomgå hushållsskola för att utbildas till
en dugande medlem af det stånd hon tillhör.
Under fristunderna leka de dock tillsammans’
med bror Axel som tredje man, lika goda vän-
ner som hittills. Gärdas kvicka tankar uppfatta
snabbt också lekkamratens läxor och tillsam-
mans arbeta de sig igenom svårigheter, som
möta. Svarta ögon le mot de blå och i skydd
af goda föräldrar förflyter barndomstiden lugnt
och gladt.
Efter slutad pensionskurs lämnar Gärda hem-
met för att i hufvudstaden, under skickliga
lärares ledning, fullborda sina studier. Bittert
känner hon skilsmässan från föräldrarna och
bror Axel, tung kännes saknaden efter Anni.
Gärda förstår ej den underliga förändring, som
försiggått med leksystern, sedan hennes resa till
hufvudstaden beslöts. Något hemlighetsfullt har
hvilat öfver Anni, och stundom har Gärda upp-
fångat en hvass blick ur de stora, svarta ögo-
nen. Anni är ock nere vid stationen för att
bära Gärdas handeffekter, och vid afskedet tryc-
ker Gärda varmt hennes hand. Annis ögonlock
äro sänkta så, att de långa ögonfransarna nä-
stan hvila mot kinden, och hufvudduken har
hon dragen långt fram. Hennes hand darrar och
Gärda är förvissad om, att något nu grumlat
deras vänskapsförhållande.
Då tåget satt sig i gång och Gärda blifvit en-
sam, drager hon det blå förhänget för gaslam-
pan och sätter sig i hörnet af soffan med föt-
terna dragna upp under sig. Så hade de förr
brukat sitta hon och Anni då de voro små, och i
skymningen berättat för hvarandra roliga skol-
historier, men hvad hade väl nu förändrat Anni?
Om hon också blott var tjänarinna i hemmet,
hade dock alla bemött henne som en medlem
af familjen, just för den vänskap, som rådde
emellan flickorna, och annorlunda kunde väl
Anni ej tänka sig sin framtid, hon, som redan
genom sin börd hade sitt bestämda kall. Men
tänk om Anni känt afund! Tänk om hon ändå
hade jämfört deras framtidsutsikter, om hon nu
velat vara i Gärdas ställe? Nej, det är omöjligt,
huru kunde det komma i fråga? Sedan Anni
upptogs af Falks, hade det ju varit så bestämdt,
och allt hade hittills gått så bra, och Anni borde
ju vara tacksam för den uppfostran hon fått.
Men tänk, om saken ändå vore så?
Emot denna tanke strider Gärda som mot ett
spöke, och den förjagar sömnen ur hennes ögon.
Hon sitter timtal och stirrar framför sig, och
hon tycker sig se outgrundliga svarta ögon stirra
& % H
9.
»’"O
60
<**
,0 U)
JE
“S 5?-
«2 cn
o
o Jx
*Ö<D
•öö.>£
2 5-es
gg ®
cfl
CÖ
QQ
O
03
h
0
99
fj
ER K
ra
d
ti
u
o
ft *0
9 ti
© :d
gj 4>
{US
■8
$ u
U £
ti B4
:ti ft
■< ,
« i
ti H
ti ^
Väggohyra, Mal och Bakterier utrotas af Aktiebolaget Desinfection
i rum, fartyg o. bostäder, allt på stället — utan bortförande af möbler.
Rikstel. 34. — Kontor: Il A. Vestra Trädgårdsg. 11 A. — Allm. Tel. 7494.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1898/0051.html
